Jag bestämde mig för att ta en långmorgon idag eftersom jag inte börjar
jobba förren klockan två men icket, jag vaknade klockan åtta och var hur
pigg som helst. Nu sitter jag här och äter frukost, jag ska trotsa regnet
sen och ta en lång promenad. Skönt med frisk luft. Jag & Malin gick ju i
Sidberg igår, vi åkte till farmor och farfar och då gick vi sista biten.
Blev en hel timmes promenad, vi pratade från att Marcus släppte av oss till
vi kom fram till Sidberg. Malin är så go!

Idag jobbar jag från klockan två till nio ikväll, det känns inte så lockande men
det är bara att bita ihop. Nu jobbar jag bara idag och så till tolv imorgon sen
har jag helg. På Pappas dag, imorgon, jobbar jag bara sju till tolv och det är
jag så glad över. Hade aldrig orkat med en lång dag, vill helst inte jobba alls
imorgon men jag vet precis vad Pappa skulle sagt. Bara tanken på att det är
den 8e Oktober imorgon får min mage att vrida sig, imorgon är det ett helt år
sedan Pappa rycktes ifrån mig. Livet är så jävla orättvist. Jag saknar min Pappa.
Igår tog jag fram alla kort jag har på honom, tände ljus, lyssnade på hans favorit-
låt och bara grät i flera timmar. Jag grät så mycket att jag började skaka.
Min fina höll om mig så länge och sa såna saker som fick mig att må lite bättre.
Såna saker som jag ser framemot och som han vet gör mig lycklig. Jag hade
aldrig klarat det här utan Peder. Han är det bästa som finns!

Idag åker min fina till fjällen och jobbar, även om han kommer hem imorgon
mitt på dagen så saknar jag honom redan. Känns alltid så fel när han inte är
här. Men som tur är så jobbar jag hela kvällen ikväll och halva dagen imorgon.
Då har jag så fullt upp att jag inte kommer hinna sakna honom, haha!