bakisdagar är trots allt rätt bra

Efter gårdagens bravader så känner jag mig rätt så slö, kvällen var
fantastisk och kunde inte bli så mycket bättre med världens bästa sällskap.
Kvällen började hos Sofia med kortspel, sång och en massa skratt så jag
fick så ont i mina kinder. Mina kära vänner höll på att skratta ihjäl sig åt
mitt skratt, jag låter tydligen som en gris när jag skrattar. Haha!
Efter tio fick vi skjuts av världens bästa mami på hotellet där det blev goda
drinkar, massa dans och kvällen slutade med att vi skjutsade hem Linus till
Tuvträsk och sedan åt jag fläskfilé inatt. Med andra ord, en perfekt kväll.

Trots att jag är bakis så måste jag säga att jag på något sätt tycker om bakis-
dagar. Man äter snabbmat för att man inte orkar ställa sig och laga något, går
runt i morgonrock hela dagen och det gör inget om man ligger och ser tv hela
dagen. Ska alldeles strax gå och duscha så jag blir en människa igen.
Ikväll funderar jag på att ta mig en lång promenad, känns som att det skulle
vara skönt och komma ut lite.

OP3, TJALALALALA

OP3! Jag har fixat lastbil till studenten. Eller rättare sagt så fixade min älskade
pappa det innan han gick bort. Så, pappas släkting är bokad på våran student-
dag och det känns riktigt riktigt bra måste jag säga. :)



30 Januari 2010

Godmorgon alla glada!

Nu har jag just vaknat och jag måste berätta något egentligen ganska
ointressant men väldigt fantastiskt. Jag & min fina har sovit under samma
täcke HELA NATTEN. Hör och häpna, det händer nästan aldrig. Vi kan alltid
börja med att sova under samma men då vaknar någon av oss mitt i natten
av att den andra drar det till sig själv så man blir utan. Hahaha.

Ska försöka vakna till lite nu och sedan väcka min fina för att börja storstäda.
Vi ska ju sälja huset som jag har skrivit tidigare och det ska vara visning till
veckan, då måste det se bra ut överallt i huset och det är tur att man slipper
vara hemma när folk kommer hit och kollar. Helst skulle jag vilja att det är
någon vi känner som köper huset, det är trots allt mitt barndomshem.
Får ont i magen bara jag tänker på det.

Som sagt, först storstädning och sedan blir det en tur på stan för att kolla efter
en ny skjorta åt min fina! Jag hinner nog också köpa några småsaker inför ikväll.


Tack för att du orkar, för att du kämpar med mig, tack för att du får mig
att vilja fortsätta. - Jag älskar dig så fruktansvärt mycket Peder!


Godnatt.

Har gått in mina nybeställda skor som jag trodde var alldeles för små.
Visade sig att dom passade helt perfekt efter att ha tvingat ned foten i
dom, Fridas hade gått ut sig så får hoppas att mina också gör det.
Har även hunnit byta kläder tusen gånger ikväll, har nu bestämt mig för
vad det blir för något imorgonkväll. Jag vet att jag är tidigt ute, men annars
hinner jag aldrig fara ut imorgon. Har sån beslutsångest så skulle jag börja
byta kläder imorgon så skulle jag vara klar när hotellet stänger.
Är så himla nöjd över jeansvästen som jag köpte idag, den sitter perfekt.
Inte ofta jag köper kläder som jag verkligen är nöjda med, men detta var
ett kanonköp. Får tacka min svärfar som gav mig presentkortet :)

Jag måste svika mina Fridor ikväll, dom har match om en halvtimme på
duvan cup men mina ögon faller snart ihop. Ska ta mig en varm dusch med
världens finaste och sedan lägga mig i sängen och slå på någon bra film.

Jag saknar dig pappa & jag älskar dig.
Vi ses, i drömmarna.


jag är alltid din lilla ängel

Jag saknar dig pappa, jag saknar dig så himla mycket.
Jag faller sönder i tusen bitar utan dig, kom hem..





JAG ÄLSKAR DIG!








Äntligen fredag!

Dagen började med att jag försov mig, hör och häpna! Jag brukar aldrig
försova mig. Jag tror det här är den första dagen i hela mitt liv som jag
gör det. Jag ställer alltid klockan nästan två timmar innan jag ska iväg så
jag ska hinna med allting på morgonen men imorse var jag något trött,
vaknade inte ens av väckaren. Inte bra. Men jag tog mig iallafall på skolan
och där planerade vi vad vi skulle bjuda på för gott när vi ska fara ut och
hälsa på ett äldreboende. Efter lunchen hade vi bara två lektioner och vi
fick veta var vi ska vara på praktiken. Jag fick Medicinkonsulten! Är så glad
över att jag får vara där, äntligen får jag lära mig ta massa blodprover.
Efter skolan tog jag & Frida oss en tur på stan för att kolla in lite partykläder
som man kan ha på sig imorgon, hittade en jeansväst, en kjol och ett par skor.
Hade ju ett presentkort på Mixup som jag fick i julas som jag inte alls tänkt på.
Så, tack svärfar för den fina jeansvästen :)

Ikväll blir det bara lugnt för min del, min fina ska fara och hälsa på en kompis
och efter det ska vi åka på Suntan & få lite färg. Imorgon blir det först stan på
dagen, ska inhandla en ny skjorta till min fina eftersom jag råkade ha sönder hans
favoritskjorta ;/ typiskt mig. På kvällen blir det singstar med brudarna & sen hotellet!










godnatt

Nu är hemprovet inskickat samt hemuppgiften som skulle vara inlämnad
imorgon, nu har jag dessutom hunnit skriva klart reflektionerna kring arbetet
om samerna så nu känner jag mig nöjd. Förtjänar att hoppa isäng med tanke
på hur mycket jag har åstadkommit ikväll. Duktigt Sara.

Imorgon har vi inte första lektionen så jag funderar på att kliva upp rätt tidigt
och ta mig en lång promenad. Säger det igen, så härligt att ta en morgon-
prommis. Inte bara för motionens skull utan även för att man vaknar till ordentligt.
Så är det fredag imorgon och det innebär helg, vad det blir i helgen är ännu inte
bestämt. Var sugen på att fara ut, dricka gott och dansa i massor men jag vet inte
riktigt än. Det kan förändras fort.

Ska borsta tänderna, måla mina naglar och sedan lägga mig och sova.
Godnatt!

OCH, jag ska ta nya bilder på mig själv. Fick en fråga om jag kunde göra det och
det kommer. I promise.



...

Alla gör misstag, så är det bara. Alla har sina svackor och kan göra
tusentals misstag och alla borde få den chansen att bevisa att man är
så mycket bättre än så. Världen är så fruktansvärt orättvis.

Jag vill åka långt bort, långt bort härifrån och inte komma tillbaka på
flera år. Vara någonstans där ingen känner mig, skaffa nya kontaker
och leva livet fullt ut. Nu gör jag inte det, jag stampar på samma plats
hela tiden och upplever aldrig något nytt. Jag vill stå här & stampa.
Jag vill uppleva världen, göra saker. Göra fantastiska saker.

Äh, nu gör jag klart läxan sen säger jag godnatt.



woohoohoo

Sitter och kollar på väldigt gamla bilder, som vi tagit under våra klass-
fester och jag är så besviken att det inte blev någon i helgen som vi
pratat om. Jag älskar verkligen våra klassfester! Alla samlas, det spelas
bra musik, vi dansar, sjunger kareoke och har så fruktansvärt roligt.
Nog för att vi kommer ha all tid i världen när studentveckan är kommen
men jag var så sugen på att fara ut i helgen och ha roligt!

Ska fortsätta njuta och tänka tillbaka, sen ska jag gå en lång promenad
och sedan åka med mamma in på suntan & bli lite brun.

  
  

Du är allt jag någonsin önskat

  
Jag behöver dig för du finns alltid där och torkar mina tårar när dom
inte kan sluta rinna. Jag behöver dig, för du får mig alltid att le.
Jag behöver dig för du aldrig släpper taget om mig, jag behöver dig
för att du lyfter upp mig från botten och får mig alltid att orka.
Jag behöver dig, du får mig att vilja kämpa och du får mig att inse att
livet är något värdefullt. Jag behöver dig för du gör mig aldrig illa, du
sårar mig aldrig. Jag behöver dig, för du är det finaste jag någonsin
haft i mitt liv. Jag behöver dig, för du är pusselbiten som alltid fattades
hos mig. Jag behöver dig, för du får mig att glömma allt ont som andra
gjort mig. Jag behöver dig, för du har fått mig att lita på dig och lita på
kärleken igen. Du tar hela tiden min hand och visar vägen, vi går alltid
tillsammans. Jag behöver dig, för du har det där lilla extra som är allt
jag någonsin önskat. Jag behöver dig, för du får mig att minnas alla
drömmar jag har drömt. Jag behöver dig, för du får mig att lyckas och
glömma allt ont. Jag behöver dig, för du är min bästa vän som
jag alltid vänder mig till. Jag behöver dig, för jag vill dela hela mitt liv med
dig. Jag älskar dig Peder Håkansson, mer än jag älskat någon någonsin.


!

Har insett att ni läsarna inte alls är nyfiken på mig, förutom mina
nära och kära som ställer otroligt bra frågor ;) Men har nu insett
att det inte alls var värt det när ni inte har någonting att fråga.
Antingen så vill ni inte veta något om mig, eller så vet ni redan allt
om mig, eller så är ni bara för fega och inte vågar fråga något ;p

Är ledig idag så nu blir det läxa!

Följer grupptrycket


27 Januari 2010

Usch vilket hemskt väder det är ute! När jag kom till bilen och skulle
köra hem så var bilen full med snö och någon har ju lyckats ta ut allting
ur bilen som man kan sopa med. Så jag fick fixa det på mitt eget sätt,
med jackärmen vilket ledde till att jag blev alldeles blöt och kall. Vilket
i sin tur ledde till att jag knappt kunde röra mina fingrar ;/ huvva.
Sedan när jag satt mig i bilen och tänkte köra iväg så hade vindrutetorkarna
fastnat så jag var tvungen att fixa dom. Och jag såg ingenting, inte genom
rutan, ingenting åt sidorna och ingenting bak. Jag skojar inte när jag säger
att det tog en halvtimme för mig att ta mig från ishallen hit hem på Norräng.
Fy, såna här gånger längtar man fruktansvärt mycket till sommaren.

Denna dagen har varit rätt så bra, den började med en lång morgonprommis
som gjorde att jag verkligen vaknade med och orkade en hel skoldag.
Första lektionen hade vi Religion och jag skrev klart allting till vårat arbete.
Sedan hade vi klassråd och syven kom in för att prata om högskolan och så
vidare. Fick äntligen svar på min fråga, man får ett slutbetyg trots att man har
IG i matte B. Så tack för den. Behöver jag inte gå runt och oroa mig för det.
På eftermiddagen hade vi historia och jag kan säga att man blir väldigt trött i
huvudet av att sitta och ha genomgång i över en timme. Men jag klarade det.
Sista lektionen hade vi ett hårt & svettigt step up pass som var så värt och så
härligt. Jag älskar att jag valde det på IV-valet!!

Nu ska jag gå & pussa på min fina som inte alls är pigg, hoppa in i duschen och
sedan göra lite läxa. Så härligt att vi inte börjar försen 13:05 imorgon! :)



Tisdagkväll.

Nu har jag skickat in läxan, ska ta mig lite fika och sedan invänta
min fina som är och tvättar nya bilen. Pojkar, pojkar..


Godnatt!

!!

Eftersom det här är min blogg & jag skriver precis vad jag vill så måste
jag bara få yttra mig om några småsaker. Jag är less på människor som
tror att dom är bäst i hela världen. Som beter sig som idioter och som
sårar andra människor. Hur kan man ens tänka tanken att göra sådär?
Det kallas sunt förnuft. Men vissa i Lycksele verkar inte veta vad det innebär.
Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, om du är ledsen
skulle du vilja att jag gjorde så mot dig? Om du förlorat någon nära, skulle
du vilja att jag sket fullständigt i dig? Om du ville gråta mot min axel, skulle
du vilja att jag skulle strunta i dig? Nej det skulle du inte. Men du verkar ju
ha så mycket större problem än det här, så det är väl inte ens lönt och försöka
förklara för dig att det du gjort är fel. fel, fel, fel!

Ouh, jag blir bara arg direkt jag tänker på dig. Så fruktansvärt arg.
Hoppas att du en dag växer upp och inser hur mycket du sårat, när du mognat
och kanske insett hur verkligheten är. Det är här verkligheten, sluta drömma
och framförallt, sluta tänk på dig själv hela tiden.



tisdag

Har nu kommit igång med läxorna som jag borde göra, göra klart
hem provet i sjukvård och skriva "Hur kommunicerar jag?" med massa
frågor. Så har vi fått en fördjupningsuppgift av Lars som jag varit jätte-
stressad över men fick höra att vi har ett bra tag till på oss. Så det känns
väldigt bra, slipper man stressgöra läxorna, då blir det bara kaos.

Imorse tog jag ingen tidig morgonprommis som jag tänkte göra, var
alldeles för trött. Vet inte vad det blivit med mig, vaknar inte ens utav
väckaren. Men imorgonbitti har vi ingen lektion försen vid tio så då ska
jag nog ta mig ut. Så har vi step up imorgon, idag gjorde vi bara några
tester för att sedan kunna jämföra om man förbättrat rörelse, kondition
och styrka. Det var ju lite tråkigt, jag som var laddad för att få svettas.
Men imorgon får vi röra på oss, så skönt.

Nu ska jag fortsätta med läxorna, blir lätt att man fastnar här.

godnatt

Nu måste jag säga godnatt, trots att jag långt ifrån är det minsta trött.
Men halv sex ska jag upp imorgonbitti och ta en powerwalk, sedan första
lektionen har vi step up vilket jag längtar väldigt mycket till. Är så glad att
jag valde den kursen, det är hur roligt som helst! Så kanske jag ska vara
med och lira lite fotboll klockan fyra imorgon, får se om jag har orken till
det. Skulle faktiskt vara väldigt roligt, har inte spelat fotboll på flera år!
Känner på mig att jag kommer ha grymt mycket träningsvärk imorgonkväll
men det är bara härligt. Det ska ju kännas när man tränat ;)

Förresten så beställde jag två par skor ikväll, hoppas dom kommer i veckan.

 

Man kan ju inte sticka under stolen med att man förändrats



  
   
   

Nu
 
    

dom bästa



Min fina tyckte att det tog alldeles för lång tid för mig att packa tränings-
kläder inför morgondagen så han tog Marcus till hjälp! Haha, resultatet
blev väldigt bra så jag undrar om Marcus ljuger om att han lägger golv
om dagarna ;) Världens bästa pojkar - Jag älskar er!

Vilka läser min blogg!? :)

Jag kan inte sitta still, speciellt inte framför en hockeymatch. En sak att
vara där och kolla, det skulle jag gärna göra! Men att sitta i soffan så
länge är inte min grej, blinkade lite med ögonen och vips så fick jag skutta
till datorn och skriva lite här. Passar även på att göra läxa, vilket känns
väldigt väldigt drygt men ett måste. Drygast är att komma igång, när man
väl har börjat så är det ju inga problem alls.

Har suttit och funderat lite, det är rätt många som läser min blogg.
Men vilka är ni?! :)


Jag i somras, tänk vad underbart allt var då..

det ska inte vara såhär

Det ska inte vara såhär. Vi ska inte vara fyra, vi ska vara fem.
Det fattas en pusselbit, en väldigt stor pusselbit. Du fattas.
Det ska inte vara såhär, vi ska inte behöva känna sådan smärta
och du ska finnas. Du ska leva, du ska andas, du ska finnas till.
Det ska inte vara såhär, vi ska flytta, flytta från mitt barndomshem
här där det finns så många minnen. Fantastiska minnen, med hela
familjen. Hela familjen Bäckman, vi alla fem. Det här är fel, så fel.
Det ska inte vara såhär.
Dina hyllor ska inte stå tomma, din säng ska inte ständigt vara tom.
Din plats vid matbordet ska inte vara tom, det är du som ska träna
fotbollsgymnasiet, det är du som ska vara fotbollstränare för A-laget.
Din mobiltelefon ska inte ligga i byrån, likaså din börs. Det ska inte
vara såhär, det kan inte vara såhär, du ska vara här. Här hos oss.



Jag älskar dig min bästa vän, världens bästa vän.

home sweet home

Nu är jag hemkommen från en kort skoldag, passade på att åka in på
suntan och sola lite innan jag åkte hem. Det är så fruktansvärt härligt
att lägga sig i ett varmt solarium när man fryser som attan. Dessutom
så börjar det ta sig, har fått lite färg och mer ska det bli! Längtar som
tusan till vi ska utomlands, nog för att min fina kommer bli neger vilket
jag inte kommer bli för han har mycket lättare att bli brun. Typiskt, jag
får nog se till att hålla honom i skuggan medans jag steker fläsk.

Sitter och lyssnar på Jay Sean - Down ft Lil Wayne som är min och min
finas låt. Jag älskar den! Så har jag vibra tone på magen och ska försöka
börja på lite läxa. Hur nu det ska gå, det går som trögast när man ska börja!

  

Måndagmorgon.

Imorse väcktes jag av en väldigt trött pojkvän som tyckte att jag skulle
hoppa över morgonpromenaden, men icket. Halv sex klev jag upp och
klädde på mig några varma kläder, det är faktiskt väldigt kallt ute idag.
Tog med mig hunden & begav mig ut på en powerwalk, det är så härligt
att fara ut och gå tidigt på morgonen. Inte bara för motionens skull utan
också för att man blir himla pigg, jag är alltid så morgontrött som en
lång promenad på morgonen är nog väldigt bra för mig. Dessutom så
om jag stiger upp tidigt har jag lättare för att somna på kvällen. Härligt.

Nu har jag precis kommit ut ur duschen och ska börja göra mig klar för
att åka på skolan, insåg just att vi inte börjar försen 09:20 så jag har mycket
tid. Slutar kring tolv och då ska jag direkt åka och sola, sedan ska jag ta tag
i dom två uppgifterna som ska göras i veckan. Hade tänkt göra dom i helgen
men har inte orkat. Får hoppas att jag har någon ork senare idag.

Inte härligt med måndag, inte för fem öre!



min älskade pappa, min bästa vän

tankar, tankar & tankar. Tänk om man kunde trycka på en knapp
så alla onda tankar försvann, så smärtan försvann. Den oändliga
smärtan som aldrig tar slut. Som inte har något stopp, ingen stopp-
knapp man kan trycka på så det gör mindre ont. Det går inte.
Smärtan går inte att få bort, tankarna blir bara fler och det gör bara
mer ont. Hela tiden gör det ont, varje dag.
Ibland skakar jag, hela jag skakar. Rädslan tar över, den rädsla som
kommer när jag tänker på att du verkligen är borta. Föralltid, du är
borta förevigt. Du kommer inte tillbaka, för du finns inte längre.
Jag är rädd, utan dig är jag rädd. Jag vill ha dig här, känna den trygg-
heten som jag kände med dig. Den tryggheten som fanns där när jag
fick vara i din närhet, se din bröstkorg åka upp och ned, se dig, krama
om dig, känna dina varma pussar mot min panna. Tryggheten som jag
bara kan känna med dig, din trygga famn pappa. Jag saknar den.

Jag saknar hela dig, jag saknar dina tokiga skämt och ditt härliga skratt.
Saknaden går inte att beskriva med ord, den är så fruktansvärt stor och
den kommer alltid att finnas där. Det kommer bli lite lättare, men inte
mycket lättare. Jag kommer lära mig att leva med saknaden, kommer
kunna se livet på ett annat sätt, jag kommer kunna leva och inte få dåligt
samvete över att jag fortfarande finns och inte du, att jag får chansen att
leva och du hade inget annat val än att försvinna. Saknaden kommer bli
lättare att hantera, men den kommer alltid att finnas där. Föralltid, hela tiden.

Jag älskar dig pappa, insåg just att jag fått ditt leende, din mun, dina läppar.
Jag har fortfarande den bästa pappan man någonsin kan ha och jag är så
stolt över att få vara din dotter. En dotter som fortfarande har världens bästa
pappa, det är bara lite annorlunda.

Godnatt.





. . .

Idag har jag hunnit med mycket, mycket mer än vad jag brukar få
gjort på söndagar. Imorse tog vi oss en sovmorgon, när vi vaknade
gjorde min fina den goaste frukosten som finns. Sedan fäste jag Buisy
runt midjan, tog stavarna & begav mig ut på en powerwalk i över en
timme. Så härligt! Det har dessutom inte varit så kallt idag så det var
riktigt skönt. När jag kom hem ställde jag mig på crosstrainern i 30 min
och efter det använde jag träningsbältet på magen och nu har vi just
kommit hem från Suntan. Ska hoppa in i duschen nu, sedan äta och så
tar vi nybilen till Sidberg & hälsar på världens bästa farmor & farfar!

Funderar på om jag skulle gjort bort lite läxa ikväll också, beror alldeles
på vilken tid vi kommer hem och om jag har orken till det. Känns som om
jag måste men samtidigt har jag blivit riktigt slö när det gäller läxor. 
Huvva, såna här stunder längtar man otroligt mycket till studenten!

 

Söndag

Helgen har varit toppen. Varit i tjäl, åkt min finas nya bil som jag bara
älskar. En ny Audi, en röd. Jättefin! Fikat massa gott, sett en bra film
med min finas farmor. Myst med lillvalpen grisidor och varit ute på en
prommis med hundarna. Med andra ord, en toppenhelg.

Idag kommer mäklaren och ska ta kort på vårat hus, jag ska ta mig
en lång prommis med stavarna och hunden, åka iväg och sola ska vi
också försöka göra när min fina sålt sin Seat och senare ikväll kanske
vi åker till Sidberg & hälsar på farmor och farfar :)

Orkar inte skriva så mycket mer, vi hörs när vi hörs.

<3

Jag finner inga ord, inga ord i hela världen kan beskriva hur tacksam
jag är över att jag får ha dig vid min sida. Du finns där när ingen ser
mig, du lyfter upp mig från botten så som ingen annan kan. Du håller
om mig hårt & släpper aldrig taget, du torkar mina tårar och får mig
att orka. Du får mig att vilja leva, vilja kämpa, vilja fortsätta se framåt
trots att tiden för mig har stannat. Utan dig hade jag inte varit där jag
är idag, jag hade inte orkat med allting utan dig. Du är min livskamrat.
Jag älskar dig så fruktansvärt mycket Peder, aldrig utan dig. Aldrig!



<3


Jag vill orka, jag vill kämpa, men det känns som om jag inte tar mig
upp. Jag behöver dig här, nu pappa. Ord kan inte beskriva hur ont det
gör att vara utan dig, det gör så ont. Hela tiden, ont överallt.
Att ständigt påminnas om att du inte längre finns kvar, att hela tiden, vars
man än är påminnas om dig. Det gör ont pappa, mest i hjärtat.

Jag älskar dig, förlåt om jag inte orkar med allting ibland.
Min bästa vän, jag saknar dig, oändligt mycket.


Nu är det beställt

   



den bästa.


Jag saknar dig, oändligt mycket.
Jag vill hålla om dig, höra dig, se dig.
Ingen kan någonsin förstå hur ont det gör
att vara utan dig pappa, jag vill ha dig här.

Jag älskar dig, förevigt.

Everywhere Iam, there you will be <3

Torsdagkväll.

Har just stoppat i mig några goda leverpastejmackor och lite nypon-
soffa efter en kvällspromenad med min fina. Tänka sig, för en gångs
skull så fick jag med honom ut. Kors i taket! Men det var härligt och
mysigt, det känns att man inte tränar två timmar per dag längre.
Måste verkligen ta tag i träningen igen, vilket var mitt nyårslöfte men
vet inte riktigt om jag har kunnat hålla det. Har blivit rätt lat av mig.
Men det är ju så skönt att ligga framför tvn och se någon bra film, för
det är ju bara att ta sig ut eller iväg och träna för när man väl är där
så går det ju toppen. Men det är just det där att orka byta om och ta
sig ut. Men jag ska verkligen kämpa nu, mår varken bra psykiskt eller
fysiskt av att inte röra på mig lika mycket. Förr tränade jag hur mycket
som helst, kunde vara ute och powerwalka i flera timmar eller åka på
gymmet, träna både konditon och styrka. Nu måste jag skärpa mig!
Har tänkt börja redan imorgonbitti, ska kliva upp tidigt som tusan och
ta mig en prommis före frukosten. Då gör jag bort träningen på morgonen
och behöver inte alls få någon slags ångest för att jag inte tränat.
Med andra ord så kan jag njuta av en härlig fredag i Tjäl och mysa med
lillvalpen. Åh, Izor :) Det sötaste jag vet.

Imorgon ska jag följa med min fina och kolla på en ny bil, det är huuuuur
fin som helst. Det är dessutom en familjebil, så jag undrar vad han tänkt ;)
Haha!
Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan bege mig isäng.
Hoppas alla får en härlig & lugn helg, det blir inget festande för min del men
Simon skulle bums hämta mig i helgen för att jag skulle festa, men ikket.
Tror inte ens han hittar till Tjäl! Haha.


En sak till, HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHA


Varje dag, varenda minut

Jag saknar dig hela tiden, varje dag, varenda minut. Du finns i mina tankar
hela tiden och jag kan inte sluta tänka på att jag förlorat den bästa vännen
jag någonsin haft. Jag önskar man kunde trycka på en knapp, få bort den
obehagliga känslan, den smärtan som aldrig tar slut. Jag har vant mig vid
den just nu, den finns ständigt där och jag bara måste leva med den. Det
gör så fruktansvärt ont pappa, jag önskar du var här och kunde hjälpa mig
att fatta alla svåra beslut. Du fick mig alltid att orka, jag vet inte hur jag ska
orka med allting utan dig. Jag är svag, känner mig som den svagaste just
nu. Du bara ska finnas här, som du alltid har gjort. Du har alltid funnits för
mig, med mig, alltid. Varför kan det inte vara så längre? Den relationen som
vi två hade går inte att beskriva med ord, du var mitt allt. Så mycket mer
än en pappa för mig, du fanns alltid där, stöttade mig, du var min bästa vän.
Jag önskar jag fick se dig, krama om dig, skratta med dig, vara med dig.
Bara en gång till.


Jag älskar dig pappa, oändligt mycket

<3


Jag faller isär utan dig.

tankar!

Det är faktiskt upp till var och en vad man skriver i sin blogg, vissa vill
skriva om mat i sin blogg, vissa vill ha en blogg där man skriver skit om
människor, vissa vill ha en 'gå ned i vikt blogg', vissa vill ha en mode blogg
och så vidare. Det är alltså helt upp till var och en vad man skriver och så
länge som man står för sin åsikt tycker jag inte att det är någonting fel.
Det fegaste man någonsin kan göra är att häva ur sig en massa och inte
våga stå för vad man skriver, vilket jag inte gör. Jag har mina åsikter och
dom kommer inte att ändras, jag står för vad jag skriver här på bloggen &
självklart så är jag inte ute efter att såra någon. Skulle jag aldrig göra med
mening, för så ond är jag inte. Och speciellt inte nu efter allt jag varit med
om och med tanke på hur jag mår. Men jag har mina åsikter och det är ju upp
till var och en om man vill läsa min blogg eller inte. Blir jag ledsen, besviken,
arg eller tar åt mig av vad som står i en blogg så slutar jag läsa den. Det är
väl inte så roligt att läsa en blogg som man blir ledsen av att läsa? Eller så tar
jag kontakt med den människan och förklarar hur himla ledsen jag blir över
vad som skrivs. För som jag sa, jag står för vad jag skriver här i bloggen.
Precis allting som skrivs står jag för.

Sedan så kan jag säga att det inte är det smartaste att skriva en massa i bloggen
när man vet att människor kan ta åt sig, men det här är min blogg. Min blogg där
jag skriver ned mina innersta tankar & känslor. Jag vet inte, jag kanske är helt
ute och cyklar, men den här bloggen är ett ställe där jag kan rensa mina tankar
och verkligen få ut allting som finns där inne. Som för mig är väldigt skönt.

Mer har jag tyvärr inte att säga. Man är inte tvingad att läsa min blogg och jag
väljer helt själv vad jag vill skriva om. För bloggen är min, bara min :)

Nuså har jag fått det sagt. Nu ska jag vänta på att min fina kommer hem, inte bara
för att jag saknar honom så mycket utan också för att jag är grymt snussugen!


20 Januari 2010.

Sitter just nu på skolan med Hanna och väntar på att vi ska få fara ut
och gå stavgång. Så hurtiga vi är! Vi har en hälsodag idag, vi fick
frukost här imorse vilket var väldigt bra för min del eftersom jag aldrig
lyckas få i mig något på morgonen. Sedan hade vi en föreläsning om vad
socker kan göra mot tänderna & kroppen. Sedan hade vi en tipsrunda runt
Tjärn som jag hoppas att vi vinner. Det är prisutdelning i slutet av dagen!
Nu har vi ätit lunch och som sagt bara sitter och väntar, roar mig med att
mata mina fiskar på facebook och städa mina vänners akvarium.

När jag slutar hämtar Sofia & Martin upp mig och vi åker till Sidberg, till
världens bästa farföräldrar. Finns inget bättre än att vara där.

Och snart är det helg, det känns hur underbart som helst. Förmodligen så
åker jag och min fina till Tjäl så jag får mysa med sötisvalpen. Och så får
jag äntligen sova, har blivit många dagar nu jag har stigit upp tidigt och jag
lyckas ju aldrig somna i någorlunda vettig tid heller.

Min bästa vän, min livskamrat, bara min älskling

Jag är bara så lycklig, så lyckligt kär. Så fruktansvärt kär i min Peder.
Min Peder som bara är min och ingen annans, jag behöver honom för
han finns alltid där och stöttar mig. Han är en sån som skulle kunna komma
till mig om jag mår dåligt trots att han är hundra mil ifrån mig. Han är en sån
som inte kan somna om vi är ovänner & alltid vill lösa det. Han är en sån som
vet precis vad jag blir ledsen över och torkar mina tårar. Han är en sån som
får mig att skratta trots att allting är upp och ned. Han är den som funnits där
hela tiden sedan pappa blev sjuk & sedan pappa plötsligt rycktes bort ifrån mig.
Han fanns där från dag ett och han finns fortfarande kvar för mig.
Han har världens mysigaste famn och hans kyssar går inte att beskriva med ord.
Han kom in i mitt liv och lyfte upp mig från botten, med honom kan jag inte komma
längre upp. Jag är som högst upp med honom och resan är som bäst med honom.

Jag kan inte beskriva hur mycket jag älskar denna människa, som alltid får mig att
känna mig så fantastisk & älskad. Min underbara pojkvän som bara är min.
Bara min & ingen annans.

måste få klaga lite.........

Det är många saker som inte bara gör mig arg, som gör mig fruktansvärt
chockad. Hur kan vissa människor bete sig och göra som dom gör? Jag
menar, skulle min fina förlora sin pappa så skulle jag finnas där hela tiden.
Precis som han har funnits där för mig nu när jag förlorat min pappa, vissa
människor tänker bara på sig själva och det gör mig riktigt besviken.
Jag skulle hålla om honom och aldrig släppa, jag skulle ta ledigt från skolan/
jobbet och vara där så länge han behövde mig. Precis som han gjort för mig.
Men hur tänker vissa? Gör slut med sin pojkvän när han har det som jobbigast
och dessutom skaffar nya hejvilt som man snackat skit om i massor.
Jadu, jag får inte riktigt ihop det. I min värld finns det inte att man behandlar
människor som vissa gör, det är ju idioti. Men det är väl ett bevis på att man
inte vet vad äkta kärlek är, för jag tvekar att du vet vad det innebär. Jag tror
inte heller du vet vad sunt förnuft innebär, kärlek handlar om att alltid finnas
där och stötta genom allt. Att vara där och stötta hela tiden.
Kärlek handlar om att ge och ta, inte bara att ta. Då är man helt ute och cyklar
ifall man tror att det är så. Men det är oerhört viktigt att finnas där.. så viktigt.

Men människor som beter sig som svin är ingenting att ha, ingenting att bry sig
om. Det är bara att sluta bry sig, sluta tänka på att folk inte vet hur dom ska vara
och hur dom ska bete sig. Man är värd så mycket bättre.
Trots att tankarna far tillbaka på dom som beter sig illa, behöver inte vara en vän
eller en pojkvän/flickvän, kan vara en familjemedlem, någon i släkten eller någon
som man knappt känner. Så ska man försöka att fokusera på sitt eget liv, att
människor beter sig som svin är deras val. Man vill inte vara en del av deras liv.
Som jag sa, man förtjänar så mycket bättre. Än idioter som beter sig illa.

Såja, nu har jag klagat färdigt.
Ska byta om och följa min fina till Svedjan och hämta en älg, så åker vi till tjäl och
jag får äntligen träffa lillvalpen :) Åh, jag längtar!

Jag har blivit beroende av detta läppbalsam



hej..

Sitter och myser i tvsoffan med Marcus dator i mitt knä, jag har fortfarande inte lyckats
köpa en egen. Tror det kan bli farligt att köpa en egen, kommer sitta med den jämt.
Har just tagit mig en lång och varm dusch efter en härlig promenad med Sofia & Elsa :)
Det är så härligt att vi har börjat umgås, hon förstår mig & jag förstår henne. Så underbart!

Tog mig mod och gick till pappas garderob efter jag duschat, har två myströjor som är hans
som jag använder i princip jämt när jag bara är  hemma. Skulle gå & kolla ifall han har några
fler och det hade han, en stor, mjuk, grå myströja. Bara för att han inte finns betyder det inte
att jag kommer sluta låna hans kläder. Det gjorde jag alltid när han levde och han bara skrattade
åt mig att jag jämt lånade hans kläder. Han skrattade nog åt mig nu också när jag grävde i hans
garderob efter en mysig tröja. Det luktar pappa om den, världens bästa pappa.
Många av pappas kläder kommer följa med mig när jag flyttar, det är något som är viktigt för mig
och något som jag verkligen alltid vill ha kvar. Alltid.

Jag älskar dig pappa & jag saknar dig. Hela tiden, varje dag!


19 Januari 2010.

Igårkväll tog jag en lång & härlig kvällspromenad till pappas grav.
Har inte varit där på ett tag och klumpen i magen blir lika stor varje
gång jag bestämmer mig för att fara dit. Men det var skönt att vara
där, gråta och prata. Min fina ville också fara dit, han höll om mig så
länge och jag är så fruktansvärt glad över att jag har honom.
Skulle inte klara det här annars, jag älskar dig Peder!

Idag har vi högskoledag på skolan och jag valde att inte fara dit, för
jag ska inte läsa vidare direkt efter skolan och så är jag bara så trött.
Det tar på att kliva upp klockan sex varje morgon när man ska jobba.
Ska istället ta mig en lång promenad med min älskade kusin Sofia och
sedan ska jag försöka göra bort lite läxor.


Världens sötaste bebis! Mitt kusinbarn Elsa :)

Jag lever, du lever inom mig

Hej världens bästa pappa, min fantastiska & fina pappa..

Jag är tom, tom inombords & tom på ord. Jag bara undrar vad människor
tänker när dom ser mig, när dom ser våran familj som inte längre är hel.
Avundsjukan lyser om mig, det kan jag inte sticka under stolen med. Jag
ser alla familjer som är hela, alla som har sin pappa kvar. Jag hör folk
prata om att dom ska göra det och det med sin pappa, att dom ska ringa
sin pappa, dom berättar när deras pappa fyller år, dom berättar hur deras
pappa skulle reagera om dom blev gravida. Jag är avundsjuk, så in i helvete
avundsjuk så jag spricker. Jag vill träffa dig pappa, se dig pappa, kunna ringa
dig, göra alla saker med dig som vi alltid gjorde tillsammans.
Dom sakerna som inte finns längre och som gör fruktansvärt ont att göra utan
dig. Men jag kan inte, för du rycktes plötsligt ifrån oss. Så kallt och brutalt. Varför?
Varför fick inte min du leva för? Varför just du?
Det finns så många frågor som aldrig någonsin kommer kunna besvaras.

Jag vet att man ska leva varje dag som du gjorde pappa, leva varje dag som
om det vore din sista för man vet aldrig när var och ens tid i livet är över.
På åtta dagar var ditt liv borta, borta med vinden. Det gick alldeles för fort, så
oväntat.Nu är det tomt, ensamt och man måste klara vardagen trots såret inombors.
Det kommeraldrig att läka helt & ärret kommer att bestå. Jag är trasig inombords,
men jag måste fortsätta kämpa. Trots alla tårar och alla sömnlösa nätter, jag ska göra
dig stolt min bästa vän. Du togs ifrån oss alldeles för tidigt, du hade inget val, så liten & hjälplös.

Det är som om man är immun mot smärtan, man har blivit van för den finns
där exakt hela tiden. Smärtan som inte går att beskriva med ord finns där när
jag vaknar, andas, när jag sover. Hela tiden. Smärtan har blivit en del av mig,
en del av våra liv. En väldigt stor del. Det känns som om alla trycker undan sina
känslor och inte kan prata om det. Jag behöver prata, men det verkar ingen förstå.
Måste jag sluta le & skratta för att människor ska förstå att det inte är okej? Det
är inte okej, det kommer inte bli okej heller. Det kommer bara kännas lite mindre.
Bara lite mindre, inte mycket, för det kommer alltid göra ont. Det är som att en del
av mitt hjärta inte funkar längre, det har gått sönder. Funkar inte, slår inte lika hårt
längre. Jag kommer måsta leva med det, föralltid.

Bara vetskapen om att jag inte kommer få hålla din hand igen, vetskapen om att
du inte längre kan pussa min panna & viska att allting ordnar sig alltid får mig att
känna att livet är meningslöst. Är det meningen att det ska vara såhär förevigt?
Jag vill hålla din hand, känna hur du håller min hårt, krama om dig, känna din doft
och säga hur mycket jag älskar dig. Jag vill se djupt in i dina ögon och höra att allting
är bra nu, att du stannar hos mig. Nu drömmer jag igen, men drömmarna gör inte alls
lika ont. Drömmarna är underbara, då får jag vara hos dig. I drömmarnas värld är jag
med dig och mitt liv är värt någonting. Det är värt att fortsätta kämpa.
Drömmarna är helt fantastiska, verkligheten bär med sig sån smärta. En oändlig smärta.

  
Jag älskar dig och jag saknar dig hela tiden pappa, varenda dag hela tiden.
Jag skulle ge allt för att få höra dig skratta igen, se dig le igen, få vara med dig igen.






Jag är inte hel längre, inte utan dig

För en liten stund finns inte verkligheten, man kopplar bort all sanning och
man fryser ute tankarna om hur livet verkligen är. Man drömmer sig bort.
Ärret kommer alltid finnas där, det ärr som bildades när jag förlordade dig.
Förr eller senare i livet, skiljs våra vägar. Är saknaden priset vi betalar för
kärleken? Och skapar skygghet mot fortsatt närhet till andra, något som bildar
ett skal? Vad kan då få skalet att spricka? Hur ont gör det när skalet spricker?
Fruktansvärt ont.
Hur känns våren utan din bästa vän? Sommaren, våren, hösten, vintern utan
den du alltid älskat så högt. Fåglarna kvittrar & knopparna brister i ett jubel
av glädje och otyglad livskraft. Livet går vidare som om ingenting har hänt, klockan
fortsätter tickar och dagarna går framåt. Men någonting har hänt, något fruktansvärt
har hänt som du aldrig någonsin i ditt liv kommer glömma. Det kommer följa med dig
hela livet, vart du än vänder dig så finns saknaden & sorgen där. Den oändligt långa
smärtan som aldrig någonsin kommer flyga ut ur din kropp.
Din bästa vän, din älskade pappa har plötsligt ryckts ifrån dig. Brutalt och iskallt togs
han ifrån dig, det ofattbara att han aldrig kommer vandra vid din sida igen. Så ensamt.

Man försöker vara stark & hålla huvudet högt, sedan faller man ned som en liten hög
när man är ensam och ingen ser. Man kämpar för att andra ska orka, man kämpar varje
dag för det gör ännu mer ont att se andras tårar rinna. Det gör ont att se smärtan hos
mina älskade som också saknar. Saknar den helt fantastiska människan.

Sorg är en stark känsla som tar mycket kraft av oss, den kan göra att man mognar. Men
den kan också förändra livet så att det blir mer tomt & beskuret.
Precis som alla andra känslor, kärlek, hat, gläde så finns sorgen med oss hela livet ut.
Sorgen är en livslång process, en lång väg som ingen någonsin vill vandra men man har
inget val. Sorgen kan ändras från dag till dag, den kan följas som en slingrande stig i ett
landskap där man gång efter gång kommer fram till nya utsiktspunkter. 

Man sörjer på olika sätt. Det är annorlunda att sörja en gammal människa som
varit sjuklänge och vars bortgång man varit beredd på än att sörja någon som dött oväntat,
kanske  helt frisk, kanske alltför ung. Unga och gamla sörjer på olika sätt. Hos gamla är
sorgens uttryck inte alltid så tydliga och kan i stället uppfattas som sjukdomstecken med
kroppsliga symtom eller depression. Kroppens naturliga uttryck för sorg är gråten, tårarna.
När de saknas kan det vara  svårt att känna igen sorgen. Den kan ibland i stället visa sig som
en stor trötthet. Kroppen känns så tung att man knappt orkar bära upp den. Man kanske inte
ens orkar sköta sig själv. Sorg kan i kroppen påminna om rädsla och ångest; man blir rastlös,
sväljer gång på gång, suckar och kippar efter andan. Ibland kan sorgen uttrycka sig som håglöshet,
depression eller sömnsvårigheter.

Min saknad efter dig är så enorm att jag inte alls kan beskriva med ord.
Jag ler ibland, skrattar ibland, kan ibland känna en glädje. Men jag önskar att människor förstod
att för att jag ler på utsidan betyder det inte att jag ler på insidan. Min insida är alldeles tom.
Svart, trasig, halv. Jag vill vara hel, hel tillsammans med dig vid min sida.

Jag älskar dig Stig Bäckman, världens bästa vän & världens bästa pappa. Min favorit, föralltid.



Mina drömmar är fantastiska, då får jag vara med dig

Det känns inte alls värt längre. Inte någonting. Jag vet att jag har ett helt liv att leva.
Det kan man inte strunta i, men jag känner ingen livsglädje.  Många framtidsplaner, vi
ska snart flytta ihop. Jag & min fina. I maj händer det underbara grejer, som jag väljer
att hålla hemliga tills dess. I juni tar jag studenten, vi åker även utomlands under Juni.
Men vad är livet utan dig pappa? Smärta & saknad skulle jag säga. Hela tiden, varje dag.
Jag kan inte beskriva den stickande, brännande känslan i bröstet när jag tänker på att
du verkligen är borta. Du kommer inte hem igen. Varför pappa? Tänk om det funnits något
jag kunnat göra för att du skulle vara kvar. En del av mitt liv är du alltid, en stor del av mitt
liv. Men du är inte här fysiskt. Här, här hör du hemma. Inte där du är nu.

Vet du vad jag saknar pappa? Något som jag egentligen inte alls borde sakna. Jag saknar
faktiskt dom åtta dagarna, dom sista åtta dagarna i ditt liv. Jag saknar inte att få se dig
ha ont, jag saknar inte att se din bleka hud under dina vita sjukhuskläder. Jag saknar att få
se dig andas, få prata med dig, skratta med dig, hålla om dig, hålla din hand, känna dina
pussar mot min panna. Jag saknar tiden då jag fick se dig i verkligheten och inte bara i
drömmarna. För i drömmarna får jag alltid träffa dig, tänk om pappa, tänk om jag fick träffa
dig på riktigt också. Så lycklig kommer jag nog aldrig få vara. Eller?

Jag ska försöka att hålla tårarna borta ikväll när jag lägger mig, ska verkligen försöka för dig.
Men det är tungt, svårt. Det är nästan omöjligt att inte låta tårarna rinna, trots hur mycket jag
försöker så kommer dom ändå. Dom gör ont, det bränner, en oändlig smärta.
Men jag ska kämpa för dig pappa, du är min absolut bästa vän. Det var du alltid och kommer
alltid att vara. Jag älskar dig, hela tiden, varje dag.

Saknaden är så stor.

bobapiloba

Har krypit upp i soffan med Marcus dator i mitt knä, alldeles strax ska jag och mamsen se Beck - Money man som visas på TV4 plus. Borde egentligen fundera på att lägga mig i sängen och försöka sova men jag känner inte för att gå och lägga mig klockan tio en lördag kväll trots att jag ska upp sex imorgonbitti. Det tog verkligen emot att stiga upp så tidigt imorse, jag är en sån som sover typ till tio fast inte längre än så. Jag älskar sovmornar. Och när jag skulle upp klockan sex imorse tog det en bra stund innan mina ögon ville öppnas. Tur jag hade min bebis sovande på mitt golv brevid som slickade mig i ansiktet när min väckare ringde. Imorgon jobbar jag delad tur, från sju till tolv och sedan börjar jag om vid middagstid & jobbar kväll. Så härligt att jag fick den turen imorgon och inte idag. Var härligt att jobba heldag idag så hann jag ha en hel kväll till att göra annat. Annars kommer man hem halv tio och lägger sig direkt. Har alltid hatat söndagar så för mig spelar det ingen som helst roll om jag jobbar eller inte. Dessutom stormtrivs jag på Skytten, härlig personal och underbara äldre människor som bor där. Tänka sig att jag har fått börja jobba extra där jag varit på praktik & även sommarjobbar några somrar. Det är ju fantastiskt, har blivit lovad jobb där nu till sommaren. Hela sommaren faktiskt, sedan kanske man får förlängt där. Men det får vi se. Nu ska jag mata mina fiskar på facebook och koncentrera mig på filmen, att mata fiskarna och komma upp till en högre nivå har blivit en hobby. Det som saknas här i tv soffan är min underbara älskling som är alldeles för långt borta. Jag saknar dig så fruuuktansvärt mycket, skulle göra vad som helst för att få ha dig här just nu. Jag älskar dig, jättejättejättemycket!

Skulle inte sitta helt fel.






oohoho

Jag vill börja detta inlägg med att skriva att jag drar inte alla mina vänner
över en och samma kant nu, jag har många underbara vänner som verkligen
bryr sig på riktigt och som aldrig skulle svika. Men dom andra då? Som jag haft
i så många år, vart tog dom vägen? Ringer aldrig, skriver aldrig. Bara när min
pappa försvann, då tyckte alla plötsligt så synd om mig och hörde av sig direkt
dom fick veta. Är det äkta vänner? Inte enligt mig.
Jag tycker det är så synd, kanske därför jag inte kan släppa det helt. Förstår inte
hur människor kan förändras, svika och helt enkelt skita i en bara för att man blir
äldre och åren går. Vänskapen borde väl ändå finnas där? Stark som alltid.
För jag blev lovad evig vänskap, men löften ska man inte alltid lita på.

Jag tänker ofta tillbaka på hur underbart, fantastiskt allting var. Klart det var problem
även då, men vi löste dom alltid. Nu är allting borta, poff, föralltid?
Vet att det inte blir någon större skillnad för att jag skriver om detta i bloggen, men
på något sätt vill jag få ut det. Blir tokig av att gå runt och ha det inombords.

Att vara stark är inte att aldrig falla,
att alltid veta eller att alltid kunna
Att vara stark är inte att alltid orka skratta
att hoppa högst eller att vilja mest
Att vara stark är inte att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas.
Att vara stark är att se livet som det är,
att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten, slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit.

Med det sagt tänker jag ta mig en lång dusch och sedan hoppa isäng, trots att det
känns lite drygt att jobba 07:00-17:00 imorgon så längtar jag faktiskt lite.



:)

Snart är det bara fem månader kvar till studenten, om fem månader går vi
in på skolan för sista gången. Om fem månader står vi på flaket, skriker oss
hesa och festar hela natten lång. Det känns underbart men samtidigt läskigt.
Inte alls roligt att skiljas från den klass man haft där i vått och torrt i tre år.
Men samtidigt härligt att få stå på egna ben, hoppa in i vuxenlivet och börja
jobba med det man älskar. Till sommaren har jag jobb tills slutet av Augusti
på Skytten, sedan får jag se ifall jag får förlängt där, vilket jag hoppas på.
Men annars funderar jag faktiskt på att söka inom handikappomsorgen eller
kanske personlig assistent, sedan den dagen jag orkar ska jag läsa upp matte
b och läsa till sjuksköterska. Min stora dröm har hela tiden varit att bli barn-
morska. Men jag känner att jag orkar inte läsa vidare direkt man slutar skolan.
Dessutom så hinner jag nog ångra mig innan dess, i ettan ville jag bli läkare och
nu känner jag inte lika starkt för det. Så, jag får helt enkelt se.

Har redan börjat kolla på massa studentklänningar, finns otroliga fina nästan över-
allt på internet. Det som var mindre roligt var att den jag verkligen föll på och ville
ha inte fanns på lager ;( Men det är bara att fortsätta leta.
Dessutom så har jag såhär hastigt bestämt mig för att gå balen, hade inte tänkt göra
det först men min älskade vän Frida lyckades övertala mig. Det känns ruskigt roligt!
Få klä upp sig, äta gott och sedan fara på nattklubben. Dessutom så ska nästan hela
OP3 gå balen, ännu roligare!


  


jag hatar att skiljas från dig

Du är min trygghet, den som jag vänder mig till när rädslan tar över.
Du är min hjälte, som räddar mig från allt ont och vänder allting till något bra.
Du är mitt allt, den jag vill spendera resten av mitt liv med.
Du är min bästa vän, som alltid finns där och torkar mina tårar och du är den
som håller om mig när det känns som om hela världen rasar.
Du är min bästa, som skickar gulliga sms direkt du åker ifrån mig och kommer
tillbaka igen för att ge mig en sista puss.

Jag älskar dig jättejättejättemycket Peder Håkansson!



15 Januari 2010

Just nu har jag den där alltingärskitochjagvillintevaramedlängre känslan.
Känns inte roligt alls att min fina ska åka till Borlänge i helgen och jag ska
vara kvar här i Lycksele och jobba. Nog för att jag tjänar väldigt bra för att
bara jobba lördag & söndag, men jag hade så gärna följt med dit istället.
Tänka sig att man lever ihop och träffas varenda dag, ändå blir man inte ett
dugg less på varandra och det tar emot varje gång man ska skiljas åt.
Men jag hoppas den där helgen går fort, riktigt fort.

När min fina har åkt ska jag slänga mig på soffan under en filt och där ska
jag ligga tills jag ska gå isäng. Ska upp klockan sex imorgon så det vore ju
en bra idé att lägga sig tidigt så jag får några timmars sömn iallafall. Har fått
så svårt för att somna den senaste tiden, ligger vaken till tre, fyra om nätterna
och håller ögonen öppna tills dom bara måste stängas. Så har jag klivit upp sju
varenda morgon den här veckan, snacka om att jag behöver en sovmorgon!

Varför finns det så många balklänningar att välja mellan? Så fina, så vackra.
Jag har svårt för att bestämma mig för en enda, skulle kunna köpa tio stycken
bara för att dom är så olika men ändå på något sätt så lika. Men jag har iallafall
bestämt vilken färg jag vill ha på klänningen så det känns bra.
Håller på att leta efter någon fin studentklänning också, en som man har på dagen
och en som man har på kvällen. Och mindre bra var att den jag verkligen föll för
inte fanns på lager, men det finns säkert fler någonstans.

 
Mina favoriter, jag älskar er!

fredag

Äntligen fredag, trots att det inte innebär en ledig helg för mig så känns
det bra att få vara ifrån skolan en stund. Sover dåligt om nätterna vilket
gör att jag är jättetrött när jag ska på skolan och när jag är på skolan.
Brukar inte vara nära på att somna under lektionerna, men den här veckan
har det varit så. Har inte alls orkat tänka på vad som sagts.

Nu sitter jag här och väntar på att få äta någon god fredagsmiddag, kollar
efter bal & studentklänningar! Snart är det dags. Hade inte tänkt gå balen först
men min älskade vän Frida lyckades övertala mig. Har hittat tre klänningar som
jag gillar väldigt mycket. Och typiskt att den finaste studentklänningen jag någon-
sin sett inte fanns på lager :/

Jag saknar dig, jag älskar dig, hela tiden pappa, varje dag.

Det finaste.

Det finaste & vackraste som finns är gravidmagar, utan tvekan.
Så mysigt.

   

Du fattas, jag älskar dig.

Jag minns känslan så väl, den känslan av oro och panik. Mitt hjärta slog fortare
än någonsin, pulsen blev plötsligt så hög. Lukten av äckligt sjukhus, jag greps av
panik när jag hörde ordet livshotande. Jag kunde inte tänka klart, kunde knappt
tänka alls. Den första som kom upp i mitt huvud när sjuksköterskan försiktigt satt
sig ned & pratade med oss var att min fina skulle komma direkt. Han nästan sprang
in på akuten och han höll om mig, så hårt, så länge. Jag minns att jag sa "pappa
kanske dör Peder, han kanske tas bort från mig
" Han viskade att allting kommer
ordna sig. Jag fick panik, visste inte var jag skulle vända mig, fick svårt för att andas.
Först ville jag inte gå in till pappa, ville inte se honom ligga där och kämpa för sitt liv.
Hans värdefulla liv, som han inte fick ha kvar. Jag blir arg, så arg när jag tänker på det.
Men jag gick in tillslut, tog min storebror i handen och gick in till pappa. Minns hur han
tog min hand och släppte den inte, jag sa att alltid kommer ordna sig och han fick fram
ett tyst ja. Jag sov på sjukhuset varenda natt, vi alla sov där varenda natt.
Första natten kunde jag inte somna, gick åt och fram till pappas rum för att få höra hans
andetag. Jag satt där länge och bara grät, tittade på din bröstkorg som åkte upp & ned.
Jag kände mig så trygg då, i all oro och rädsla så kände jag mig trygg när du andades.
Jag vill känna mig så trygg nu, som jag var då. Jag vill höra dig andas, jag vill se dig röra
på dig. Jag vill att du ska pussa min panna och säga att allting kommer ordna sig.
Jag saknar dig, oändligt mycket.

När beskedet kom pappa, var det som om hela min värld rasade. Kändes som om någon
slet ut mitt hjärta, trampade på det & klippte sönder det i tusen bitar med en slö sax.
Jag fick bara fram 'Han är min bästa vän, min bästa vän någonsin.'
För det är du, du är fortfarande min bästa vän pappa. Jag älskar dig, jättejättemycket.

Du fattas. Jag behöver dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig.




14 Januari 2010

Nu har jag kommit hem från nästan en hel dag i Sidberg, myst med världens
finaste bebis och underbara människor. Farmor, farfar och Sofia :)
Fick en jättegod middag, kakor i massor och kaffe. Kan inte bli så mycket bättre.
Dessutom gick det fortare att köra hem än vad jag tänkte, jag kör så mycket
fortare när ingen är i bilen. Förstår inte varför.
Vi har hunnit prata om massor, människor vi inte förstår oss på och hunnit kolla
på gardiner som förmodligen kommer köpas till lägenheten.

Jag och min fina var & skrev på papperet idag, så snart är lägenheten våran.
Tänka sig att vi snart flyttar till ett eget ställe, har redan börjat kolla på ikeas
hemsida. Jag vill ha så mycket från ikea, dom har inte bara fina grejer utan också
saker till bra pris. Imorgon åker vi på jysk och köper en soffa, och på expert där
jag nog ska köpa en bärbar dator. Har alltid velat ha en egen och nu när jag äntligen
har pengar så ska jag slå till och köpa mig en alldeles egen!

Imorgon är det fredag vilket inte innebär helg för mig, jobbar lördag och söndag men
det känns faktiskt ganska bra. Har inte jobbat på ett tag & det känns bra att tjäna ihop
lite pengar nu innan vi flyttar. Insåg att jag jobbar en A-tur på lördag vilket känns
väldigt skönt, brukar alltid jobba delat på lördagar och då hinner man inte med att göra
något på kvällen. Söndag är det delad tur som gäller, tur vi har högskoledag på tisdag
och hälsodag på onsdag, som innebär inga vanliga lektioner.




godnatt

Det finns människor som inte göra annat än att klaga om hur dåligt dom
har det, klagar över sina små bekymmer. Iallfall som jag ser det.
Man klagar över att man är förkyld, att det går dåligt i skolan, att människor
sviker, man klagar över tjejen/killen man aldrig får, man klagar över små
bekymmer. Små bekymmer i mina ögon som man kan ta tag i och göra något åt.
Jag kunde inte rädda min pappa, jag kunde inte göra något så han skulle få stanna
kvar hos oss. Man kan förändras, man kan göra saker och ting till någonting bättre.
Förstår inte hur man tänker, men det kanske bara är jag. Man kan äta halstabletter
och dricka mängder av té när man är förkyld, man kan ta sig i kragen och fortsätta
kämpa med skolan trots alla hinder man stöter på, för man kan bara man vill! Man
kan strunta i den tjejen eller killen som man aldrig får, även fast det kan vara det
jobbigaste man kanske varit med om. Man kan göra något åt dom här sakerna, klart
det inte blir någon förändring om man bara sitter och tittar på och låter dagarna passera.

Min reaktion kanske är stark, men jag blir så irriterad på människor som alltid tycks
ha det sämre än andra. Jag klagar inte varje dag över att jag inte har kvar min pappa, själv-
klart så skriver jag om saknaden här i bloggen men jag tänker inte gräva ned mig.
Jag tänker kämpa för min pappa, hålla huvudet högt och klara att mötande hinder på vägen.
Man måste vara stark, ända in i det sista. Man ska aldrig sluta tro eller hoppas på att saker
kan bli bättre, man kan inte lägga sig direkt man får ett bakslag. För tro mig, jag vet hur det
känns att vara på botten och man knappt orkar stiga upp. Men någonstans finns det alltid en
utväg, jag säger som min älskade pappa ofta sa "Allting ordnar sig alltid"

Med det så säger jag nu godnatt, är riktigt stolt över mig själv att jag orkar vara i skolan
och stiger upp varje morgon. Det är inte alla som skulle orka.
Imorgon på lunchen ska jag & min fina skriva på papperna för lägenheten, det är verkligen
på riktigt nu! Efter skolan tar jag bilen till Sidberg, alltid lika mysigt.



.

Sitter och kollar på Ikeas hemsida, finns så mycket fint som jag bara måste
ha i lägenheten när vi flyttar. Så mycket fint att jag blir alldeles till mig.
Det går inte heller att köpa allt för isåfall blir jag fattig, men samtidigt så när
jag väl bestämt mig för några saker så måste jag bara ha dom.
Ska inte beställa över internet utan skriver ned allting och så kommer vi åka
till Ikea någon helg framöver. Det känns hur bra som helst.

Gick även in på en annan sida och hittade vackra väggtexter som jag ska beställa
efter nu direkt.

Minns gårdagen
Dröm om morgondagen
Lev idag



A true love story never ends, den ska hänga ovanför våran säng!


blablablablablabla

Idag blev det ett hårt men roligt step up pass, har nog aldrig haft så roligt
någon gång när jag tränat. Det var verkligen jätteroligt, känns att jag valt
rätt IV val och när man tycker att något är extra kul går det som bäst!

Nu har jag just skjutsat Marcus på fotbollsträningen, kunde inte hejda tårarna
från att rinna när jag körde hem igen. Ingen kan ana hur stolt pappa är över
honom nu, att han orkar fara dit trots att pappa inte är där. Jag är också stolt.
Har världens finaste och underbaraste storebror som orkar. Jag älskar dig!

Besviken på människor som inte bryr sig på riktigt, när pappa försvann hörde
alla av sig och tyckte så synd om mig. Nu skriver ingen, ringer ingen och ingen
vill någonsin hitta på något. Jag blir så besviken.

Äh. Är inte på något blogghumör ikväll.


bästa vän

Jag vill känna mig trygg, så trygg som jag kände mig medans jag fick höra
dig andas. När jag satt brevid dig och lyssnade på dina andetag, när jag fick
se dig i ögonen och prata med dig, skratta med dig, vara med dig.
Så trygg som jag var med dig har jag aldrig någonsin varit med någon annan.
Pappa, du var verkligen min bästa vän. Jag saknar våra lång pratstunder om
livet, jag saknar våra härliga fisketurer & våra långa promenader.
Jag saknar hur du alltid tävlade med mig, jag saknar dina tokiga skämt och ditt
härliga skratt. Jag saknar hela dig, skulle göra vad som helst för att få ha dig här.

Tiden går, dagarna passerar, men för mig har allting stannat.
Jag är kvar i bubblan, som gör så otroligt ont. Svider och bränner i bröstet.
Varför pappa? varför finns du inte längre? varför andas du inte längre? varför är
du inte här med mig? Vad ska man göra när man förlorar sin bästa vän, den bästa
vännen man någonsin haft? En vän som alltid funnits där och ställt upp oavsett vad.
Det finns så otroligt många frågor som jag aldrig kommer få något svar på, jag vet
bara hur fruktansvärt ont det gör att vara utan dig. Det gör ont i hela mig, speciellt
i hjärtat. Smärtan sprider sig till varenda kroppsdel, tårarna rinner och jag känner
mig så liten. Liten och maktlös, precis så maktlös som jag kände mig när dom sa att
du inte skulle klara av det. Du var alltid så stark pappa, men du klarade det inte.
Du var stark nog att klara av det i åtta dagar, dom sa att de som drabbats av denna
sjukdom inte lever över det första dygnet. Men det gjorde du. Du kämpade.
Du kämpade tillsammans med oss och jag är stolt över dig. Så stolt älskade du.

Vad som helst skulle jag göra för att få träffa dig, precis vad som helst. Vad det än
skulle innebära så skulle jag offra allt för att få vara med dig. Du är min bästa vän.

Jag älskar dig, hela tiden pappa, varenda dag!




haha!

Vilket äventyr vi varit med om ikväll! Ni skulle bara veta. Blandade känslor.
Ilska fast samtidigt hade jag riktigt roligt när jag och min älskade storebror
stormade iväg och gick tre kilometer lång inne i skogen, i mörkret.
Är faktiskt stolt över oss att det gick så bra som det gjorde, vi sjöng och pratade
högt. Skrämde bort alla farliga djur och jag måste erkänna att jag inbillar mig
så otroligt mycket när jag är i mörker. När det var jag själv som lät som en björn
så stannade jag av och trodde att det var en björn som lät. Haha!
Vägen kändes lång och när vi kom fram fick vi gott fika och en kaffekopp som
var helt underbar. Har nog inte längtat så mycket efter kaffe någon gång som jag
gjorde ikväll. Iskall och svettig på samma gång, det är inte underbart.

Och nu undrar ni nog varför vi går efter ett skoterspår sent på kvällen när det är
kolsvart ute. Vi skulle kolla efter älgspår innan vi åkte till farmor & farfar, kopplingen
slutar att funka och vi tar oss ingenstans. Min fina och Marcus fick för sig att köra den
där vägen som jag sa att dom inte skulle göra, eftersom vi kört fast så många gånger
i Tjäl när vi kört såna vägar pga att den där bilen inte går så bra när man kör såna
vägar. Men inte lyssnade dom på mig, dom skulle bums köra den där vägen och nu
fick dom se hur det gick. Men jag älskar min fina lika mycket ändå, han är rätt söt när
han gör misstag trots att han lovar att lyssna på mig nästa gång ;)

Så min kväll har varit kall, mörk men samtidigt jättebra. Trots att jag frysit en massa
så finns det inget bättre än att hälsa på farmor & farfar. Ska nog dit på torsdag igen 
så ska jag och Sofia ta oss en prommis. Kanon! :)

Nu mina vänner ska jag vänta på att min fina kommer hem så vi kan hoppa isäng.
Imorgon väntar ett step up pass och som jag längtar, då blir det hårdträning samtidigt
som man har otroligt roligt. 


 

jag vill höra dig andas, jag vill hålla om dig, föralltid


Min bästa vän, jag orkar inte utan dig. Snälla kom hem, jag behöver dig.

.

Är hemma en snabbis nu och fått i mig lite lunch efter att tränat en timme.
Idag blev det mest styrka men även en del kondition, måste säga att det
känns att man inte tränat mycket styrka på senaste tiden. Det känns i benen.
Men det är bara härligt, kommer man väl ha träningsvärk som tusan imorgon
när vi har step up. Men det är rätt skönt.
Nu ska jag hoppa in i en varm dusch och sedan göra mig klar för att åka in på
stan där jag ska klippa och färga mitt hår. Har ännu inte bestämt mig vad det
ska bli för färg idag, men jag tror på mörkare med någon röd slinga. Med tanke
på att jag blev missnöjd sist så får jag ta en ljusare röd färg så det syns!

Möttes av en väldigt kelsjuk hund när jag kom hem, hon vill mysa hela tiden
och det finns nog inge bättre än en hund som hoppar upp i ens famn & vill mysa..
Hon är verkligen världens gosigaste och finaste hund!

11 Januari 2010

Jag har inte vänt på dygnet som många andra lyckats göra under detta
lov, jag kan helt enkelt inte somna när jag borde. Ligger alltid och vrider
på mig tills jag ger upp, sätter på tvn eller skriver i boken medans min
fina sover djupt. Kan inte slappna av riktigt, trots att jag vill försöka somna
i någorlunda bra tid så går det inte. Men jag ska försöka gå isäng tidigt den
här veckan, jobbar ju till helgen och då blir det att stiga upp före sju. Då
måste jag vara utvilad för att orka jobba dom tider som jag har.

Första skoldagen efter lovet idag, vi har bara två lektioner på måndagar vilket
vi kommer ha ända till den 11:e Juni tror jag, så härligt! Har religion nu på
morgon som vi aldrig haft tidigare, lite spännande. Sedan har vi omvårdnad
till klockan tolv och då slutar våran skoldag. Då åker jag nog direkt på gymmet
och tränar en timme, åker hem, duschar, gör mig klar, åker på hårbolaget för
klipp & färg. Blev inte alls nöjd sist hon färgade mitt hår, ville ha tillbaka mina
röda slingor i håret, men färgen var så mörk att man inte såg några slingor.
Så idag hoppas jag på en bättring!

Nu ska jag göra mig klar, börjar inte försen 09;20 idag men lika bra att stiga upp
tidigt för annars hade jag inte tagit mig upp.


<3

Idag har vi äntligen varit och kollat på en lägenhet på Domarvägen, som
vi förmodligen kommer att ta. Den var hur mysig som helst och jag kan
knappt vänta tills vi får göra om den på vårat alldeles egna sätt.
Det är några saker som vi skulle vilja ändra på, byta något golv och byta
lite tapeter. Men det ska nog gå att ordna, bara att prata med vaktmästaren.
Jag är hur glad som helst över att vi äntligen hittat någon som vi tycker om,
dessutom så är det på ett lugnt ställe och inte inne i stan. Så härligt.

Så många planer vi två har tillsammans under detta år, jag längtar!



Jag lever, du lever inom mig. Jag kan se dig, när jag blundar.

Jag vill känna mig trygg igen, så trygg som jag kände mig när jag hörde
dig ta dina andetag. Så trygg som jag kände mig när du höll min hand, du
höll den så hårt. Jag vill höra dig pappa, höra dig prata, höra dig skratta, höra
dig dra dina tokiga skämt & höra ditt härliga skratt. Ditt skratt, ditt fina skratt.
Jag vill kunna skratta på riktigt, skratta med dig, som bara vi två kunde.
Jag vill känna dina varma pussar mot min panna och höra att allting ordnar sig
alltid, jag vill krama om dig nu, föralltid. Jag vill känna att du finns, att du andas.

Den sprängande känslan i bröstet vill jag inte längre känna, vill inte känna hur
smärtan sakta sprider sig från hjärtat ut till alla delar i min kropp. Den känslan
som svider och gör sådär ont, så ont att man får svårt för att ta in ny luft och
andas som vanligt. Jag vill inte känna denna känsla som aldrig någonsin tar slut.
Tårarna rinner ständigt nedför min kind, varenda tår gör ont. Ögonen är alldeles
röda av alla tårar, dom är många och varenda en gör lika ont.
Att förklara för människor vad som har hänt, hur det är, det gör fruktansvärt ont.
Det gör ont att säga död, jag vill inte att döden ska existera, jag hatar ordet död.
Du får inte vara död, du ska inte vara död, du ska vara här hos mig, här hör du
hemma. Du hör inte hemma där du befinner dig just nu. Du ska vara här hos mig, föralltid.
Jag vill att du ska leva, jag vill se dig, krama dig, känna din närhet.

Vill inte vandra den otroligt långa vägen utan dig, varenda steg utan dig vid min sida
gör så ont. Det gör ont att dagarna går framåt när dom för mig helt har stannat.
En irriterande känsla, en känsla som biter på varenda del av min kropp. Speciellt i
hjärtat, där gör det mest ont. Känslan sprider sig, hela tiden och det gör mer och mer
ont desto fler dagar som går. Känslan gör mig stel, jag kan sitta och stirra rakt fram
i flera timmar. Allting spelas upp i mitt huvud och frågorna blir bara fler.
Varför just du? Varför min bästa vän? Varför fick du inte leva? Varför får jag inte ha
min bästa vän vid min sida? varför varför varför..

Du förtjänade inte det här, du älskade livet, du älskade oss, du älskade ditt jobb, du
älskade ditt fotbollslag. Sådan livsglädje, har aldrig träffat någon som tog vara på livet
som du gjorde. Varenda dag, varenda stund, varenda minut tog du vara på.
Jag önskar att jag fick ett svar, ett svar på varför allting är så orättvist och jag önskar
att du kunde säga till mig hur jag ska klara allting utan dig, här hos mig.
När allting känns hopplöst pappa, när det känns som att jag håller på att falla ihop och
jag inte får någon luft tänker jag på dig. Jag tänker på vad du skulle göra, jag reser mig
upp och kan framför mig se hur du ler mot mig. Jag ställer mig upp, reser mig upp, för
dig. Bara för dig. Jag kämpar för dig, lever för dig. Jag lever och tänker kämpa och göra
allting som jag vet att du skulle vilja att jag gjorde.
Du skulle aldrig ge upp, aldrig någonsin. Jag ger inte heller upp, jag kämpar för dig.

Jag behöver dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig. Hela tiden pappa, varje dag!

 

det handlar om att älska sig själv

Äntligen kan jag känna mig lycklig, känna att jag duger precis som jag
är! I många år har jag kämpat med min viktnedgång, tränat i överdrivna
mängder, hoppat över måltider, hela tiden tänkt på vad jag stoppat i mig.
Vet ni vad? Idag inser jag vad jag själv gjort mot mig själv och min kropp.
När jag förlorade 30 kg trodde jag att jag skulle bli nöjd, jag blev inte det
utan hittade bara fler fel på min kropp och ville gå ned ännu mer i vikt.
Jag blev inte lyckligare när jag hoppade över frukosten och lunchen, jag
blev inte ett dugg lyckligare när jag bara åt en liten köttbit på hela dagen.
Jag blev arg för att jag var hungrig, mådde sämre och sämre psykiskt vilket
gick ut över mina närmsta. Idag inser jag verkligen att det inte var värt det.
Det är inte värt att svälta sig själv, det är inte värt att sträva efter en perfektion
som inte alls existerar. Man kommer nog aldrig bli helt nöjd med hur man ser
ut, dom nyfunna groparna på låren, en näsa som upplevs för stor, man strävar
efter att ha en lika platt mage som modellerna på tvn. Varför?
Idag kan man göra hur många olika operationer som helst för att rätta till det
man är onöjd över, man kan förstora brösten och rätta till den stora näsan men
blir man lyckligare för det? Svar nej.

Till dom där ute som är stolta över att ni klarat er utan mat en hel dag och bara
ätit något lite, till er som strävar efter något som inte existerar, till er vill jag säga
att det är absolut inte värt det. Jag har gått igenom en lång resa med viktnedgång
som ledde till en ätstörning och jag vet precis hur det är. Man lever bara en gång, 
varför kan man inte njuta medans man kan? Något jag också vet säkert är att livet
kan vara slut alldeles för fort. Det kan vara över innan man ens hunnit blinka. 
Min pappa lärde mig otroligt mycket, han är den som gjort mig till den människan
som jag är idag. Han har lärt mig att tycka om mig själv precis som jag är. 
Idag är jag så tacksam över att han hjälpte mig, äntligen kan jag leva som vanligt
och behöver inte få upp allting jag ätit eller skippa att äta helt och hållet. 

Jag har en familj som älskar mig för den jag är, jag har en pappa uppe i himlen som
är så stolt över mig, jag har en pojkvän som älskar mig lika mycket en utekväll när
jag gjort mig fin som när jag vaknar upp på morgonen & liknar ett troll. Vad mer kan
man begära? Jag är lycklig nu.

Självklart så tänker jag ibland att jag skulle vilja ha lika snygg kropp som modellerna
på tvn, Carmen Electra's kropp till exempel. Finns nog många som skulle vilja den.
Men nu är jag inte Carmen Electra, jag är inte Britney Spears, jag är inte någon modell.
Jag är Sara Bäckman och jag duger precis som jag är.


  

.

Nu har vi just ätit en god middag som jag själv lagade, blev barbeque
pommes
med vegoschnitzel för min del och pojkarna ville ha lövbit.
Snacka om att jag och min fina kommer bli fattiga när vi flyttar ihop, vi
äter lyxmat nästan varje dag. Men det är ju så fruktansvärt gott.
Dessutom så får man lyxa till det på jullovet, eller hur?

Vi är nu inne på dom sista dagarna av lovet, känns faktiskt både och.
Det känns härligt att komma tillbaka på skolan & träffa alla, man har
bara träffat några ur klassen på festerna under lovet och det är inte alls
samma sak. Dessutom så går tiden bara fortare, då är det snart student-
dax. Som jag längtar till den dagen. Även fast jag kommer sakna min
underbara omvårdnadsklass så kommer det bli en härlig dag.
Ta på sig en fin klänning (har redan börjat leta en), äta god mat, skrika
sig hes
och festa hela natten. Det kommer bli en lyckad dag/kväll.
Men det känns inte så roligt att börja ta tag i allt plugg som måste vara
klart innan den 11:e Juni, ett plus är ju att vi är klar med projektarbetet
men resten känns inte allt bra. Men jag har lovat mig själv att kämpa.

När min fina har duschat åker vi iväg till tjäl och förmodligen blir vi där
till på söndag. Vi har inte varit där så mycket den senaste tiden pga det
som hänt, så det känns härligt att komma bort en stund. Vila upp sig &
bara vara med varandra. Imorgon åker vi och kollar på en skoter, jag
ber till gud att dom har någon bra skoter hemma som duger åt min fina
så jag får åka lite skoter i vinter. Har inte åkt så mycket, bara med Marcus
i Sidberg. Men förra vintern var vi ute varje dag, hela tiden. Jag saknar det!

Snart fyller jag 19 år också, känns inte ett dugg speciellt om jag ska vara
ärlig. Men det är ju ett år närmare 20 iallafall. Sitter redan och funderar på
vad man ska hitta på, kanske blir en god middag med brudarna på lördagen
och sedan utgång? Tål att tänkas på!



Jag älskar dig så fruktansvärt mycket min fina!


 

<3


Jag älskar min storebror!

blandade bilder

  
  
  
  
   
  

Mina drömmar är fantastiska, då får jag vara med dig

Du var min hjälte som alltid fanns där, du var den som alltid torkade
mina tårar och du var den som orkade för oss båda när mina ben inte
kunde bära mig. Du var den som alltid gav mig ny kraft när jag inte
orkade ta mig upp från botten. Du lyfte upp mig, gjorde allting som
kändes så svårt, så enkelt. Jag har så mycket att tacka dig för, inte
bara för att jag fick världens bästa uppväxt tillsammans med dig. För
att du lärt mig så otroligt mycket, det är något jag alltid kommer ha
kvar pappa. Och alla minnen, det gör inte lika ont när jag tänker på
att jag alltid kommer ha kvar våra underbara minnen. Alla underbara
minnen som vi hann få tillsammans. Dom är många & otroliga.
Ingen kunde få dom sämsta dagarna till dom bästa, förutom du.
Ingen kunde få mig att le när allting var upp & ned, förutom du.
Ingen kunde få mig att skratta i flera timmar, förutom du.
Ingen kunde få mig att känna mig så otroligt trygg, förutom du.
Du var verkligen min bästa vän, en sån vän som alltid fanns där och
som alltid kunde göra allting bra igen. En sån vän som verkligen lyssnade
och som alltid var så rädd om mig. Jag var alltid din lilla ängel, du tog hand
om mig på det bästa sättet som man någonsin kan önska sig.
Jag är så tacksam pappa för allting du gjort för mig, tack pappa. Tack pappa
för att du gjorde min uppväxt till den bästa. Så evigt tacksam är jag.

Jag sitter här ensam i mitt rum, sneglar på alla foton jag har på dig här.
Fotoboken står i fönstret brevid ramen på dig, på bordet brevid sängen står
den vita ramen. På kortet dansar du med mig, när jag var bebis. Framför
kortet står nallen som du kramade om så hårt när du låg på sjukhuset, du
sa att den gav positiv energi och jag minns hur orolig du blev när du inte visste
var den var någonstans. Ditt körkort står också där, jag vill ha kvar det.
På något sätt så vill jag ha kvar det. På väggen hänger massor med bilder på
dig, brevid hänger alla tidningsutklipp som jag valt att sätta i en ram.
Där står även massa text som jag har skrivit till dig, nu rinner tårarna igen pappa.
Jag vill inte känna den här känslan som hugger, det svider inombords. Det känns
som om orken sakta försvinner, försvinner långt bort. Jag vill orka, vill kämpa för
din skull. Men hur ska jag orka utan den bästa vännen som jag alltid haft hos mig?
Varför fick du inte vara kvar pappa? Ditt hjärta orkade inte slå längre, men det
slår alltid för oss. Mitt hjärta slår dubbla slag nu, både för dig och mig.
Jag bara vet att ditt hjärta aldrig kommer sluta slå för oss, såsom våra hjärtan
aldrig kommer sluta slå för dig. Du är vårat allt.

I drömmarna får jag träffa dig. I drömmarnas värld är du hos mig igen, jag vill
drömma hela tiden. För jag vill vara där du är, jag vill känna din trygga famn.
Jag får vara hos dig i drömmarna, då håller du om mig och säger att du aldrig
lämnar mig. Du pussar min panna, som du alltid gjort. Du viskar att allting är
bra nu, för du lämnar mig inte. Nu drömmer jag igen. Men drömmarna gör inte
ont, det är verkligheten som gör ont. Fruktansvärt ont.

 
Min hand i din, jag minns hur hårt du höll den.
Som om du ville säga något, men du behöver inte säga något.
Jag var inte rädd, jag var inte rädd att du skulle lämna mig för-
alltid. Det har du inte gjort, vi ses igen min bästa vän.

you are not alone

Sitter och lyssnar på michael jackson's låt "You are not alone"
Det är så otroligt fin & den stämmer in så väl. Rabih sjöng den
för dig på idol, bara för dig. När jag kollar på det klippet, när
han sjöng den för dig den där fredagen så rinner bara tårarna.
Speciellt när han kollar upp mot himlen, han menade det verkligen.
Och det var så otroligt fint gjort av honom.

Jag träffade honom på hotellet för några helger sedan och då tackade
jag honom. För att han sjöng för dig, för att han har tänkt på oss.
Han sa att det kom direkt från hjärtat och att han tänkt på oss mycket.
Det värmde.

Nu ska jag fortsätta lyssna på denna underbara låt, försöka städa upp
på mitt rum och packa inför att åka ikväll.
Iallafall försöka.


Om jag bara fick se dig igen, fick krama om dig, känna hur du pussar
min panna och viskar att allting kommer ordna sig. Om jag bara fick höra
dina tokiga skämt och höra ditt härliga skratt. Jag går sönder pappa..
Jag vill att du ska komma hem nu, jag behöver dig här.

Min bästa vän, föralltid

Jag tror på tecken pappa, såna tecken som jag tror att du försöker
ge mig. Du försöker nog ge mig tecken för att få mig att orka, för att
ge mig ny kraft för att klara av vardagen. För några veckor sedan när
vi var påväg hem från Sidberg lyste en endaste stjärna på hela himlen.
Det har hänt två gånger, båda gångerna har tårarna runnit och jag har
tänkt på dig. Sedan har andra saker hänt sedan du försvann som jag
väljer att hålla för mig själv. Men det känns som att du är här någon-
stans med mig och försöker ge mig tecken på att du fortfarande finns
kvar hos mig. Jag vill det, det måste vara så, jag vill ha dig nära.

Har inte orkat vara på din grav på några veckor, det tar emot att gå
dit. Varenda gång jag ser ditt namn på korset bildas en stor klump i
min mage, det ska inte stå där. Du ska inte ligga där, du ska vara här
hos mig. Jag saknar dig, jag spricker snart. Hela jag går sönder, mitt
hjärta är i tusen bitar. Jag var hel med dig, jag är inte hel längre.
Förlåt för att jag inte orkar, men du förstår mig. Det vet jag.

Jag har funderat på varför just du inte fick vara kvar hos oss längre, vi
har alltid stått varandra så nära i vår familj. Alltid. Inget kunde skilja oss
åt och vi var alltid så starka. Jag minns hur många gånger jag tänkt på
hur glad jag är över att mina föräldrar alltid hållit ihop, medans andra
mammor och pappor skiljer sig hela tiden och skaffar nya. Du och mamma
höll alltid ihop, trots motgångar. Det kallar jag äkta kärlek.
Vi höll alltid ihop, som en stor underbar familj. Du var alltid den starkaste
av oss och hjälpte oss andra. Nu är det annorlunda, jag vill ha dig här så
du kan hjälpa, stötta och älska som du alltid gjorde. Jag saknar att känna
mig sådär riktigt älskad av dig. Jag vet att du älskar mig, men jag vill höra
det, om och om igen. Som på sjukhuset, då du kramade om mig hårt och
sa att du älskade mig. Det var sista gången pappa, sista gången jag fick
höra att du älskar mig. Sista gången du pussade min panna, kramade om
mig, höll min hand hårt. Tittade in i mina ögon, så som bara du kunde.
Det var sista gången jag fick höra dig prata och sista gången jag fick skratta
med dig. Det var sista gången du drog ett tokigt skämt för mig, du fick mig
alltid att le. Eller, var det sista gången? Ses vi igen? Jag vill veta. Saknar dig.

Jag saknar dig, hela tiden pappa, varje dag.

  

Mitt 2010

- I maj händer det stora grejer (som jag väljer att hålla hemliga tills dess)
- I juni tar jag den efterlängtade studenten, efter det åker vi utomlands. Härligt!
- I Augusti är vi bjudna på bröllop vilket ska bli väldigt roligt
- Efter resan kommer jag spendera min sommar på Skyttens äldreboende och
jag hoppas på att få fortsätta där efter sommaren. Det är verkligen underbart där.
- Jag ska börja träna igen, ska verkligen försöka ta tag i det igen. Den senaste
tiden har jag inte orkat med det, men nu blire beach 2010.
- Jag & min fina ska ha massvis med skönt sex (jag var tvungen att skriva det
annars fick jag inte publicera detta inlägg. Jag har en charmig pojkvän)
- Jag ska verkligen ta vara på varenda dag, varenda sekund. Det är något som
jag tycker att alla ska tänka på, inte bara detta år utan varenda sekund av livet.
Det är inte alla som får den fantastiska chansen.
- Ska försöka berätta för mina vänner och mina närmaste hur mycket dom faktiskt
betyder, man kan aldrig säga det för många gånger. Och man ska göra det medans
man kan, innan det är försent.
- Jag ska även njuta av varenda minut jag får tillsammans med min helt otroliga
pojkvän, jag kan inte beskriva med ord hur lycklig jag är med honom. Han är allt.
- Ska kämpa dom sista månaderna i skolan, verkligen försöka vara stark och klara
av att få ett betyg i alla ämnen. Vara där och göra mitt bästa, allt som behövs.
- Jag och min fina kommer flytta till en egen lägenhet, ännu något som jag längtar
till otroligt mycket. Att få ha något eget, vi har redan bott tillsammans i över ett år
men vi har aldrig haft vårat eget hem där vi kan skapa massa minnen.
Då kommer vi nog skaffa en egen liten hund också, kan inte bli så mycket bättre.
- Sist men inte minst så kommer vi under detta år fira två hela år tillsammans.
Jag älskar dig!

Mer saker kommer jag nog att hinna med under detta år, men just nu är det här
allting som jag kommer på. Jag vet bara att jag ska njuta mer, ta vara på livet och
se det här nya året som någonting bra. Jag tror att allting blir vad man gör det till.
Jag ska kämpa för pappas skull, bara för dig pappa.

5 Januari 2010

Idag har jag hunnit med mycket, jag & mamma åkte och solade
och när vi kom hem lagade jag middag. Fick bli chili con carne, mycket
gott. Det är nog det enda jag lagar när det är jag som lagar maten.
När älsklingen kom hem åt vi glass, kollade på tv och sedan ville jag
att han skulle coacha mig så jag skulle orka med ett träningspass.
Det blev armhävningar, situps, jogging, grodhopp osvosv. Det var
något jobbigt, trodde inte jag skulle bli svettig men tji fick jag.
Har hunnit ringa till Skytten och fått höra vilka helger jag ska jobba
framöver, det känns faktiskt bra. Bättre än förut när jag inte orkade.
Vi har även hunnit spela massa tvspel, fotboll. Jag lyckas aldrig vinna
men jag vann faktiskt en gång, när han lät mig vinna.
Ja det är tur jag har en snäll pojkvän, för jag hatar att förlora.

Nu har jag tagit mig en skön dusch, sitter på bästa Marcus bärbara dator
och kollar när min fina spelar mot sig själv. Funderar på att ta pillret och
hoppa isäng. Inte för att jag har någon tid att passa imorgon, men måste
vända tillbaka dygnet. Har gått och lagt mig alldeles för sent om kvällarna
och tagit alldeles för långa sovmornar så jag sovit bort hela dagarna.
Snart börjar skolan igen och då vill jag vara pigg, då vill jag orka kämpa
mig igenom dom sista månaderna som är kvar innan studenten.
Nu är det fasen inte länge kvar och jag ska klara det, jag bara ska klara det.

Imorgonkväll åker vi till tjäl och blir då där till söndag, vi ska hinna fara och
kolla på en skoter och så kanske sova i boern en natt. Det är så mysigt att
vara där, långt bort från allt och bara vara. Det kallar jag mys.

Pappa, jag tänker på dig hela tiden och allting gör så ont. Jag saknar dig
hela tiden, varje dag. Ibland försöker jag skjuta undan tankarna på dig, så
jag klarar allting. Men det är inte alls lätt, det är så fruktansvärt svårt.
Ikväll grät jag, tårarna bara rann. Jag kollade i fotoboken jag gjort, med
en massa bilder på dig. Och på dig & mig. Att verkligheten kunde göra så
ont, det visste jag inte. Jag behöver dig här. Du är min stjärna.
Det är tur jag har min fina, hans stöd betyder allt. Det betyder mer än allting
annat och utan honom skulle jag inte orka med det här.

4 Januari 2010

1 år & 8 månader idag.
Jag älskar dig, så mycket!


Jul & nyår är över, vilket för mig känns himla härligt.
Ingenting har varit som det brukar, som det ska sen
du försvann pappa. Vi saknar dig hela tiden, varje dag.
Julen har inte alls varit lika mysig och trots att det nya
året skålades in med världens bästa så var den inte heller
lika underbar som den brukar vara. När jag hade dig vid
min sida, när jag kunde ringa dig och säga gott nytt år.
Jag sa det iallafall pappa, visst hörde du mig? Jag kramade
dig i tankarna, du pussade nog min panna på tolvslaget.
På något sätt kunde jag känna din närhet, som alltid.

Året 2009 har varit det sämsta någonsin, alltför många hjärtan
har fallit i bitar. För många änglar har flygit upp till himlen.
Att livet kunde vara så orättvist trodde jag aldrig.
Året 2010 ser jag faktiskt framemot, både i Juni och i Maj kommer
det hända mycket. En utlandsresa väntar den 17:e Juni, jag har
aldrig någonsin varit utomlands förutom i Norge & Finland vilket
gör att jag längtar ännu mer. Att jag dessutom får med mig min
fina som är rädd för att flyga gör allting så bra som det kan bli.
I Maj fyller pappa år, förutom att vi kommer gratta dig (inte som
vanligt dock) så kommer det hända en till sak på den dagen. En
sak som jag väljer att hålla för mig själv tills dess!
Den 11:e Juni tar OP3 studenten, då står jag och brudarna på flaket
och skriker oss hesa. Vilken dag/kväll det kommer bli!
Sedan har jag fått jobb hela sommaren och i Augusti väntar ett bröllop.
Så, trots allt så tror jag att 2010 kommer bli bra.

Nu ska jag lägga mig i världens mysigaste famn & se på hockey.



kärlek

Idag har vi äntligen tagit oss en tur på Lybo och kollat
ifall det finns några lediga lägenheter. Det fanns en som
blir ledig den första April, just där vi vill bo. Nu får vi hoppas
innerligt att det inte alls är någon lång kö så vi får komma &
kolla på den. Hon skulle ringa mig i veckan, så håll tummarna!

Dessutom så har min fina lovat mig att vi ska skaffa en liten
hundvalp som sällskap när vi flyttar, en sån liten mysig hund
som kan vara mitt sällskap när min fina jobbar så mycket.
Åh, har alltid velat ha en sån. Ord kan inte beskriva hur glad
jag blev när han gick med på att skaffa en.

Jag är så lycklig med dig, har aldrig någonsin varit såhär lycklig!
Snart är det våran dag, snartsnart ;)



Du är allt jag någonsin önskat


Tack för att du stannar kvar hos mig, jag skulle aldrig orka med allting
utan dig vid min sida. Jag älskar dig så fruktansvärt mycket Peder!

<3


Allting ordnar sig alltid, jag älskar dig!

2 Januari 2010

Jag tror att dom flesta av oss bestämmer sig för något nyårs-
löfte. Så länge som jag kan minnas har jag alltid haft ett nyårs-
löfte och i år är mitt att jag ska sluta äta en massa onyttigt under
veckodagarna. Dra ner på det mesta som är onyttigt eftersom kroppen
mår så mycket bättre av det. Nu såhär i efterhand har jag kommit på
ett ytterligare, att jag ska komma igång med träningen igen.
Jag tränade alltid förut, minst en timme varje dag var jag och tränade
och det känns att det inte är så längre. När pappa försvann tappade
jag suget för allting nästan, nu känns det som att jag vill komma igång
med det igen. Finns inget härligare än att röra på sig!
Började redan igår, var ute och sprang med världens bästa Marcus och
kopplade fast Busy runt midjan. Det blir på något sätt mycket lättare
att hela tiden hålla samma tempo då, när man har en hund framför sig
som springer i samma takt hela tiden. Underbart.

Har inte börjat sova bättre heller, inatt somnade jag kring fyra vilket
gör att jag alltid sover så länge dagen efter. Då har man hunnit sova
bort hela dagen och det är nog det mest tråkigaste som finns. Men tur
jag har min fina, ska snart krypa upp i hans famn & se på repmånaden.
Sen idag blir det att fara ut en sväng & springa, duscha och sen försöka
hitta på vad jag ska laga för middag idag. Mamma har åkt till Övik och
det lär bli min uppgift att laga middag medans hon är borta.

Jag somnade med tårar i ögonen, när jag väl lyckades somna inatt.
Låg och stirrade, stirrade på alla bilder jag har på dig. På väggen, i
fönstret, på mitt bord brevid sängen, stirrade på alla tidningsutklipp
som handlar om dig, jag har samlat allting i en ram. Så jag alltid har
kvar dem. Tårarna kunde inte sluta rinna.
Jag vill inte att det här ska vara min verklighet, vår verklighet.
Jag vill ha dig tillbaka, vill att du ska komma hem. Min bästa vän.







RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus