Luften sugs ur mina lungor

Luften sugs ur mina lungor, tappar sakta men säkert fotfästet och faller handlöst
ned på botten igen. Det gör ont att skratta det gör ont att tänka.

Orken som en gång var styrka, mod och uthållighet ligger nu utsmetat överallt.
Tillsammans med allting som jag stod för, för all ork som en gång funnits inom denna kropp.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0