Så kom du då till oss du älskade barn,

och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,

långt mer än det någonsin haft.

Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft

så underbart skapat allting.

Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,

så är vi din tryggade borg
Älskade barn ♥
   

Två bilder på lillprinsen från idag ♥

Min fina lilla prins ♥

Nu är det snart bara en månad kvar till Elvin ska döpas och vi planerar för fullt här hemma inför den stora dagen. Jag tycker det känns jättekul med dop och är en sån som älskar att planera och förbereda! Han ska döpas i Margaretakyrkan, där även jag och mina bröder blivit döpta. Älskar verkligen den kyrkan, så himla fin! Sedan kommer vi hålla till i Furugården efteråt, en mysig liten timmerstuga.

 

 Min fina svägerska Malin ska hjälpa mig med att göra och dekorera tårtorna, sedan är jag sugen på att göra ett par söta cupcakes och cake pops. Känns som att jag måste in på stan till veckan och handla lite ingredienser och dekoration till mina bakverk.

 

Och såklart ska vi ha solosång på Elvin's dop. En fin tjej som heter Elin ska sjunga en vacker låt som får mig att gråta av lycka. Kan nästan inte lyssna på den utan att tårar börjar rinna. Undra om jag kommer kunna hålla mig när hon börjar sjunga ;) Det känns lite mer speciellt och fint med någon som sjunger tycker jag. Hade så gärna velat sjunga själv till Elvin men jag vågar inte, vet inte varför jag aldrig kan ta klivet och strunta i att bli så nervös. Förhoppningsvis blir det bättre så kanske jag vågar sjunga till min fina på vårat bröllop! ;)

 

För någon timme sedan ringde prästen och vi bokade in en träff imorgon kväll för att prata om dopet. Kul! Det känns faktiskt som att det mesta är ganska färdigt. Inbjudningskorten är utskickade, dop klänningen håller på att sys, fikat är bestämt, solosång är ordnat och så har vi valt min älskade storebror som gudfar till Elvin. Det var ingen tvekan om den saken. Finaste Marcus ♥

Fram till vecka tolv så var jag väldigt illamående. Var väldigt jobbigt att stiga upp på jobbet klockan sju för det var som värst på mornarna, men jag hade väldigt snälla arbetskamrater så det gick bra. Jag fick ta en paus från arbetet, sätta mig ned och slappna av så blev det bättre efter en liten stund. Sedan mådde jag jättebra fram till vecka 25, då fick jag mycket jobbiga foglossningar som ledde till sjukskrivning.  

 

Jag har länge haft en otrolig mammalängtan och alltid velat bli en ung mamma, så det har helt klart funnits i mina tankar ett bra tag.

 

Jag tycker inte att det finns någon rätt ålder. Vissa är redo vid 20 och andra vid 35, det är upp till var och en.

 

Det var magiskt. Att se magen växa, att få se bebis på ultraljudet, att få känna alla rörelser och sparkar. Att få längta efter sitt lilla pyre och planera allt tillsammans med den man älskar. Det var underbart att vara gravid och jag önskar verkligen att alla skulle få uppleva det.

 

Jag tänkte aldrig på hur det skulle kännas innan, jag kunde inte föreställa mig smärtan innan jag upplevt den. Men jag antog att det skulle göra väldigt ont, vilket det också gjorde.

 

När jag hade som mest ont, så ville jag verkligen inte göra om det en gång till. Men nu när allt lagt sig så skulle jag kunna göra om det, många gånger!

 

Ju ondare det gjorde och ju närmare krystningsskedet jag kom, desto mer rädd blev jag för smärtan. Ibland fick barnmorskan påminna mig om att inte hålla emot. Men jag var aldrig så rädd så jag greps av panik, jag höll mig lugn hela vägen 'till mål.'

 

Jag hade inte tänkt så speciellt mycket på hur jag ville att min förlossning skulle vara, jag ville ta den som den kom och det var precis så det blev. Hade ett enormt stöd av barnmorskorna på Lycksele BB. Jag var öppen för allt och jag tror att det var riktigt bra att jag tänkte som jag gjorde, så slapp jag bli besviken över att något inte blev som jag hade tänkt mig.

 

Väldigt ont. Kunde varken ligga, sitta, stå eller gå. Åt starka värktabletter och sov nästan hela tiden dom första dygnen hemma. Jag längtade så efter en lång, härlig dusch men när jag väl stod där så fick jag så fruktansvärt ont att jag höll på att svimma. Men efter några dagar så blev det så mycket bättre och jag kunde börja njuta på riktigt.

 

Absolut! Personalen på Lycksele BB är helt underbara och jag kände mig så trygg, från första stund.

 

Lustgasen räckte länge för mig och jag trodde till en början att jag skulle klara mig på endast det, för det hjälpte så otroligt bra mot smärtan. Men sedan några timmar innan Elvin kom ut, så hade jag väldigt ont och barnmorskan sa att han låg med näsan åt fel håll så det skulle ta ytterligare några timmar innan han skulle 'komma ned' ordentligt så jag bad om att få Epiduralbedövning. Det hjälpte jättemycket mot smärtan och jag kunde slappna av i flera timmar fram tills det var dags för mig att börja krysta.

 

I fyra dygn. Vi skulle ha blivit kvar längre eftersom mitt vatten gick så långt före han kom ut, men tack vare världens bästa barnmorska så fick vi åka hem och komma tillbaka nästa morgon på läkarbesök.

 

Jag vill ha tre, fyra stycken. Älskar barn och vill ha en stor familj! :)

 

Nej inte för tätt. Två, tre år mellan barnen gärna.

 

Jag ska börja jobba lite smått nästa år, helger och så för att spara lite dagar. Sedan kommer jag börja om och jobba igen i Juni då jag varit hemma ett år.

 

Jag måste nog svara sömnbristen. Även om Elvin har börjat sova bättre så får jag inte många timmars sammanhängande sömn per natt. Men man vänjer sig med mindre sömn och det är så värt det. När Elvin vaknar mitt i natten och gråter, så kan jag känna mig först helt borta på grund av tröttheten men sedan när jag plockar upp honom och han blir lugn av att känna min närhet, så värmer det så om mammahjärtat att jag skulle kunna sitta uppe med honom hela nätterna!!

 

All den kärlek man känner. Jag älskar Elvin så mycket att det ibland känns som att hjärtat ska sprängas, han är verkligen allt för mig. Min fina lilla kille!

 

Det blir dop för Elvin den 29 September.

 

 

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men livet har blivit så mycket bättre sedan vi fick våran Elvin. Allting känns så mycket ljusare och så mycket bättre. Mitt och Peder's förhållande har bara blivit starkare. Helt klart så finns det inte lika mycket tid för varandra nu som innan, men man får ta vara på dom få stunderna och göra dom till något speciellt istället. Jag älskar min fina lilla familj, så fruktansvärt mycket.

 

Jag skulle göra vad som helst för dig. Min fina Elvin ♥

Igår kom äntligen dopkorten som jag beställde efter förra veckan. Som jag har längtat! Dom blev så fina ♥

 

Dom här bilderna gör mig så lycklig inombords ♥

 

 

 

 

 

Hej på er alla fina ♥

Idag har vi varit på BVC med våran lilla prins för vägning och mätning. Han väger numera 5425 gram, har hunnit bli hela 58,2 centimeter lång och har ett huvudomfång på 38,8 centimeter. Han växer så det knakar och följer kurvan precis. Våran stora lilla kille!

 

När vi vägt Elvin så tog min fina med sig honom hem och jag stannade kvar för att göra ett EPDS screening test. Det är något som alla nyblivna mammor erbjuds att göra, man får svara på frågor om hur man mår och utifrån det så avgörs det ifall man behöver hjälp för att börja må bättre. Jag mår toppen, har aldrig varit lyckligare och testet tog inte mer än tio minuter för min del. Helt klart så har humöret och känslorna svajat fram och tillbaka under första tiden som mamma. Det är mycket nytt som ska in och mycket som man ska lära sig, så alla dagar har inte varit bra. Men precis så var det innan också, så jag känner ingen skillnad. Är så tacksam och glad över att jag har fina Peder vid min sida som får mig att bli så lugn och trygg i min roll som mamma. Han är verkligen den finaste människan som finns och världens bästa pappa ♥

Nu ska vi strax gå över till Marcus och Malin för att äta tacos, lyx att bli bjuden på middag såhär mitt i veckan! Sedan ska vi följas till Joakim, Mia och Oliver för att fira Joakim på hans 26års dag. Blir en riktig myskväll tillsammans med våran fina släkt.

Finaste Elvin, vad vi älskar dig! Du är verkligen allt för oss ♥

Jag älskar dig så mycket min lilla skatt ♥

 

Oj vad mamma älskar dig ♥

 

Idag har vi varit på BVC (för läkarbesök) med våran lilla prins ♥ Allt såg bara bra ut, så härligt att få det bekräftat och att han växer som han ska göra. Numera väger han hela 5070 gram och har blivit 57 centimeter lång. Våran stora kille! Han växer så det knakar, verkligen.

 

Elvin har förändrats så mycket på bara några veckor. Från början var han vaken hela nätter och skrek mycket, nu vaknar han ungefär var tredje timme på natten och vill äta. Ibland har vi så tur att han sover hela nätterna. Han har ändrat utseende, om man kollar på bilderna från förlossningen och dom första dagarna i hans liv så ser man en tydlig skillnad. Han har även börjat göra mer ''glada'' läten och och är vaken himla mycket om dagarna. Bara ligger och ser allmänt nöjd ut i flera timmar. Så underbart!

 

Den kärlek som jag känner för Elvin går inte att beskriva med ord. Jag älskar honom så mycket, det nästan värker i hela mig, så mycket betyder han för mig. Jag kan sitta och titta på honom hur länge som helst, allting annat stannar av och jag tänker bara på hur lyckligt lottad jag är som har just honom i mitt liv. Jag är världens lyckligaste som blivit mamma till den här fina lilla killen. Han är verkligen allt för mig, för oss ♥

 

Att se dom små liven tillsammans är verkligen så fint. När kusin Oliver tog på Elvin's hand så blev jag så rörd. Tänka sig vad roligt dom här två pojkarna kommer ha i framtiden. Lycka! ♥

Jag älskar dig så obeskrivligt mycket min lilla prins ♥