Redovisningen idag gick toppen, även fast man är något trött i huvudet
nu när man sagt samma sak om och om igen. Nu kan jag iallafall mitt
projekarbete nästan utantill, arbetet är på över tjugo sidor så ni kan ju
tänka er. Det är så härligt när man redovisar om något och människor
är glada, nickar och är allmänt förstående. Man märker genast hur tråkigt
det blir att berätta om sitt projekt för människor som bara är sur och inte
alls verkar brydd. Men jag tycker att dom var duktiga på att lyssna!

Nu har jag just kommit hem och funderar på att slänga mig på soffan en
stund och sova. Är så trött. Somnade inte förren sent inatt, som alla andra
nätter. Jag har problem med att sova, jag tänker på dig hela tiden pappa.
Tänker på hur mycket jag vill ha dig här, hur otroligt jobbigt det är att du
inte finns här längre. Jag skulle göra allt för att få vara med dig igen.

Ikväll blir det en jättelugn kväll, mamma jobbar sent så jag ska fixa någon
middag till mig och världens bästa Marcus. Kanske får jag med honom på
en lång promenad ikväll. Skulle vara skönt att få rensa tankarna lite.
Vi prövade redovisa historian för varandra i gruppen idag och det känns som
att jag är klar inför redovisningen imorgon. Då slapp jag gör det ikväll.

Jag älskar min Peder, mer än allting annat.