Något som jag verkligen måste köpa härnäst är ett par nya promenad/jogging skor! Mina är alldeles håliga så jag blir blöt när det regnar ute, inte alls speciellt härligt. Köpte mina Easytone för två år sedan och jag tycker dom hållit riktigt bra och dom är supersköna att promenera i. Får se om det blir likadana eller några nya. Kan vara kul att prova något nytt också!

 

Det har snart gått fyra månader sedan förlossningen och jag fortsätter kämpa för att gå ned i vikt, varje dag. För några veckor sedan stod vågen på -20 kilo och det gjorde mig så himla glad. Det är verkligen många kilon på lite tid så jag hoppas att det fortsätter i samma spår. Jag tänker inte väga mig igen förrän i December då det är ett halvår sedan Elvin föddes, ska bli kul att se hur mycket jag gått ned på tre månader till. Förhoppningsvis blir jag lika glad då som sist jag vägde mig.

Jag tror inte på dieter. Jag tror att man lyckas bäst om man äter rätt mat och äter lagom mängd. Inte för mycket men inte heller för lite. Och såklart motionerar varenda dag. Jag tror att man håller vikten bäst då, man rasar inte i vikt och sedan går upp igen utan det är större risk att man kan hålla sig kvar där man känner sig nöjd och fortsätta må bra bara. Men, jag kan till exempel tänka mig att dricka en nutrilett shake till lunch någon dag utan att bli fast där och inte byta ut alla måltider. Och dra ned på kolhydraterna. Men inget av dessa alternativ är något för mig nu när jag fortfarande ammar, kanske kommer jag gå ner ännu mer i vikt då. När jag kan äta som jag vill och när jag börjar träna på gymmet.

 

Mitt mående kring allt det här går upp och ner, ibland känns det verkligen jättejobbigt medans det ibland känns så himla bra. Precis som med allting annat. Oftast känns det såklart bra för jag vill ju inget hellre än att lyckas, men det är tufft. Men tack vare att jag ärvt min pappa's tjurskalle och peppande ord från alla runt omkring, så kommer jag nå mitt mål. Det är jag säker på.

 

 

Imorse tog jag några nya bilder på mig själv. Ogillar starkt att se mig på bild men det kommer bli så kul att kunna kolla tillbaka sedan och se hur mycket jag gått ned i vikt. Att se hur mycket man förändrats. Jag ser stor skillnad på mig själv och det har bara gått snart fyra månader sedan Elvin föddes. När jag kollar på bilderna sedan förlossningen så börjar jag skratta lite för mig själv, jag var gigantisk! När jag känner att allt går tungt och det känns som att jag bara står kvar på samma ställe och trampar, kollar jag på dom bilderna och då känns allt så mycket bättre. Det är liksom - 20 kilo på kort tid. Jag är stolt över mig själv.

 

Sitter just nu och kollar på ''Losing it with Jillian'' och jag blir alldeles tårögd av att se hur andra människor lyckas. Människor som kämpat med sin övervikt i många år, får hjälp och klarar av att förändra sin livsstil. Det är starkt gjort och jag beundrar dom.

 

I helgen har det blivit lite mycket av det goda men jag ville unna mig på Elvin's dop. Nu blir det varken godis eller fikabröd på väääldigt länge, det har jag lovat mig själv. Kändes jättejobbigt igårkväll på promenaden och det är väl kanske inte så konstigt med tanke på allt fika under lördagen. Nu tar jag nya tag!

 

 

Jag tycker inte alls man ska stressa med träningen och försöka påverka sin vikt första tiden efter att man fött barn, jag tror att det kommer ta sin tid oavsett hur mycket man försöker. Om man tänker för mycket på bantning och motion så påverkas amningen och det är ju absolut ingenting som man vill. Men det är jobbigt och frustrerande att inte få träna som man vill, det är jobbigt att se sig själv i spegeln och önska att man såg ut som förr. Jag vet precis hur det känns. Att kroppen förändras under en graviditet är inget nytt, vissa har det jobbigare än andra med förändringen och även fast jag är frisk idag så kan dessa onda tankar om min egen kropp dyka upp ibland. Det finns stunder då jag står framför spegeln och bara vill gråta, men då försöker jag tänka på varför min kropp förändrats. För att den har burit och fött fram vår fina Elvin och jag borde vara stolt över vad min kropp klarat av.

 

Jag kom igång med träningspromenaderena ganska snabbt efter att Elvin kom till världen och nu känns det verkligen att jag är på rätt spår. Jag vägde mig ju aldrig under graviditeten, bara sista besöket hos barnmorskan för att dom var tvungna att veta min vikt ifall något skulle hända och jag skulle behöva sövas under förlossningen. Så jag vet vad jag vägde dagen han föddes. Och nu när jag var på efterkontroll hos barnmorskan så stod vågen på -20 kilo. Så många kilon på mindre än tre månader, tack vare långa promenader och amning. Dom siffrorna gav mig verkligen ny energi och lite extra kraft att fortsätta kämpa för att nå mitt mål.

 

Jag gick upp väldigt mycket under graviditeten så jag har en lång bit kvar. Det är ganska svårt att ta det lugnt och inte tänka så mycket på allt som har med vikt, mat och motion när många runt en endast pratar om dieter och bantning. Man blir väldigt påverkad om jag säger så. Men jag försöker stänga av och endast fokusera på mig själv, jag vet ju innerst inne att jag kommer klara allt och gå ned så mycket som jag vill göra. Det kommer, så småningom.

 

Är så tacksam över att jag har min fina Peder om stöttar mig i allt det här, som peppar mig och får mig att orka kämpa lite till när allting känns extra jobbigt. Som varje dag säger hur fin jag är. Min älskade, jag älskar dig så!

Hade tänkt lägga upp lite före- och efter bilder men jag ångrade mig. Känner mig inte riktigt redo för det ännu. Men tids nog ska ni få se. Jag vill ju dela med mig av min viktresa nedåt och hoppas att jag inspirerar och hjälper andra som är i samma situation.

 

Kom ihåg att vi alla är lika mycket värda, oavsett hur man ser ut. Kram på er! ♥

I helgen bestämde jag mig för att sluta äta godis ett helt år. Även sluta äta chips, ostkrokar och dricka läsk. Varför jag helt plötsligt kom på det här var för att jag känner inte att jag behöver äta en massa sånt, kroppen mår så mycket bättre utan allt socker. Jag tror absolut att jag kommer klara det, jag går verkligen in för det och det ska bli spännande och se om det blir någon skillnad.

 

Jag har gjort samma sak för några år sedan och då klarade jag det utan problem, visst var det lite jobbigt när man umgicks med vännerna en kväll och det togs fram världens godisskål och jag inte fick röra den. Men jag hade slagit vad med mamma och pappa, jag skulle få pengar ifall jag klarade det och jag hade ju absolut inte hjärta att äta en godis och ljuga för dom.

 

Jag kommer fika tårta och sånt på Elvin's dop som är till helgen och jag kommer även fika när vi blir bortbjuden någonstans, men inte så att jag kommer baka här hemma eller köpa hem fikabröd. Bara fika när det är något speciellt.

 

Jag älskar utmaningar och ser framemot denna. Har ni slutat med godsaker någon gång och hur gick det för er?

 

Jag och Elvin har precis kommit in från en 90 minuters promenad, kändes i mina ben att jag dansade zumba imorse men det var så härligt med frisk luft. Jag älskar verkligen att vara ute på hösten, löven är så fina och det är sådär lagomt kallt ute.

 

Nu på morgonen så har jag dansat zumba i fyrtio minuter, hade helt glömt bort hur roligt det är! På vår förra dator hade jag nedladdat många träningsvideor som jag körde här hemma, men så sålde vi den och jag blev gravid och då blev det inte mycket dans. Men nu har jag laddat ned dom igen så nu ska jag försöka dansa en gång per dag. 

 

Jag var alldeles slut på när jag tränat klart, riktigt skönt. Zumba är verkligen ett roligt sätt att träna på, man får bra träning och det är riktigt kul. Tiden går så snabbt när man känner att träningsformen är rolig.

 

Nu ska vi snart få i oss lite lunch här hemma och sedan bege oss ut på en promenad.

 

 

 

Ikväll har jag varit på gymmet tillsammans med Therese och Malin, kan säga att det kändes att det var ett år sedan sist jag var dit men det var så härligt att röra på sig igen! Trettio minuter på deras nya crosstrainer och så trettio minuter styrka. Vågar inte riktigt köra mage och rygg ännu så det fick bli lite ben och armar istället. Skönt!

 

 

Är säker på att jag kommer ha träningsvärk imorgon när jag vaknar, men det äre värt och jag är redan laddad för en väldigt lång powerwalk imorgon!

 

 

 

Dagens promenad blev hela åtta kilometer, härligt! Fick sällskap av Mia och finaste lilla Oliver. Tror inte jag hade begett mig ut i regnet utan sällskap, höll på att frysa ihjäl största delen av promenaden men efter en varm dusch och mys med världens gosigaste bebis så fick jag upp värmen. När det blir blött och kallt så är det inte alls kul att träna, får hoppas på bättre väder imorgon!

 

 

Men att människor ser skillnad och berättar det för mig, betyder mycket. När jag får höra sånt så blir jag ännu mer taggad och orkar kämpa lite till.

Så tusen tack, ni är så fina ♥

 

Det blev en powerwalk på en mil idag också, fram och tillbaka till Pappa's grav. Perfekt träningsrunda och så får jag gå förbi platsen där jag känner mig som tryggast.

Det är ju så fint på Berglunda ♥

 

Det var kallt och blåste lite större delen av promenaden, men mot slutet började solen lysa och jag höll på att smälta bort. Och nu medans jag sitter här och skriver, så börjar regnet ösa ned utanför. Inte bara lite! Vilken tur att vi hann hem i tid :)

 

Vilken härlig känsla det är när man känner att man tränat och tagit ut sig. Nu ska jag stretcha lite och sedan hoppa in i en varm dusch. Det känns så bra nu.