Jag blir alldeles kall, känner hur hjärtat börjar slå fortare, kroppen bara skakar och det gör ont i varenda del av min kropp. En 20-åring från Lycksele har omkommit ikväll, jag har hört ryktas om vem det är men jag tror inte på rykten. Jag väntar och ser tills det kommer fram vem det verkligen är. Tycker inte om när människor ska tro en massa, som när min fina Pappa dog så var det flera som beklagade sorgen innan han ens var död. Det gjorde mig så arg, folk ska inte lägga sig i något dom inte vet! Men iallafall så känner jag hur det bränner bakom mina ögonlock trots att jag inte vet säkert vem det är som dött, trots att jag inte känner människan så gör det himla ont. Jag vet precis hur dennes anhöriga känner sig just nu, det är en känsla som jag inte önskar att min värsta fiende skulle få känna. Den känslan förtjänar ingen att få uppleva, det är den värsta känslan som finns. När sånt här händer blir jag så rädd, vill bara hålla om mina nära och kära hela tiden. Aldrig släppa taget. Blir så rädd att jag ska förlora någon fler som jag älskar så högt och står så nära. Det är verkligen det värsta man kan vara med om, det lovar jag.

Att människor kan ryckas ifrån en så kallt och så plötsligt, jag har sedan Pappa försvann hela tiden sagt att livet är fruktansvärt orättvist vilket det är. Man ska leva varje dag som om det vore en sista för man vet inte om man får uppleva morgondagen. Usch, jag kan inte skriva så mycket mer för mina händer bara skakar. Det här är så hemskt, jag finner faktiskt inga fler ord. Var rädda om er där ute, ta vara på era nära och kära. Slösa inte bort livet på bråk och onödiga saker. Njut av livet, det är den finaste gåvan som man någonsin kan få.

Jag älskar min fina, starka familj och jag älskar min helt fantastiska pojkvän som jag aldrig kommer sluta älska.
Lova att ni aldrig försvinner från mig, jag skulle aldrig orka utan er!