Hua.

Jag har suttit & tänkt på en sak himla länge nu och jag känner
att jag måste få dela med mig av mina otroligt smarta tankar.

Du säger att du inte nämner några namn hit & namn dit, men
är det då så att man frågar dig vem du menar i din blogg så kan
du inte ens svara på det? Tar man åt sig och blir ledsen och sedan
frågar om det är en själv det handlar om, tycker jag att man borde kunna
svara på det. Sen har jag då aldrig heller varit med om något liknande, att
man kan hata en släkting så mycket, det trodde jag aldrig. Men det är väl
bara att gå vidare, för du har sagt upp kontakten och jag kan väl inte direkt
säga att jag förstår det. Men äre så du vill ha det så ska jag absolut inte störa
dig något mer, det jag tycker är otroligt fel gjort av dig är att du gjort olika saker
som både gjort mig och folk i min omgivning ledsen, sen om du inte kan stå
för det du gjort & sagt är upp till dig. Men jag börjar lessna på att man ska få
läsa en massa saker som man verkligen känner igen sig i, det sårar något så
fruktansvärt mycket. men ja, det bryr väl inte du dig speciellt mycket i.
Och jag kan säga dig att jag inte har något intresse av att sitta och bråka med
någon släkting, för än hur mycket du hatar mig just nu och än fast du sagt upp
kontakten, så vet jag att innerst inne betyder allting en släkting något.
Jag skulle aldrig säga upp kontakten med någon som jag hade en relation med.
Men ja, men alla har olika åsikter och det är väl inget som helst fel med det.
Det som jag vill få fram är bara att jag blir så otroligt ledsen när man inte ens kan
säga vem alla blogginlägg handlar om, jag ville bara ha ett enda svar. eller nja,
kanske två. Vem det handlar om och ifall det är jag så, vad har jag gjort dig?
Visst var det kanske jävligt fel av mig att skriva som jag gjorde, och det ber jag
om ursäkt för. jag kan inte be dig om ursäkt på något annat sätt än här för du vill
inte att jag skriver och ifall jag skulle göra det skulle du inte svara.

Så jag säger bara, för allas skull så kan du ju försöka
vara med på att göra allting bra igen, kanske inte till det bästa
men iallafall förlåta & gå vidare, då menar jag verkligen för allas bästa.
Du kan ju iallafall höra av dig den dagen du tänkt prata med mig.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0