kärlek

Tänk dig att träffa en människa som du känner dig så trygg med, en
människa som älskar dig för den du är.
En människa som älskar dig lika mycket även fast du ser ut som ett
troll när du vaknar upp på morgonen, han älskar dig så mycket trots
dina dåliga dagar.
En människa som alltid ställer upp och finns där, en som torkar dina
tårar och håller om dig hårt när allting är upp och ned.
En människa som kan lyfta upp dig från botten och en människa som
verkligen menar dom tre orden ´jag älskar dig´
Han kan få hela din dag att vändas från dålig till alldeles underbar
genom att bara kolla in i dina ögon och ge dig ett leénde.
Varje gång ni ses pirrar det sådär extra i magen och han ger dig en
sån underbar kram som bara han kan, man vill aldrig släppa taget.
En människa som tar dig i sin famn och du har aldrig sovit så gott
som i hans trygga, underbara famn.
Tänk dig att träffa en människa som kan dig innantill och utantill.
En människa som gör allting för att finnas där och trösta, som vill
hjälpa även om det kanske inte alltid finns så mycket att göra.

En sån människa har jag träffat, min underbara & fina Peder.
Resan är som bäst när den är med dig, jag älskar dig


  
  

lördag

Jag vill hålla din hand, känna din värme och höra dina andetag.
Trots att dom 8 dygnen på sjukhuset var dom värsta i mitt liv så
vill jag spola tillbaka tiden, du levde då pappa.
Du fanns fortfarande med oss och jag kunde gå in & prata med dig.
Jag kunde säga hur mycket jag älskar dig och du kunde säga att du
älskar mig, jag kunde pussa din kind och du pussade min tillbaka.
Jag minns hur jag kunde sitta hos dig och kolla hur din bröstkorg
åkte upp och ned, jag kände en sån trygghet när jag hörde dig andas.
Du höll min hand så hårt, jag gav dig en nalle som du alltid såg till att
ha brevid dig. Du höll den hårt och sa "positiv energi".
Henrik & Peter kom med Marcus matchtröja, även den höll du om hårt
och sa positiv energi. Varenda gång jag såg matchtröjan kunde tårarna
inte sluta rinna, så mycket tid du lagt ned på Lycksele A-lag och så många
spelare du har hjälpt till att utvecklats, du var en sån stor förebild för alla pappa.
Men det visste du redan va?

Jag har fortfarande kvar nallen, den luktar fortfarande du och den står
på bordet som jag har inne på mitt rum.
På borden står kortet på dig och mig, en massa ljus & en massa hjärtan.
Du var så mycket mer än min pappa, du var min bästa vän som jag alltid
hade så roligt med.  Till och med när du låg på sjukhuset och var sjuk så
skämtade du, du skämtade med nallen och jag fick höra dig skratta.
Du var en sån glädjespridare.

Jag har varit hos farmor och farfar idag, oftast när jag åkte dit så var det med
dig. Det bara blev så, vi åkte dit för att lasta ved eller så for vi ut på sjön och
fiskade. 
Men jag var där idag pappa, jag var där och bara umgicks med dina underbara
föräldrar. Min bästa farmor och min bästa farfar. 

Ikväll är det många som dricker alkohol, festar med sina vänner och jag sitter
här. Jag är inte ensam, jag är inte ensam hemma men jag känner mig så ensam.
Klassen har klassfest, skulle varit väldigt roligt att vara med men just nu känner
jag att jag inte har orken till det. 
Jag stannar hemma istället, tänder ljus för dig min älskade vän och tänker på alla
våra underbara minnen som vi hann skapa tillsammans. 
Du är och förblir min bästa vän, föralltid.









 

godnatt

Det är med stor besvikelse jag skriver att Erika åkte ur idol ikväll, hur
kunde det bli så? Hon har sån talang, hur underbar röst som helst och
så åker hon ut. Mamma ringde och röstade på henne tusen gånger ikväll
så mycket pengar kommer fara när telefonräkningen kommer.
Rabih är fortfarande kvar och tävlar om att bli årets idol, vilket jag tycker
är bra med tanke på att han är härifrån Lycksele.
Gråter fortfarande när jag lyssnar på låten som han sjöng för min älskade
pappa, Michael Jackson - You are not alone. Så underbart.

I helgen är det halloween, vilket jag aldrig någonsin riktigt tyckt om.
Under den här helgen ska man hedra dom döda, vi har ingen grav att gå till
ännu men vi tänder massvis med ljus här hemma för min underbara pappa.
Min klass ska ha klassfest imorgon kväll och jag kommer inte vara där, dels
för det jag skrev tidigare och för att jag känner att jag inte orkar.
Hade gärna klätt ut mig och druckit bål med mina fina tjejer, men just nu har
jag varken lusten eller orken till att göra det.
Kanske far förbi en sväng och säger hej, roligt att se vad alla klätt ut sig till.

Imorgon följer jag med Marcus till Sidberg och bakar med farmor, vi ska nog
baka morotskaka tror jag. Är så mysigt att vara där, hoppas pappa ger Marcus
tur imorgon så han får skjuta någon älg.

Nu ska jag borsta tänderna, måla naglarna & sedan somna i världens mysigaste
famn. - Jag älskar dig Peder!

fredag

Mitt hjärta är trasigt och kommer aldrig bli riktigt helt igen, mina ögon är blöta
mestadels av tiden jag är vaken och det gör ont i hela min kropp.
Sakta, sakta smyger sig verkligheten inpå och jag börjar bli rädd för framtiden.
Jag är rädd för att leva utan dig, rädd för att möta alla hinder på vägen utan dig
vid min sida. Jag är så rädd pappa, visst finns du för mig?

Kina kommenterade och skrev att jag är väldigt duktig på att skriva, hon är för
underbar. Har funderat på det ett tag nu, jag kanske skulle göra något av det?
Kanske ska börja skriva på en bok? Det vore faktiskt roligt och att skriva är ett
av mina största intressen. Jag får tänka på saken.

Ikväll är det idol med massa ljus tända i hela huset, alla dom ljusen tänder vi för
dig pappa. Kortet på dig och mig står på bordet i hallen, tog en fin ram och satte
in det i den. Så la jag dit glashjärtat och en massa ljus. Det är jättefint.

Min hjälte

Av en slump så kom jag in på Stina Lee´s blogg och såg att hon hade skrivit
ett väldigt långt inlägg om hur det är att förlora någon som står en nära.
Hon har själv förlorat sin pappa för några år sedan och när jag läste hennes
inlägg så kunde inte tårarna sluta rinna, det känns skönt att få läsa sådant
och skönt att se att någon gått igenom samma sak som jag går igenom och
hon har klarat det. Många år sen har gått men hon kan fortfarande brista ut i
gråt på grund utav saknaden och trots alla åren så känner hon samma saknad
som hon kände när hon förlorade honom.
Hon skrev även att det är viktigt att man stödjer den som förlorat någon som
man älskar, en hand på axeln eller en kram räcker så mycket för att man ska
känna att det finns människor runtomkring som stöttar och finns där.

Blev även berörd när jag läste att hon ångrar idag att hon inte sa hej då till
honom och att hon inte berättade en sista gång hur mycket hon verkligen älskar
honom. Det är ingenting som man skall ångra, precis som hon skrev så hade hon
inte klarat av det då och hon skulle inte klara av det nu heller.
Jag hann säga hej då till min pappa, inte " hej då pappa, vi ses i himlen "
Jag satt brevid honom varje dag och varje kväll, höll hans hand hårt och berättade
för honom hur mycket jag älskar honom och han strök min kind, tog mig i håret.

Sorgen är ingenting man ska försöka ta sig över, det är något man kommer kunna
ta sig igenom. Man tar dag för dag, ett steg i taget och jag vet att pappa alltid kommer
att vara med mig. Pappa kommer alltid vara min pappa, min bästa vän som kommer
följa mig genom livet och hjälpa mig att möta alla hinder på vägen.

Något som också nämndes var att vi pratar alldeles för lite om döden och det stämmer
så väl. Själv är jag livrädd för döden, jag tror på ett liv efter döden men jag är ändå
rädd. Man tar alla för givet och många tänker aldrig på att ta vara på dom som man har
runt sig. Livet kan vara slut alldeles för fort - ta vara på den/dom du älskar för man vet
aldrig när den försvinner.

Jag ångrar ingenting, jag tog vara på varenda stund med min älskade pappa och jag sa
så många gånger hur mycket jag älskar honom. Han var alltid bäst & kommer alltid att vara.
Det kommer aldrig någonsin bli som förr igen, men jag vet att så länge vi alla har varandra
så är vi som starkast.
Pappa lever vidare, föralltid. ♥
Du och jag, jag och du

 


love you.

Länge har jag hatat mig själv, har inte alls gillat hur jag ser ut och har inte
gillat mitt inre. Du lyfte upp mitt självförtroende från botten och här sitter
jag idag, har börjat acceptera att jag är faktiskt jag & jag duger som jag är.
Dåligt självförtroende var bara förnamnet, jag gick ned 30 kg bara sådär &
inte blev jag lyckligare för det. Jag sökte bara mer & mer fel på mig själv ju
mer jag gick ned i vikt, så jag slutade äta och bara tanken på mat fick mig att
bli illamående. Du hjälpte mig, du fick mig att inse att man behöver inte vara
pinnsmal för att vara omtyckt och man behöver inte se ut som en fotomodell
för att vara accepterad.
Varje gång jag stod i spegeln och kollade på mig själv, bytte klädesplagg tusen
gånger om dagen så stod du bakom mig och sa hur fin jag var.
Du frågade mamma flera gånger hur ni kunde få en sån snygg dotter och du
skämtade hela tiden om att det var för att du själv var så snygg.
Pappa, just nu sitter jag med ett stort leénde på mina läppar och kan inte sluta
le. Du har hjälpt mig så otroligt mycket genom så mycket & jag är evigt tacksam.
Jag är så tacksam över att jag fick 18 underbara år med dig, den kärlek som du
gav mig kan ingen någonsin ta ifrån mig.
Jag kommer leva på våra minnen, så många underbara minnen.

Ofta följde jag med dig till Sidberg, vi fikade hos farmor & farfar sedan tog vi båten
ut på sjön och fiskade i flera timmar. Vi kunde prata om allt, vart vi än var så pratade
vi alltid och jag älskade när du berättade saker som hänt när du var mindre.
Alla gånger vi varit ute på promenader, sist när vi snodde golfbollar och jag minns hur
mycket vi skrattade åt det.
Alla gånger du tävlat med mig och du gjorde alltid dina egna regler, alla gånger du
hållit på att halka och du klarat det så sa du alltid "trix".
Alla gånger allting känts upp och ned har du pussat min panna, hållit om mig och sagt
att allting kommer ordna sig.
Alla gånger jag klagat på hur vissa människor betett sig så sa du alltid att man ska inte
bry sig om människor som bara vill göra en illa, man ska visa sig vara mycket mognare
än dom och bara strunta i det.

Ja älskade pappa, du har lärt mig så mycket och det är något jag alltid kommer ha nytta
utav. Jag har lärt mig att ta vara på varenda minut och ta vara på dom jag älskar.
Jag har lärt mig att ordet bråka inte finns i min värld, livet är alldeles för kort för att slösa
bort det på människor som bara vill ont.

Jag älskar dig min bästa vän & världens bästa pappa, jag kan känna din närhet även fast
jag inte ser dig. Du och jag pappa, jag och du ♥






kom hem..

Vaknar med samma känsla varje dag, jag ser dig framför mig och jag vill bara
att du ska vara här. Känslan som finns inom mig går inte att beskriva med ord.
Hur kan man känna sig så orkeslös? jag trodde aldrig att man kunde känna såhär
och jag trodde aldrig att det kunde göra så ont att sakna någon som jag gör.
Jag vet inte vad jag ska göra, vet inte vad jag ska ta mig till pappa..
Jag vill att du ska komma hem nu, jag klarar mig inte.


Du brukade kalla mig din ängel
Sa att jag var sänt ned från himlen
Du höll mig hårt i dina armar
Jag älskar hur du var så stark
Jag ville aldrig att du skulle försvinna
Jag ville att du skulle stanna kvar hos mig

Jag saknar dig
Jag saknar ditt leende
Och fortfarande rinner tårarna
Även om det är annorlunda nu
Så finns du här ändå
Jag saknar dig

Du brukade kalla mig din drömmare
och nu lever jag min dröm
Jag önskar att du fick se
allt som händer mig
Jag tänker tillbaka
Det är sant att tiden flyger förbi för fort

.

Vill skriva så mycket, vill kunna uttrycka med ord hur jag känner mig men det
är svårt. Mina fingrar fastnar på tangenterna och jag kan inte riktigt tänka klart.
Så många ord, så många känslor och så många tårar.. hur ska man orka?
Om du fanns kvar hade du torkat mina tårar och om du fanns här hade jag kunnat
krama om dig.
Jag kan inte tänka, kan inte tänka mig ett helt liv utan dig.
Så mycket jag har kvar att uppleva, så många hinder jag kommer möta på vägen
och så många år jag kommer möta utan dig, men i mina tankar finns du alltid och
på ett eller annat sätt så har jag alltid dig med mig. Visst pappa? - Jag älskar dig.

Har legat och sett film med Marcus ikväll, han är precis som jag.
Vi tänker likadant och vi kan varandra utantill, vi är dessutom väldigt lika när det
gäller att se film. Vi såg inte klart någon av dom två filmerna vi slog på, vi tyckte
inte att någon av dom var speciellt bra så jag hamnade här och han spelar tv-spel
med Peder. Det känns så bra, min bror och min pojkvän tycker så mycket om varandra.

Jag, Marcus & Joakim.
Mina älskade bröder, mina hjältar.
Vårat band som vi byggt upp kommer ingen någonsin kunna förstöra, aldrig.
Det är inte många som är så nära som vi är, nu har vi kommit varandra ännu
närmre och tillsammans klarar vi allt. 
Jag älskar er ♥

Mamma - kom ihåg att du är allt för mig.
Jag har inte varit duktig på att visa det, men jag lovar dig att det kommer bli en ändring
på allting. Vi älskar dig så mycket, så länge vi alla har varandra är vi som starkast.




Peder, resan är som bäst med dig.
Vi har så många år framför oss &
jag kommer aldrig någonsin lämna
dig. Jag tror på pappas ord, att det
kommer vara vi två hela livet.
Jag älskar dig, förevigt.




onsdag

Jag kan inte riktigt finna dom rätta orden, för ska jag skriva som jag tänker
så blir det nog bara fel och människor kommer ta det på helt fel sätt.
Känns som att det runnit ut i sanden, inte för mig och inte för oss men för vissa
andra. Är ni rädda för att höra av er? är ni rädda för att prata med mig om vad
som hänt? Jag vill inte att ni ska vara rädda, jag behöver er just nu.

Har varit hos farmor & farfar idag, vi bakade och bara hade det mysigt.
Jag grusade deras gård så man inte halkar och jag hann med att göra lite läxa i
sjukvård. Det är så mysigt att vara i Sidberg, där har pappa växt upp och det
känns som att han var där idag.
Jag kände din närhet.

När vi kom hem gick jag ut på en lång promenad, var skönt att gå ensam en stund
och bara tänka. Ringde till Ida och grät en stund, tack för att du finns.

jag saknar dig

Jag vaknar varje morgon med samma känsla i magen, en slags oro.
Jag är rädd för det som komma skall, rädd för att vandra ensam utan
dig. Rädd för att inse att du aldrig mer kommer hem igen och jag är
rädd för att stöta på nya utmaningar utan dig vid min sida.
Rädd för att aldrig mer kunna luta mig mot din axel och känna att du
ger mig ny styrka, jag är rädd för framtiden som jag kommer måsta möta utan dig.

Jag är så rädd för att inte orka, rädd för att bryta ihop även fast jag vet att du inte
vill att jag ska göra det. Jag vet att du vill att jag ska kämpa och jag kan höra dig
säga att jag kommer orka, men jag är så rädd pappa.. livrädd.

När allting var upp och ned så fanns du alltid där, när jag var rädd för att inte klara
något så fanns du alltid där och gav mig mod så jag klarade det.
När jag var ledsen höll du om mig, torkade mina tårar och sa att allting ordnar sig.
Jag kommer stöta på problem, jag kommer skaffa barn, jag kommer förlova mig &
gifta mig, jag kommer ta studenten, jag kommer växa upp. Du kommer vara med
mig psykiskt pappa, men inte fysiskt. Varför? Varför kommer du inte finnas här?
Jag behöver dig, jag vill att du ska komma tillbaka för jag vet inte om jag klarar allting
utan dig.

Jag älskar dig och jag saknar dig så fruktansvärt mycket, du är min stjärna och jag
kommer alltid vara din lilla ängel.
Pappa, min hjälte.
Jag vet att du alltid kommer finnas där, det har du alltid gjort och kommer alltid att vara.

´You used to call me your angel,
said I was sent straight down from heaven
you'd hold me close in your arms
I love the way you felt so strong
I never wanted you to leave
I wanted you to stay here holding me

I miss you,
I miss your smile
and I still shed a tear
every once in a while
and even though it's different now
you're still here somehow
my heart won't let you go
and I need you to know
I miss you
´



Du & jag, jag & du älskade pappa

Min pappa, min bästa vän.

Det är tragiskt att någonting fruktansvärt ska hända för att man ska börja
tänka på att ta till vara på varje sekund med någon man älskar, människor
bråkar och blir ovänner utan att bry sig om att någonting faktiskt kan hända
när man minst anar det. Jag ångrar inte en sekund, jag tog vara på varje
sekund med min älskade pappa. Men jag syftar på människor som håller på
att bli ovänner med folk hela tiden, snackar skit och bara är allmänt dumma.
Hur skulle det kännas ifall man sa till någon att den personen är en idiot och
att man hatar den mest av allting här på jorden, sen nästa dag får man veta
att den människan dött i en olycka? Kan inte ens tänka mig hur det skulle vara
att leva med något sådant, man skulle ångra att man aldrig bad om ursäkt och
man skulle ångra att man ens sa något.
Det jag vill få fram med det här är att vi människor är så otroligt duktiga på att
bråka med varandra, tycka illa om varandra och snacka skit om varandra.
Varför inte börja tycka om varandra? Ge varandra beröm när någon gjort något
bra. Skaffa nya kontaker, skaffa nya vänner. För det finns ju inget bättre än att
hitta sig någon ny vän som man verkligen tycker om. Eller?

Jag kan säga att jag har lärt mig mycket av det jag just nu går igenom, det finns
inget positivt någonstans att jag har förlorat min bästa vän men jag har börjat
tänka på ett annorlunda sätt. Jag tar till vara på mina vänner som betyder något
för mig, jag säger ofta till dom jag tycker om hur mycket jag älskar dom och jag
försöker vara så mycket som möjligt med min familj.
Jag visar en tacksamhet, en glädje över att dom är sig själva och för att dom finns
för mig. Det tycker jag att alla ska göra, man ska verkligen ta till vara på det man
har.

Min pappa var en sån pappa som alla önskar att dom hade, han brydde sig verkligen
om en och kunde alltid hjälpa en ur nya & svåra situationer.
Han fanns alltid där och stöttade en oavsett hur hårt vinden blåste, gav mig alltid tips
och råd om hur jag kunde göra saker bättre.
Han var inte bara min pappa, inte bara min bästa vän utan även min träningskamrat
som alltid följde med mig ut och tränade. Han peppade mig när jag sprang så jag orkade
springa längre och så jag kunde förbättra min kondition.
Jag följde med honom på fotbollsmatcher och sist jag var med fick jag till och med vara
materialförvaltare så jag fick sitta med dem på avbytarbänken.
Minns hur mycket pappa skrattade när dom sa i mikrofonen "Och Sara Bäckman, material-
förvaltare
" Jag blev så paff och röd i ansiktet och som han skrattade.
Jag ler när jag tänker tillbaka på det, jag kan se allting framför mig och jag kan se dig
framför mig pappa hur du skrattade åt mig.
Jag var alltid så stolt över dig och har aldrig skämts över dig, du var min hjälte & min idol.
Jag sa ofta hur söt du var, hur mycket jag älskade dig och hur rolig du var.
Vi gjorde ofta saker tillsammans, vi tog långa promenader och pratade om livet. 
Vi tog bilen till Sidberg, fikade hos farmor och farfar och sedan tog vi båten ut på sjön
och fiskade i flera timmar. 
Jag kunde sitta och kolla på dig, tänka på hur glad jag är över att du var en sån underbar
människa som gjorde mig så glad. Jag hade alltid ett leende på läpparna så länge som du
fanns vid min sida. Och jag är så glad att du hann lära mig så mycket som du gjorde och
jag är glad över att jag fick dom bästa 18 åren tillsammans med dig. 

Att inte kalla det här blåa huset på kantarellvägen, på norräng för mitt hem inom ett år
känns fruktansvärt. Här har jag så många minnen, mitt barndomshem kommer någon annan
att äga och jag får ont i magen när jag tänker på det.
Att något kan hända så fort är ofattbart.

Jag önskar att alla människor tänkte såhär, varför vara ovän med någon över någon liten
skitsak? Varför inte tycka om varandra som man är och verkligen visa det.
Det kan vara försent när som helst, man ska ta vara på varandra och man ska ta till vara
på vad livet har att erbjuda.
Ingenting är omöjligt, man ska följa sina drömmar och försöka njuta så gott som det går
och ta vara på varandra och varje dag.

Jag älskar dig och jag saknar dig så det gör ont pappa, jag kommer fortsätta kämpa för
din skull och göra allting som jag vet att du vill att jag ska göra.
Jag ska fortsätta gå skolan och ta studenten med bra betyg, jag ska fortsätta extra jobba
och tjäna pengar.
Jag ska ta hand om familjen, fortsätta träna, skaffa barn och gifta mig.
För oavsett fast jag inte ser dig så vet jag att du är med mig, du kommer få se mig växa
upp och du kommer få se mig lyckas.
Jag är din lilla ängel och du är min stjärna, min bästa vän. ♥

  
 




#¤%&/

Det är svårt att känna någon riktigt glädje och det är svårt att inse att
allting aldrig kommer bli som förut. Jag vet inte om jag riktigt insett än
att du aldrig mer kommer hem, känns bara som att du är på någon lång
resa. Kanske en fotbollsutbildning i stockholm? som du brukade vara på.
Allting känns så overkligt och jag kan inte beskriva med ord hur ont det
gör. Att aldrig mer få krama dig, att du aldrig mer kommer pussa min
panna och ge mig tips när allting är upp och ned.
Att jag aldrig mer kommer följa dig på någon fotbollsmatch och få vara
materialare, att vi två aldrig mer kommer åka till Sidberg och fiska.
Att jag aldrig mer kommer få höra på dina tokiga skämt och ditt härliga
skratt. Jag förstår det inte, jag förstår inte att min bästa vän aldrig mer
kommer komma hem.

Iaf, vi bjöd grannarna på middag och alla förutom Jonas kom hit och åt.
Det var trevligt och maten var god, blev lasange med en jättegod sallad.
Har sett två filmer idag, den första var A cinderella story och den andra
var om Anne Frank, den var jättedålig.

måndag

Idag är det kallt och grått ute, lika grått som det är inom mig varje dag.
När jag skulle hämta hunden för att ta in henne kollade jag in våran bak-
sida på huset och det kom upp så många tankar i mitt huvud, så många
minnen började spelas upp.
Jag var tvungen att gå fram till volvon, våran vita volvo som du alltid körde.
Hanna sa till mig för ett bra tag sen att när man ser en sån bil tror man alltid
att det är Stig som kör den och det är så sant.
Han körde oftast den, tills vi fick köpa Marcus passat men volvon är ändå pappa.
Jag såg dina fotbollshäften i baksätet där du gjorde alla dina anteckningar.
Saknar dig så, behöver dig här hemma.

Nu ska jag försökta städa upp på rummet, har varit och sprungit en timme på
gymmet och det kändes skönt. Få träna och försöka fokusera på det.

söndag

Jobbade från klockan sju imorse till klockan fem, då stannade jag direkt av
hos Kina där vi blev bjudna på middag. Så gott var det.
Till efterrätt var det fruktsallad & glass, Peder har tjatat på mig så länge att
han vill att jag ska göra det och nu äntligen fick han sig sin fruktsallad. Gott!
Sedan såg vi ensam mamma söker och drack kaffe.

Nu har vi just kommit hem och jag är trött, funderar på att gå och lägga mig.
Saknar pappa, så otroligt mycket. Går inte en sekund utan att jag tänker på
dig, ser dig framför mig och vill att du ska komma hem.
Tänker på hur hårt du höll min hand varje gång jag kom in och pratade med
dig på sjukhuset, du strök min kind och tog mig i håret.
Jag var pappas lilla flicka, jag var din ängel och du kommer alltid vara min
bästa vän och min stjärna.

Godnatt.

-

Jobbat delad tur idag och det gick väl bra, när mamma hämtade mig från
jobbet vid halv nio så brast allting. Jag bara grät, skrev ett sms till pappa.
Skrev att jag saknar honom, att jag inte klarar mig utan honom och jag vet
att han är stolt över mig för att jag tar på mig och jobbar extra.
Jag vill bara att du ska komma hem, min bästa vän.

Vi träffade familjen Kroik idag också, det känns som om det var tusen år sen
sist vi sågs och jag måste säga att det var jättekul att få träffa dom.
Måste erkänna att jag saknar dom något oerhört mycket, tycker dom kan flytta
tillbaka hit. Dom är så goa, hela familjen Kroik!

Efter jobbet blev det körslaget med godis, naturgodis och chips.
Har inte ätit någon middag idag, fy.
Men äh, nu kanske man ska gå isäng? Ska upp sex imorgon igen.

lördag

Har ont i magen och har sovit dåligt inatt, låg länge med ögonen fastklistrade
i taket. Låg och tänkte, grät, funderade och grät lite till tills jag somnade sent.
Imorse när väckaren ringde klockan sex orkade jag knappt öppna upp ögonen
och det kändes jättejobbigt att åka iväg och jobba, men jag klev upp och gjorde
mig klar. När jag kom dit så kändes det jätteroligt att få jobba, dom var så glada
över att jag ska jobba där några helger framöver och jag fick mig en kram av
Monika, hon är så snäll!

Så idag jobbar jag delad tur, börjar om att jobba halv fem och innan dess ska
jag se till att få sova en liten stund. Jobbar till nio ikväll så jag missar lite av kör-
slaget men det ska nog gå, är fler på jobbet som vill se det så vi kanske smygtittar
på det lite då och då efter vi lagt alla.

Har svårt för att koncentrera mig och jag kan inte berätta vad som hänt utan att
inte fälla en tår, det är så ofattbart.. så orättvist.
Jag älskar dig och saknar dig pappa.

fredag

Har varit och sett idol uppe hos Kina & Lennart, det var jättetrevligt att få
skratta och kunna slappna av.
Tidigare var det inte bra alls, jag la mig i sängen direkt jag kom hem och
bara grät i flera timmar.
När Peder sen kom hem och sa att han ska jobba ikväll/inatt så blev det
inte alls bättre, men jag ska ju jobba imorgon och på söndag jag med så
det var kanske lika bra.
Saknar honom iallafall, men jag hoppas han får det jätteroligt imorgon när
han ska jaga eftersom han nästan aldrig hunnit med det under hösten.

Imorgon jobbar jag delad tur, börjar redan klockan sju och jag skulle ha
legat i sängen för längesen känns det som. Men jag ska duscha först och
sedan försöka att somna.
Känns jättebra att jobba med Monika och Lars i helgen eftersom jag jobbat
mycket med dom tidigare, Lars är så rolig och Monika var ju min handledare
när jag var där på praktik. Hon är helt underbar!

Jag älskar dig Peder, du är det bästa jag vet och jag kommer aldrig lämna dig.

Pappa, det är dags att komma hem nu.. saknaden är så stor.

Pappa..

Du var min bästa vän, min hjälte och min stjärna. Varför finns du inte här längre?
Varför är du inte här och stöttar mig nu när jag behöver dig?
Varför får jag inte krama om dig och varför kommer jag aldrig mer få skratta åt
våra skämt? tillsammans.
Jag gråter nästan hela tiden, ibland lyckas jag tänka på annat men även hur mycket
jag försöker så finns du alltid med på ett hörn.
Var jag än befinner mig så påminns jag, allting påminner om dig.

Ibland är jag ledsen, ibland vänds det om till en ilska som jag inte har kontroll över.
Jag är arg för att du är borta, jag är arg för att det inte fanns något dom kunde göra
för att rädda ditt liv. Jag är arg för att vi aldrig mer kommer fara och fiska i Siberg
och jag är arg för att vi inte kommer gå ut och gå, tillsammans du & jag.
Jag är ledsen över att jag aldrig mer kommer få krama om dig, jag är ledsen över
att du inte finns här med mig längre.
Jag är ledsen & arg, mest ledsen.
Jag vill att du ska komma tillbaka..

Jag orkar inte utan dig, jag är inte hel när du inte är här.
Jag älskar dig pappa, min bästa vän.. föralltid.

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

Jag är less, less på att det ska vara såhär och less på att människor beter sig
såsom dom gör. Jag vill vara där du är pappa, du skulle göra så att jag orkat
och du skulle lyft upp mig igen.
jag saknar dig...

,

Jag har redan skrivit två långa inlägg idag men jag känner att jag måste få skriva
av mig lite, mitt huvud är fullt med tankar & känslor.
Jag ställer frågan varför om och om igen, även fast jag vet att jag aldrig kommer
få ett svar. Men varför är världen så orättvis?
Att någonting kan hända så snabbt är så ofattbart, ena stunden är man ute och
går. Skrattar och har roligt, pratar om livet. Nästa dag faller han ihop och blir sjuk
och man sitter där på sjukhuset, ber till gud att allting ska ordna sig.
Sen får man beskedet att han inte kommer överleva, han kommer inte klara av
den här.

Först blev jag ledsen, något som sedan vändes om till en slags ilska.
Jag blev så arg och hatade allt som hette sjuksköterskor och läkare, jag kollade
aldrig in i läkarens ögon. Hans ord ekade i mitt huvud och jag ville bara att någon
skulle väcka upp mig ur mardrömmen och säga att det inte var sant.
Jag ville bara springa in till pappa och väcka upp honom, göra honom frisk igen.
Samma när vi fick se honom i kistan, jag frågade dom andra om dom inte kunde
försöka väcka upp honom.
Jag fick le när jag såg att pappa log där han log, det såg på något sätt fridfullt ut
och han log precis som om han just hade jävlats med någon. Såsom bara min
pappa kunde.
Han finns ständigt i mina tankar och i mitt hjärta kommer han alltid finnas, han
har den största platsen inom mig och jag älskar honom obeskrivligt mycket.

Nu är Kristina här, världens bästa granne som har hjälpt oss så himla mycket
och följt oss hela vägen. Vi är så tacksamma, om alla vore som henne så skulle
världen vara så underbar.
Prästen kommer snart, jag får en klump i magen.. vi ska planera pappas begravning.

Älskade pappa <3

Idag var det minnesstund pappa, jag kunde känna din närvaro även fast vi bara
såg dig på kort. Det stod ett bord där framme, en vit duk över och en svart ram
med ett foto på dig inuti. Brevid stod det två ljus, två stora ljus som var så vackra.
Allting var vackert, dom spelade din favoritlåt som vi alltid sjöng till i bilen.
Arvingarna - Bo diddley. Så spelade dom You raise me up och jag kollade på
fotot på dig hela tiden och ibland log jag, jag minns hur duktig du tyckte att jag var
på att sjunga den låten. Rabih hade även en hälsning till dig, hur mycket du hade
betytt för honom och så spelade dom upp låten som han sjöng i fredags på idol
som var till dig. Michael Jackson - You are not alone.

Jag ville även att dom skulle läsa upp en dikt som jag hade skrivit till dig pappa, jag
såg aldrig dig gråta under dom 18 åren vi fick tillsammans men jag kan nästan lova
att du satt med tårar i ögonen där uppe när Annika läste upp vad jag skrivit.

När minnesstunden var slut så satt vi kvar en bra stund, vi grät & kramades.
Nästan hela min klass var där och deras stöd betyder så mycket, hela pappas fotbolls-
lag var också där. Hans elever, hans vänner, lärarna som jobbat med honom och så
dom som haft något med pappa att göra på annat sätt.
Det var fullsatt och det är ett bevis på hur mycket du betydde för många, det var så
många som fällde tårar och som kom och gav oss kramar.

Frida & Linnea var också där, jag kunde inte sluta gråta när jag kramade om Linnea..
Hon har varit med hela livet, hon och Frida har växt upp med min pappa precis som
jag har gjort. Tack för att ni var där, det betydde jättemycket för mig.
Även Hanna, du betyder otroligt mycket för mig!

Det fanns en liten bok framme på bordet där man fick skriva in vad man ville, jag skrev
hur mycket jag saknar och älskar dig pappa. Jag var inte ensam om att skriva det.
Var jättemånga som skrev en sista hälsning till dig och du vet väl om att du betydde otroligt
mycket för väldigt många? Jag vet det.

Kan lägga in texten som blev uppläst, från mig till min älskade pappa.

Till min älskade Pappa


Saknaden är stor och jag känner mig så tom, jag har inte bara förlorat
min pappa utan även min bästa vän.
Tillsammans gjorde vi allt
Jag kommer sakna våra långa promenader och alla våra fisketurer i båten.
Jag kommer sakna dina tokiga skämt och ditt härliga skratt.
När min värld varit upp och ner har du alltid funnits där, pussat på min panna
och sagt att allting kommer bli bra.
Du kunde verkligen göra dom sämsta dagarna till dom bästa och oavsett hur
hårt vinden blåste så fanns du alltid där för mig.
Du stöttade mig, gav mig kloka råd och torkade mina tårar.
Även fast jag inte ser dig så kan jag känna din närhet, även fast du inte längre
finns kvar hos oss så vet jag att du alltid kommer finnas för mig.
Du kommer få se mig växa upp och lyckas, för tillsammans klarar vi allt.
Trots att tårarna inte kan sluta rinna så känner jag en liten glädje, en glädje
över att jag fått växa upp med dig och för att du hjälpt mig så mycket genom
dom 18 åren vi fick tillsammans.
Någonstans där uppe i himlen finns en hjälte som alltid kommer leva kvar, våran hjälte.
Varje fundering, varje gång jag känner mig osäker ska jag kolla
upp mot himlen där du finns och ställa frågan, för jag vet att av dig får jag alltid ett svar.
Jag älskar dig & saknar dig så mycket pappa, du är min stjärna och
din stjärna skiner klarast av dom alla där uppe. ♥



Minnesstund

Det känns bra när människor skriver och vet vad jag går igenom, önskar bara
det inte behövde vara anonym utan att man fick veta vem det är så man fick
någon möjlighet att kunna prata med varandra om det.
Att människor bryr sig och stöttar är något som jag tycker är väldigt viktigt, jag
har alltid varit den starka som försökt hjälpa människor igenom svåra perioder
men nu, när jag inte alls är stark känns det bra att ha folk runtomkring
.

Om en stund så ska jag iväg på skolan igen, ska inte ha någon riktigt lektion utan
ska bara träffa Ulrika en liten stund och prata om hur jag ska gå tillväga för att
klara provet som är efter vårat lov. Det känns skönt att jag inte behöver vara på
någon lektion just idag, är både nervös och ledsen idag.
Minnesstunden för min pappa kommer vara klockan 12:30 idag och inom mig är
det blandade känslor.
Jag är nervös, varför vet jag inte? borde man vara nervös för att gå på sin pappas
minnesstund? Den ska vara på Tannbergsskolan, på skolan där jag går och där pappa
jobbade som lärare på fotbollsgymnasiet.
Jag är ledsen för jag trodde aldrig att jag skulle förlora dig, eller alla ska vi ju vandra
den vägen men inte när du var såhär ung.. och inte när jag bara är 18 år.
Saknaden är stor och jag känner mig så tom, jag vill att du ska komma hem igen så
jag slipper känna mig halv.. utan dig är jag inte hel älskade pappa,
min bästa vän.

Har skrivit några rader som min svenska lärare kommer läsa upp på minnesstunden.
För visst är du där pappa? visst kommer du vara med och lyssna? Jag vet att du är
stolt över mig. Jag vet att du sitter uppe bland molnen och ler, jag var din lilla ängel
och du var min stjärna & bästa vän.

Ska fortsätta göra mig klar, göra mig klar för pappas minnesstund.
Jag älskar dig pappa, obeskrivligt mycket ♥


-

Idag kändes det jättejobbigt att kliva upp ur sängen, det är minnestund på skolan
idag för min älskade pappa, min bästa vän.
Jag var nyss på minnesstund på skolan, på Majas minnestund och nu kommer jag
fara dit igen på min egen pappas minnestund.
Får mer & mer ont i magen när jag tänker på allting, jag vill bara ha dig tillbaka
så jag kan bli hel igen. Jag saknar dig..

Vi har en lektion nu på morgonen, synd att jag måste dit eftersom jag inte haft
någon sån lektion i veckan. Vi har nämligen ett långt hål mellan den första lektionen
och den andra. Men jag tar bilen på skolan så far jag hem och sover på hålet.
Det är tur att vi bara har tre lektioner idag, annars skulle jag inte orka.
Först Etik & Livsfrågor med Lars, vet inte riktigt vad vi gör där men.. sen har vi
Ulrika och då skulle hon gå igenom med mig vad jag ska kunna till provet som är
efter lovet. Sedan efter minnesstunden så har vi svenska med Annika.

Nu ska jag gå och starta bilen och skrapa rutorna.

hurtful..

Trött i huvudet och så slö känner jag mig, det känns som att jag bara vill ställa
mig på bron och skrika. Skrika hur mycket jag hatar gud, skrika hur orättvist
livet är och skrika hur mycket jag vill ha tillbaka min pappa som var min bästa
vän. Han var min bästa vän, den bästa vännen jag någonsin haft och någonsin
kommer att ha. För du är alltid med mig, visst pappa?
Jag saknar dig och allting gör så ont utan dig, jag skulle vilja ha dig här och fråga
dig om råd, fråga dig vad jag ska ta mig till.. du gav mig alltid kloka råd och du
har hjälpt mig genom så mycket. Jag saknar dig..

Har varit folk här ikväll och hälsat på, var jätteroligt och jag fick se min mamma
vara glad. Det betydde oerhört mycket för mig, hon behöver det verkligen.

Nu måste jag ta tag i massa läxa, fortfarande så hatar jag ordet måste..
borde inte existera.

Kom hem, jag faller isär utan dig

. .

Jag har träningsvärk till tusen och då menar jag inte lite träningsvärk utan
hela min kropp gör så ont att jag knappt kan röra mig.
När jag vaknade imorse kunde jag knappt kliva upp ur sängen och efter
att ha haft samma träningspass som igår idag så känner jag mig inte på topp.
Men det är skönt att träna, koncentrerar man sig på annat.
När svetten rinner och man känner sig helt slut efter hela träningspasset
njuter jag, finns ingen skönare känsla.
Man mår bra av att träna, inte bara för att förbättra konditionen utan även
i själen. Efter att man rört på sig, blir man full av energi.

Jag har världens bästa stöd i skolan, av både lärare och mina kompisar.
Det känns helt underbart, att människor bryr sig och försöker förstå mig.
Att kunna prata om det känns som något viktigt och när man får stöttning
så orkar man så mycket mer.

Imorgon är det minnesstund på skolan, i aulan klockan halv ett.
Det känns jättejobbigt, dom kommer ställa upp en bild på dig på ett fint
bord. Med ljus och musik, så kommer dom spela upp din favvolåt och
även en underbar låt som du tyckte att jag var så duktig på att sjunga.
Dom ska även läsa upp det jag skrivit till dig pappa, visst kommer du
vara med oss och lyssna? För det jag har skrivit kommer verkligen från
hjärtat och jag menar vartenda ord, du är min stjärna.

Saknar dig älskade du, jag vill att du ska komma hem igen för jag fungerar
inte lika bra utan dig. Min älskade pappa, bästa vän.. jag älskar dig så mycket.


- -

Jag är så trött idag och det värker i hela kroppen, tror det kallas träningsvärk.
Huvva, kan typ knappt röra mig. Men det är väl bra, då gav boxningen något
igår. Så har vi samma sak idag, känns ju trevligt att man har jätteont men
det ska nog gå iallafall.
Nu när jag nyss klev upp så insåg jag att vi inte börjar försen klockan fem
över nio idag, skulle åka med Diana till skolan så jag måste nog höra av mig
till henne. Vi bestämde att jag skulle vara klar kvart i åtta men det behöver
jag ju inte nu, vi behöver ju inte fara så tidigt på skolan.

Inatt har jag fått sova lite mer iallafall, när jag tänker på att jag inte kommer
få någon sovmorgon försen på måndag när lovet har startat får jag ont i magen.
Vill ha en lång & skön sovmorgon, bara vakna och känna att man kan ligga kvar
i sängen hur länge som helst.
Jag behöver sova.

Jag drömde att vi träffades inatt pappa, det kändes som om det var på riktigt.
Du levde i min dröm och vi skrattade åt tokiga skämt, jag fick höra ditt härliga
skratt. När jag vaknade blev jag både ledsen & besviken, du finns inte här.
Jag saknar dig..

Idag tror jag att vi har Ullrika dom två första lektionerna, efter lunchen tror
jag att vi hade någon lektion och sedan båda IV-valen efter varandra.
Idag är det en dryg dag, en lång dag i skolan och jag känner mig bara ledsen.
Vill inte vara med om det här..

miss you

Känns att det tar på att inte må bra psykiskt, har hjälpt älskade Marcus med
att städa ur lägenheten eftersom han ska flytta hem ett tag.
Har städat, städat och åter igen städat. Är helt slut och alltig känns bara skit.

Får inte sova ännu, måste ta tag i läxhögen som jag fått hem av lärarna.
Egentligen orkar jag inte, kan inte koncentrera mig på skolarbetet men jag
måste ju för att få godkänt. Jag verkligen hatar ordet måste.

Imorgon verkar vi inte ha speciellt tråkiga lektioner, det blir boxning imorgon
på IV-valet såsom idag. Känns skönt att kunna träna på skoltid.
Dessutom så får man fokusera på annat en stund, men bara för en liten stund.

Nu? läxa. Sen sängen, hoppas jag får sova något inatt..

Saknar dig pappa, älskar dig.



hemma igen

Nu har jag gjort bort min andra skoldag utan dig, jag är alldeles tom och vet
inte riktigt hur jag ska bete mig. Ena stunden kan jag försöka stöta bort alla
tankar och känslor, andra stunden så finns det bara en sak i mitt huvud och
jag vill bara försvinna. Många kramar har det blivit, många blickar.
Människor vet nog inte hur dom ska bete sig, många tänker nog " Det var hennes
pappa som har gått bort, stackars hon
" Dom blickarna är jättejobbiga, men
samtidigt så förstår jag. Jag förstår, jag skulle också vara ledsen för någon annans
skull ifall hans/hennes pappa gått bort.

Imorse ville jag dra täcket över huvudet och bara ligga hemma, ligga i sängen hela
dagen och slippa möta alla människor. Men jag kunde höra din röst, du ville alltid
att jag skulle försöka gå till skolan även hur jobbigt det kändes.
Jag kunde höra dig säga att jag skulle kämpa och gå dit, även fast jag inte ville.

morgonen så hade vi IV-val direkt och på schemat stod det boxning, det blev en
hel timmes träning och det var jobbigt som bara den. Svettades som en gris och
när jag tränar fokuserar jag bara på det, så det var jätteskönt att kunna fokusera på
att träna istället för att tänka på annat.
Vi är en härlig tjejgrupp (en kille är med också) som har aeromix tillsammans och det
är väldigt, väldigt roligt. Få träna på skoltid & förbättra sin kondition känns bra.
Efter det så hade vi historia och där var det mycket svårare att kunna koncentrera sig
på vad han pratade om, det gick inte alls in i mitt huvud.
Men efteråt pratade vi lite och han skulle inte räkna min frånvaro till betyget eftersom
han ansåg att det var bra att jag var hemma med familjen, han förstod mig.

Sedan hade vi lunch och det var tacobuffé, jättegott. Efter lunch så hade vi ingen lärare
eftersom hon gjorde annat idag, så vi fick några uppgifter som vi gjorde i grupp och
klockan två fick vi sluta. Skönt med korta dagar när jag mår såhär, igår slutade vi ju
också tidigt och det känns bra.

Klassen ska ha en klassfest på halloween men jag är inte alls sugen, halloween är väl
när man ska hedra dom döda? Då vill jag inte alls vara med.
Men jag hoppas att dom får det jätteroligt, hade jag haft kvar min älskade pappa så hade
jag självklart varit med. Det är så roligt när vi i klassen hittar på såna saker.
Just nu känns det som att jag inte vill vara med iallafall.

Till helgen ska jag jobba extra på Skytten, det känns sådär. Vill tjäna ihop pengar så man
kan flytta men samtidigt känns det jättetungt att jobba när det är såhär.
Vi ska alltså flytta från det här huset, vi har ingen möjlighet att bo kvar här på kantarell-
vägen efter det som hänt. Sedan så kommer Marcus inte bo hemma hela livet, jag och
Peder kommer skaffa oss något eget och finns inte en chans att mamma skulle vilja bo
kvar här ensam. Så på det sättet så känns det bra, men samtidigt inte.
Jag har växt upp här, jag har bott i det här huset nästan hela mitt liv förutom när jag var
några månader och vi bodde i Husbonliden.
Så många minnen och jag älskar verkligen det här huset, men det är något som fattas
och att flytta skulle på något sätt kännas bättre.
Nog för att man kommer alltid att minnas, bli påmind.. men att flytta får en att på något
sätt börja om på nytt och man kommer inte bli påmind precis lika mycket.

Farmor & farfar var hit och fikade, drack kaffe.
Känns så bra att träffa dom, bara umgås och kunna skratta.
Jag älskar min farmor & farfar så otroligt mycket, dom hade en sån underbar son.

Jag saknar dig & älskar dig mest i hela världen älskade pappa, min bästa vän.
Jag vill vara där du är, krama om dig och säga hur mycket jag älskar dig.
Du är min stjärna, mitt allt ♥

 


jag saknar dig.

Med tunga steg så tog jag mig upp ur sängen ändå, var nära att jag skulle
dra täcket över huvudet & bara ligga där hela dagen.
Men jag ångrade mig, idag har vi fyra lektioner och det är nog lika bra att
gå på dem så man inte missar en massa. Har redan kommit efter.
Nu på morgonen har vi träning med Agneta på IV-valet, sen historia och på
eftermiddagen har vi två lektioner med Ullrika och sedan slutar vi.
Vill fara på hennes lektioner, även fast jag inte kan koncentrera mig. Vårat
samtal som vi hade igår kändes bra, det känns tryggt att veta att om jag
inte klarar av det så behöver jag inte komma på lektionen & hon har full
förståelse för det. Det är en underbar lärare, hon bryr sig.

Somnade sent inatt också, kunde inte somna och tårarna som rann gjorde inte
saken lättare. Fan vad allting känns svårt, jag vill ingenting just nu.
Jag vill som sagt dra täcket över huvudet och bara ligga där, inte bry mig om
någonting. Bara vara för mig själv, bara va.

Snön har kommit & du är inte här.
Vi har en vinter framför oss som känns väldigt, väldigt jobbig.
Inte nog med att du inte är här, det gör så ont när jag tänker på hur roligt vi
alltid hade när vi var ute med skotern.
Alla fisketurer på sjön, det blir inga mer såna med dig pappa. Det gör ont.
Jag har ett helt liv framför mig som jag kommer måsta leva utan dig, jag vill
att du ska komma hem. Jag är inte hel längre



kom hem..

Jag försöker tänka positivt, försöker tänka att du fortfarande finns med mig
och kommer se mig växa upp. Men det är så svårt, jag vet inte vad jag ska
ta mig till. Jag vill bara lägga mig i sängen, dra täcker över huvudet och inte
kliva upp. Jag är inte hel när du inte längre finns med mig, jag saknar dig så
mycket.. ord kan inte beskriva hur ont det gör att vara utan dig.
Det gör så ont att veta att jag aldrig mer kommer få skratta med dig, skämta
med dig och krama om dig. Du vet väl att jag saknar dig pappa?
Du vet väl att du var mitt allt och jag vet inte vad jag ska göra, jag vill så gärna
kämpa för din skull men det känns som att orken håller på att ta slut.
Det är just nu som du skulle varit här, pussat min panna och sagt att allting
kommer ordna sig. Du skulle säga att man möter hinder på vägen och du skulle
säga att jag är så pass stark att jag kommer klara det här.

Nu går jag ut med något som jag aldrig trodde att jag skulle göra, du var den
som hjälpte mig med mina ätstörningar pappa och du var den som fick mig att
börja gilla mig själv och min kropp.
Du sa alltid att jag var så fin och du hade världens snyggaste dotter så jag skulle
inte oroa mig för vad andra tyckte, varenda gång jag kollade mig i spegeln när
jag skulle ut eller när jag skulle till skolan så kollade du bara på mig och suckade.
Du sa att jag var så fin så, jag skulle aldrig tveka.
När allting kändes skit så var du den som fanns där och lyfte upp mig från botten.

Ingen visste att jag skulle förlora min älskade pappa, min bästa vän när jag bara
är 18 år. Jag hatar gud och kan inte förstå hur han tänkte, jag bad till gud varje
dag när pappa låg på sjukhuset och jag var inte ensam om det.
Jag bad att han skulle göra min pappa frisk för jag klarar mig inte utan honom.
Gud svek mig, han tog min hjälte & min stjärna ifrån mig.
Jag saknar dig pappa, det gör så ont..

Jag älskar dig pappa, föralltid.
Alltid min bästa vän, alltid!

tack

Det känns skönt att ha människor runtomkring sig som bryr sig, det är just vid såna
här tillfällen som man inser vilka som är äkta och vilka som alltid kommer finnas där.
Ibland vill jag vara för mig själv, ligga i sängen och tänka på alla underbara minnen
som vi fick tillsammans. Bara ligga och kolla på fotoboken som jag gjort, massa bilder
på dig och bilder på oss. Ibland vill jag vara med människor, vara med någon och bara
prata. Det blir så mycket lättare då, att få prata ut om hur man verkligen känner.
Så tänker jag lite när det gäller skolan också, känns skit att gå dit eftersom du alltid
funnits där men ändå känns det bra att göra något och inte bara ligga hemma.
Jag vet hur stolt du var över att jag kämpade i skolan och jag ska fortsätta göra dig stolt.

Jag har lite ont i magen fortfarande och känner mig slö, orkar inte göra någonting.
Efter att jag skrivit förra inlägget gick jag direkt in i duschen och bara stod där, i varmt
vatten. Stod där ett bra tag och tankarna flög iväg åt alla håll, efter några tusen gäspningar
gick jag och la mig i sängen. Där rann tårarna, alla minnen spelades upp och jag kunde se
dig framför mig pappa. Sen somnade jag, vaknade klockan sex då det var dags för middag
och min älskade pojkvän kom hem från jobbet.
Vad vore jag utan dig? Ingenting. Är så glad för att du finns för mig, du har funnits där från
första början och jag känner mig så trygg när du finns i min närhet.
Ingen kan förstå hur mycket du betyder för mig, det känns så underbart att våran kärlek är
så äkta och att ingen någonsin kommer kunna förstöra det vi två har byggt upp.
Jag kan höra dina ord, " tillsammans kommer vi klara det här, på något sätt.. tillsammans. "
Tack för att du är du, tack för att jag får vara din och tack för att du är världens bästa.

Mamma, inga ord kan beskriva hur mycket jag älskar dig och hur stolt jag är över att du är
så pass stark. Vi finns för varandra, alltid!
Marcus & Joakim, mina älskade bröder som alltid finns där för mig. Visst vet ni hur mycket
jag älskar er? Ni två är helt underbara, jag är så glad att få ha er i mitt liv.

Julia, tack för att du kom ned igår & tack så hjärligt för våran pratstund som vi hade.
Du är en väldigt, väldigt snäll tjej och när vi sågs igår kändes det som att vi känt varandra
hur länge som helst.
Jag är glad över att du bryr dig såsom du gör, det betyder oerhört mycket för mig.

Karin Kroik, vi saknar er och jag bara ler när jag sitter och läser vad du skrivit till mig.
Ni ska veta att ni är väldigt, väldigt omtyckt i våran familj & vi saknar er.
Tack!

.

Vardagen börjar komma ikapp och man börjar inse vad som verkligen har hänt.
Man börjar inse att ingenting någonsin kommer bli som förr och man måste bara
bita i det sura äpplet och fortsätta kämpa. Visst är det förjävligt?
Det är förjävligt att gud inte kan ta elaka människor från jorden och han har tagit
min älskade pappa och bästa vän ifrån mig.
Det är förjävligt att han sträckte ned sina elaka händer och tog det bästa vi hade
från oss och nu måste vi lära oss att leva utan honom.

Första skoldagen var det för mig idag, efter praktiken och efter allt som hänt.
Det var tungt, otroligt tungt. Än hur mycket jag koncentrerade mig på vad alla
sa så svävade mina tankar iväg och jag kunde inte tänka på annat än att jag förlorat
någon som jag älskar så otroligt mycket.
Du var alltid där, du var lärare på fotbollsgymnasiet och jag hade alltid dig på skolan.
Ofta gick jag till dig på rasterna för att bara prata, ofta gick jag och satt hos dig och
väntade på att du skulle sluta jobba så vi kunde åka hem tillsammans.
Nu finns du inte längre, jag kommer aldrig mer kunna gå till ditt kontor och sitta där
med dig. Jag kommer aldrig se dig stanna och prata med elever.. pappa, kom hem.

Jag ler när jag tänker på alla underbara minnen vi hann få tillsammans, alla fiske-
turer i båten och alla långa promenader. Alla gånger vi tränat tillsammans och alla
gånger du tagit dig tid att prata med mig.
Du var en bästa vän och världens underbaraste pappa, det finns ingen pappa i hela
världen som brydde sig så mycket som du gjorde. Så omtänksam.

Jag vet hur stolt du var över mig älskade pappa, hur duktig jag var i skolan och gav
aldrig upp.
Att jag klarade av att gå ned hela 30 kilo och fortsatte hålla vikten, jag minns hur
glad du blev när jag klarade körkortet och hur mycket du skrattade för att jag satt
med teorin varenda kväll.
Jag minns verkligen hur stolt du var över mig & trots alla tårar så har jag ett leende
på läpparna just nu, jag var din lilla ängel och du var min.
Du kommer alltid vara min bästa vän, alltid.

Man kommer aldrig glömma, aldrig komma över det som har hänt.
Man kommer däremot att kunna hantera saker på ett annat sätt och man ska verkligen
ta vara på det man har. Vad som helst kan hända, vem som helst & när som helst.

Jag har fått med mig så mycket under dom här 18 åren, min pappa har verkligen lärt
mig mycket och jag kommer aldrig glömma hans kloka ord och råd.
Jag kommer fortsätta göra dig stolt, jag kommer fortsätta kämpa för jag vet att det är
vad du vill.

Jag älskar dig & saknar dig obeskrivligt mycket älskade pappa och bästa vän.
Du är min stjärna!



-

Blev inte mycket sömn inatt, låg vaken väldigt länge och kunde inte somna.
Tårarna kunde inte sluta rinna och jag saknar dig så fruktansvärt mycket.

Mina ögon ville inte öppnas när mamma kom in och väckte mig klockan sju.
Som tur är så går vi bara till klockan tolv idag, så då far jag hem och sover.

Idag är det första skoldagen utan dig, det är första gången jag kommer gå in
på skolan och du aldrig mer kommer dit.
Det känns jättejobbigt, det känns skit att veta att du alltid brukar vara där och
nu kommer du aldrig mer vara där.

Jävla skit!

Jag älskar dig & saknar dig.

Jag orkar inte prata, jag orkar inte tänka.
Jag kan inte skratta på riktigt, kan inte le
och verkligen mena det när du inte är här.
Sitter & kollar på youtube, på Rabih när
han sjunger Michael Jackson - you are not alone.
Han sjöng den igår på idol och var fruktansvärt
bra, han sjöng för min älskade pappa och bästa
vän igår. Tårarna kan inte sluta rinna, när han
kollar upp mot himlen och sjunger ser man verkligen
att han menar något med det.
Han hedrade min underbara pappa och jag vet att
pappa satt där uppe och kollade på honom.

Ingen kan förstå hur mycket jag saknar dig pappa, jag
vill bara vakna upp ur mardrömmen och att du ska
komma hem igen. För jag faller isär när jag är utan dig.
Du var inte bara pappa, du var min bästa vän som jag
alltid hade roligt med. Du var den första jag ringde ifall
något hände och du var den som jag alltid ville umgås
med. Jag älskade att fara ut på sjön och fiska med dig,
jag älskade våra långa promenader där vi även hade
långa pratstunder om livet.
Du hjälpte mig så mycket, med allt.
En sån pappa som du önskar nog alla att dom hade, du
brydde dig och var alltid så rolig.
Du gjorde aldrig någon illa och alla hade så roligt med dig.
Du fick jobba med något du älskade och du var verkligen
rädd om alla ungdomar du jobbade med.
Det spelade ingen roll vilket lag ungdomarna spelade för, du
tog hand om alla även fast du var Lycksele IF ända in i själen.

Jag älskar dig och saknar dig så det gör ont, även fast vi inte
ser varandra så lova att du aldrig kommer lämna mig och finnas
där, föralltid. Visst?

Du var mitt allt och kommer alltid vara, du är min stjärna ♥

.

Jag tycker att du är en stor idiot, det är vad jag har lärt mig.

Saknar dig pappa, ikväll sjunger Rabih för dig.. ännu en gång.
Jag vet att du ser honom och jag älskar dig.

min hjälte

Jag behöver dig här, vi behöver dig mer än någonsin.
Allting känns så tungt utan dig, varenda problem man
stötte på kunde du ordna genom att bara finnas där.
Jag saknar dina kloka ord och ditt härliga skratt, dina
tokiga skämt. Jag saknar hela dig, jag saknar allt med
dig min älskade pappa och bästa vän.
Du var verkligen den bästa vännen jag hade, den som
alltid fanns där & lyssnade oavsett vad.
Du hjälpte mig alltid ur svåra situationer och gav mig
nya krafter så jag orkade kämpa vidare.

Du finns i mina tankar, varje sekund.
Jag älskar dig så fruktansvärt mycket pappa.
Lova mig att alltid finnas där..

Jag älskar dig.

Jag låg vaken länge igår, vred och vände mig tusen gånger och kunde inte somna.
Direkt jag blundade såg jag du och jag framför mig, alla gånger vi åkt till Sidberg &
tagit båten ut på sjön och fiskat hela kvällen.
Jag såg alla gånger vi varit ute och gått och du tävlat mot mig, du gjorde alltid dina
egna regler. Tillexempel om en sten låg framför oss så sprang du förbi den och skrek
att du vann tävlingen.
Jag såg alla fotbollsmatcher som jag följt med dig på, den senaste när du skrev in mig
som materialförvaltare för att jag skulle få sitta med er på avbytarbänken.
Alla gånger du kommit till mig när jag varit ledsen och pussat min panna, sagt hur
mycket du och mamma älskar mig och att ni alltid kommer finnas för mig, oavsett vad. 
Alla gånger vi suttit uppe och sent och skrattat åt dina tokiga skämt, alla gånger du jävlats
med Peder och vi skrattade i evigheter.

Jag tänkte på allting med dig min älskade pappa och tårarna kunde inte sluta rinna.
Jag gick och kollade ifall du låg i din säng, blundande och kunde höra dig andas och
gick tillbaka till min säng och somnade direkt.
Saknar dig så det gör ont pappa, visst ser du hur fint jag gjort om på mitt rum?
Nu har jag dessutom det städat hela tiden där inne, jag vet att du skulle le och säga
hur duktig jag är.. om vi bara kunde se varandra.
Men jag känner din närhet, när jag blundar och ser dig framför mig känner jag din
värme & kärlek som du alltid gav mig.

Jag älskar dig oerhört mycket älskade pappa och bästa vän, visst lovar du att finnas
där för mig.. föralltid?



. .

Det går inte ens att tänka sig hur det känns, ingen kan förstå hur det
är att gå igenom det här.
Jag vill inte vara med om det, jag vill bara att det ska vara en mardröm
som jag snart vaknar upp ur.
Jag vill att det ska vara ett sjukt dåligt skämt, att någon driver med mig.

Att förlora sin pappa som även är ens bästa vän, är något jag aldrig
trodde att jag skulle uppleva när jag bara är 18 år.
Varför sträckte gud ned sina elaka händer och tog med sig den finaste
ängeln av dom alla? Varför tog han min bästa vän ifrån mig?
Det finns nog ingen gud.
Och finns gud, så är han så hemsk. Jag finner inga ord..

Jag älskar dig pappa och jag saknar dig.

Pappa

Vart jag än går, tänker jag på dig. Vars jag än är påminner allting om dig.
Du fattas och saknaden efter dig gör så otroligt ont, jag trodde aldrig att
jag som 18 åring skulle behöva se min pappas namn stå i dödsannonsen.
Det gör ont i hela mig att veta att jag aldrig mer kommer få krama om dig,
jag kommer aldrig mer få skratta med dig.

Jag kan dig utantill och är evigt tacksam över allt du lärt mig under dom 18
åren vi fick tillsammans. Varje gång jag känner mig osäker kan jag höra din
röst och jag förstår vad jag ska göra när något blir svårt.

Vi kommer ses igen pappa, det lovar jag.
Då ska vi åka till något annat land, sola och dricka öl som vi hade tänkt oss.
Jag älskar dig pappa, jag älskar dig så otroligt mycket och jag saknar dig.

Du är allt pappa.



Jag älskar dig Pappa!

Det finns stunder i livet då det känns som att dagarna passerar, men själv
stannar man som till. Det känns som att timmarna bara går och går och själv
sitter jag här och väntar på att ett under ska ske.
Kanske att någon vänlig själ kunde komma och väcka mig, säga att allting
bara är en mardröm så jag får krama om honom igen.
Så han kan pussa min panna och säga att allting kommer bli bra, eller så man
kanske får höra "Men åsa, hur kunde vi få en sån snygg dotter?" igen.
Ingen kan föreställa sig hur det känns att förlora någon man älskar, någon man
står otroligt nära. Att förlora en pappa som även är ens bästa vän, som alltid
funnits där och torkat tårarna. En som man delat allt med och som var den första
man ringde till direkt något skedde, fan vad jag saknar dig.

Ett stort tomrum är vad du lämnat efter dig, ingen kommer kunna ersätta den
stora platsen som du har i mitt hjärta och det gör så ont i hela mig att veta att
jag aldrig mer kommer få se dig, höra dina tokiga skämt och skratta med dig.
Ditt härliga skratt och dina kloka ord, det finns ingen som hjälpt mig så mycket
genom allt som du har gjort. Och det är något jag alltid kommer ha nytta av, allting
du lärt mig och alla gånger jag knappt har orkat stå på benen så har du lyft upp
mig igen, precis som jag sa tidigare.. du kunde verkligen göra dom sämsta dagarna
till dom bästa och för det är jag evigt tacksam.
Det fanns ingen som du och det kommer aldrig finnas någon underbarare pappa.

Den kärlek du gav till oss går inte att beskriva med ord, så omtänksam.
Du brydde dig om alla ungdomar och någon vecka innan du blev sjuk sa du till mig
att eleverna hellre kom och pratade med dig än gick till någon kurator.
Så sant, på något sätt så fick du mig alltid att må bättre och du har hjälpt mig så
otroligt mycket.

Jag känner din närhet även fast jag inte kan se dig, du kommer att få se mig lyckas
och du kommer få se mig växa upp pappa.
Det är inte slut ännu, du kommer följa mig genom livet och även fast det kanske låter
hemskt så längtar jag tills jag får träffa dig igen.
Vi kommer ses och vi kommer få skratta åt tokiga skämt såsom vi alltid gjort.

Jag saknar dig pappa och jag älskar dig fruktansvärt mycket, du kommer alltid vara
min stjärna. ♥

  

!

Jag vill att du kommer hem nu pappa, jag behöver dig.

tack

Jag har få vänner men när hemska saker händer och man knappt kan stå
på benen känns det tryggt att veta vilka som är äkta.
Jag vill tacka er för att ni bryr er, jag vill tacka er som varit här och hälsat
på mig. Man behöver inte alltid säga så mycket, en kram och att ha någon
som lyssnar är guld värt.
Tack!

Vill även tacka mina lärare som varit hit, hjälpt mig med projektarbetet som
inte den läraren jag har det i har gjort. Så det kändes bra, dom tyckte att jag
nästan var klar så det känns tryggt att veta att man inte behöver kämpa som
en tok med det. Fick även några tips på hur jag kunde redovisa arbetet.

Vi fick se dig idag pappa, vi kände du att vi fanns vid din sida?
Du log åt oss och trots alla tårar så kände jag mig trygg vid din sida.
Jag var otroligt älskad utav dig och jag kommer alltid vara det, jag
älskar dig så mycket pappa, föralltid.

. .

Ofattbart & orättvist, jag finner inga ord.
Kom tillbaka, jag behöver dig.



kom hem.

Tomheten går inte att beskriva med ord, jag är inte hel längre utan jag är halv.
Jag har förlorat en bit av mig själv, en väldigt stor bit av mig själv och livet är
inte alls lika underbart längre. Jag orkade så mycket mer när du fanns vid min
sida och det fanns ingenting som kändes hopplöst, nu känns det inte ens roligt
att kliva upp på morgonen för jag vet redan vad alla dagar kommer att bestå
av. Sorg, besvikelse och ilska. Jag kan inte gråta mer än vad jag redan gör, ibland
funderar jag faktiskt på hur många tårar som kan rinna.
Jag känner ilska, en ilska över att gud är så fruktansvärt ond. Att han sträckte ned
sina elaka händer & tog dig upp till sig bara för att han ville ha den finaste ängeln
av dom alla hos sig. Det är orättvist, helt ofattbart.
Varför kunde han inte få stanna här? Han behövs här nere, han behövs för att
jag ska kunna orka.
Han var min bästa vän, han kommer alltid vara min bästa vän och jag vill så himla
mycket att han ska vara här hemma. Jag vill att han ska kunna torka mina tårar
och jag vill att han ska pussa min panna, hålla om mig och säga att allting kommer
bli bra.
Den jag litade mest på här i världen och den som alltid fanns där för mig oavsett
vad det gällde finns inte längre kvar bland oss, varför?
Jag har iallafall kommit fram till två saker, livet är fruktansvärt sjukt och jag tror
verkligen inte på någon gud längre. Gud finns inte!

Jag älskar dig & jag saknar dig.
Du är min stjärna ♥



det gör ont

Jag vill inte höra något om döden, jag vill inte höra ordet död.
Jag vill inte ens att döden ska finnas, jag vill ha tillbaka dig.

Jag känner mig stressad, stressad över att missa massa samtidigt
som jag vet att jag skulle knäcka mig själv ifall jag gick dit.
Jag skulle inte orka, jag skulle bryta ihop.

Jag vill att du ska komma hem nu, jag saknar dig så det gör ont.
Jag känner mig inte hel längre, jag känner mig halv.


saknar dig

Tom, jag känner mig så tom. Jag kan inte sluta ställa frågan varför och så
många tankar snurrar runt i mitt huvud. Det är enda anledningen till varför
jag har kvar bloggen, det känns skönt att skriva av sig lite då & då när huvudet
blir översvämmat med tankar.
Jag tänker på hur mycket jag saknar dig, ditt skratt och alla dina tokiga skämt.
Jag saknar att du håller om mig, pussar min panna och säger att allting ordnar
sig när allting är upp och ner.
Du kunde verkligen göra dom sämsta dagarna till dom bästa och du fick mig alltid
på bra humör. Du såg alltid det positiva och oavsett hur hårt vinden blåste kunde
du hjälpa mig ur alla svåra situationer.
Det är precis som alla säger, man behövde ingen kurator att gå till för du fanns
alltid där och kunde hjälpa.
Jag saknar våra fisketurer och våra långa promenader, jag saknar alla stunder
med dig och jag väntar fortfarande på att du ska komma in genom dörren.. att
du ska komma hem.

Direkt jag blundar ser jag dig framför mig, om du var hemma nu skulle du ha
somnat framför tvn och kommit in hit före du lagt dig och säga att jag skulle gå
isäng för klockan är mycket för det gjorde du alltid. 

Tänk vad livet kan förändras på så kort tid, plötsligt har man förlorat någon man
älskar så högt och man måste leva med det. När man har förlorat en människa
måste man bara lära sig att leva med det, hur jobbigt det än kan vara.
Visst är livet knepigt? Man föds, lever och sedan dör man. 
Jag känner sån sorg, ilska och en besvikelse. Varför gud måste vara så elak och
ta en människa ifrån oss som vi älskar mer än allting annat på denna jord.
Det finns människor som slår sina barn, som dödar och dom får leva.
En människa som är så omtänksam, bryr sig om allt & alla och ställer upp så fort
man får något problem. Honom måste man ta, varför?
Man ska ta vara på det man har, njuta av varje sekund som man får dela med
dom man älskar. Man ska räkna alla sina guldkorn och ta vara på dom, för man
kan förlora allt så snabbt.. så fort så man knappt hinner vara med. 

Jag ångrar ingenting, jag tog vara på varje sekund.. varenda minut som jag fick
dela med dig. Vi hittade alltid på saker och jag var aldrig snål med att visa hur
mycket du verkligen betydde för mig, jag vet att du vet hur mycket jag älskade dig
och älskar dig.
Jag vet att du kommer vaka över mig föralltid och jag kan känna din närhet även
fast jag inte ser dig. Du var och kommer alltid vara min bästa vän, älskade pappa ♥



Kom tillbaka..

När natten är som mörkast och allting känns hopplöst, tänker jag på dig
och jag kan se dig le. Jag kan höra dig säga att allting kommer ordna sig
och när jag blundar ser jag dig framför mig, allting du lärt mig och så mycket
kärlek du gav till oss.
Jag kan inte beskriva med ord, jag önskar att jag kunde beskriva känslan.
Du är den som alltid funnits där och som jag alltid haft roligt med, våra långa
promenader och så många gånger vi tränat tillsammans.
Så många gånger vi åkt till Sidberg till farmor & farfar och bara suttit där och
så många gånger vi åkt iväg och fiskat. Du kan väl se hur mycket jag saknar
dig? Jag saknar dig fruktansvärt mycket, utan dig känner jag mig så tom..
Jag sitter fortfarande och väntar på att du ska dyka upp och vara sådär glad
som du alltid var, jag väntar fortfarande på att du ska stå ombytt och klar och
säga att nu äre dags för en prommis.

Hämtade nallen och Lycksele IF:s matchtröja idag på sjukhuset som du hade
med dig under dagarna du låg där, jag kände din doft när jag luktade på nallen
och mina tårar slutade aldrig rinna. Du var min bästa vän, den relationen som
vi hade kommer ingen någonsin kunna förstå.
Jag kommer alltid vara pappas lilla flicka och jag kommer aldrig sluta älska dig.
Du har lärt mig så mycket och jag fick uppleva så mycket med dig.

Du var mitt allt & kommer alltid vara, du sitter på min axel och vart jag än går
så kommer du vara med mig. Jag bara vet det.





älskar dig

Tack till alla som skrivit, ringt och skickat blommor. Kan inte beskriva med ord
hur tacksamma vi är för att ni bryr er. Stort tack till alla som varit här hos oss
idag och pratat gamla minnen, vi har fått gråta & även skrattat tillsammans.
Det är just det man gör när man pratar om dig pappa, man får le & man får skratta.
Du var verkligen en glädjespridare, du tyckte inte illa om någon och du var så himla
omtyckt. Jag vet att du vet och jag vet att du ser hur många människor som saknar
dig.

Du var verkligen mitt allt pappa, jag saknar dig så fruktansvärt mycket. 
Alltid pappas lilla dotter och någonstans uppe i himlen finns det en hjälte som alltid
kommer leva kvar. Jag älskar dig, min bästa vän.



 

älskade du..

Jag vill att du ska komma hem nu, kom hem och dämpa smärtan..

Rabih sjöng för dig ikväll pappa, visst såg du? Jag kände din närhet.
Jag vet att du log och varje gång mina tårar rinner känner jag hur
du håller om mig, pussar min panna & viskar att allting kommer bli bra.

Jag älskar dig pappa, min bästa vän.

tack

Vill tacka Rabih för det han sagt i tidningen och för att han ska sjunga i idol för min
älskade pappa ikväll.
Han har så rätt i det han säger, pappa betydde så otroligt mycket för ungdomarna
i Lycksele och jag vet att han kommer kolla på honom ikväll när han sjunger. 


Idol Rabih fick dödsbud under genrepet

Mitt under generalrepet inför fredagsfinalen nåddes Rabih Jaber av chockbeskedet - hans nära vän och fotbollstränare är död.
- Han var som en far för mig. Jag kommer sjunga till hans minne, säger han.
 
I går repade idolerna inför fredagsfinalen. Men feststämningen kom av sig när Rabih Jaber nåddes av ett dödsbud från hemstaden Lycksele. Rabihs nära vän och fotbollstränare i Lycksele IF hade avlidit.
- Vi stod varandra mycket nära. Det var en chock. Det känns tungt just nu, säger han.
Beskedet kom fullständigt oväntat. För en månad sedan mötte Rabih tränaren med sitt nya lag i fotboll.
- Vi möttes i ett derby. Han mådde bra då, och hans lag vann. Så här i efterhand känns det väldigt skönt, säger Rabih och ler sitt stora leende vid minnet.
Däckad i förkylning

Rabih träffade tränaren första gången när han var gammal nog att stå. Han beskriver honom som en viktig person under hela uppväxten.
- Han var en stor personlighet. Han har varit mycket speciell för mig, och för många andra ungdomar i Lycksele, säger han.
Rabih har haft en tuff vecka. Först låg han däckad i en förkylning - vilken florerat bland flera idoler - och kunde inte repa på flera dagar. Sedan kom dödsbudet.
- Det känns svårt att ladda om. Men jag ska ändå försöka vända det till något positivt, säger han.
Sjunger för hans minne

Under kvällens program kommer Rabih tänka på tränaren och hans familj. Trots alla motgångar ska han försöka göra sitt bästa.
- Jag måste vända det till något positivt. Jag kommer minnas honom hela livet. I finalen    ska jag sjunga för hans minne, för hans familj och för hela Lycksele, säger Rabih.

<3

Igår tände jag ljus för dig pappa, har massa ljus & alla hjärtan jag fått av dig och
mamma på bordet. Så kortet på dig & mig när jag var en liten bebis och du håller
mig i din famn & dansar med mig.
Jag sjöng för dig pappa, visst hörde du mig? visst vet du att jag tänker på dig varje
minut och visst vet du att du fattas.
Du fattas så otroligt mycket, ibland kan jag knappt andas & tårarna slutar aldrig att
rinna. Du var och kommer alltid vara min bästa vän, mitt allt.

många kloka råd du gett mig på vägen, så många gånger jag fått skratta så
tårarna bara sprutat. Så många gånger du pussat min panna och sagt att allting
kommer ordna sig. Jag önskar du var här nu, höll om mig och pussade min panna.
Jag önskar att du var här och sa att allting kommer gå bra, jag kommer klara mig.
Och jag kommer aldrig glömma vad du sa, att du trodde på jag & Peder.
Du tyckte att vi var som gjorda för varandra och du trodde att det skulle vara vi två
livet ut. Jag ska göra dig stolt pappa, du vet att Peder gör mig lycklig och jag lämnar
honom aldrig.
Du skulle ha sett han pappa, han har funnits där för mig varenda minut sen det här
hände och han saknar dig.. du var som en pappa för honom också, det vet du va?

Inga ord kan göra så att det här känns bättre, men jag är evigt tacksam över att ni
bryr er. Det känns tryggt att veta att jag aldrig kommer vandra ensam genom livet.



Sov gott, älskade du

Hur många tummar & tår som hölls och hur många böner vi bad så räckte det
inte till för att få behålla den underbaraste människan som någonsin funnits på
denna jord. Jag frågar mig varför om & om igen, men jag kommer aldrig få
något svar.
Du finns inte längre med oss och jag har förlorat en bit av mig själv, en väldigt
stor bit av mig själv. Du var allt, min stjärna & min hjälte.
Du gjorde dom sämsta stunderna till dom bästa och hur hårt vinden än blåste
så var du den starka och fanns där, alltid.

Någon anonym hade kommenterat, han eller hon hade fått bilden av att jag och
min pappa stod varandra väldigt nära och det stämmer så väl.
Pappa var min bästa vän, han var inte bara min pappa utan mitt allt.
Han var och kommer förbli min hjälte och jag är så stolt över honom.. Han älskade
sitt fotbollslag och än hur jävlig människor var mot honom så stod han på sig och
han var en kämpe.
Han älskade allt som har med jakt & fiske att göra, jag kommer sakna våra prat-
stunder i fiskebåten och alla våra långa promenader.

Min & pappas relation går inte att beskriva med ord, nu finns du inte längre vid min
sida och just nu känns det som att jag inte kommer klara mig.
Men varje fundering, varje gång jag behöver hjälp ska jag kolla upp mot stjärnorna
och ställa frågan. För där uppe är du, jag vet att du fortfarande kan ge mig råd och
du kommer se mig växa upp.. även fast du inte finns här hemma.

Pappa, jag tände ljus för dig ikväll.. jättemånga ljus.
Mina tårar rinner för saknaden efter dig är otroligt stor, jag vet att många känner
samma sak.
Jag ska leva pappa, jag ska leva för din skull och jag ska fortsätta göra dig stolt.

Vi älskar dig, vi älskar dig så fruktansvärt mycket och vi saknar dig så det gör ont.
Jag vet att din stjärna skiner klarast av dom alla där uppe, jag kan känna din närhet
även fast jag inte ser dig..



,

Om det här skulle innebära slutet, så har jag fått växa upp med världens
bästa och du har gett mig dom bästa 18 åren som man hade kunnat önska
sig. Du är min förebild, idol och bästa vän.
Ingen kan förstå hur mycket du betyder för mig, jag älskar dig så mycket
och kommer alltid göra.. snälla du, klara det här.

älskar dig

Jag sitter brevid dig & håller din hand, hör dig andas och pussar
din kind varje gång jag går därifrån. Jag viskar att allting kommer
ordna sig och att du ska kämpa. Visst hör du mig?
Jag älskar dig så mycket, snälla pappa fortsätt kämpa.. du är allt.

snälla..

Jag vill ha dig hemma, jag vill känna tryggheten av att du är hemma och inte
ligger där. Jag vill att du ska ligga i tv-rummet och ha somnat ifrån något sport-
program & snarkar högt.
Åh vad jag vill att allting ska bli bra, kunde jag göra något så skulle jag gjort det
redan när det hände.
Men jag måste inse att det inte finns något att göra, det är bara att ta en dag i
taget även om det känns så oerhört tungt.
Sekunderna känns som år och jag vill bara spola fram tiden så jag får veta vad
som kommer ske, för visst stannar du kvar hos mig? du lämnar oss aldrig, visst?
Ovissheten är det tyngsta, att inte veta och den ovissheten gör att tankarna snurrar
runt och runt i mitt huvud. Jag vill bara skrika ut alla känslor.. jag vill att gud ska
förstå hur mycket vi älskar denna människa och jag vill att han ska göra så allting
blir bra igen.
Så bra som det var förr, så bra som det var i måndags när vi var ute på en lång-
promenad och snodde golfbollar.

Snälla gode gud, jag älskar min pappa så fruktansvärt mycket och vi måste ha kvar
honom i våra liv för att orka med allting.
Snälla du, gör så att allting blir bra.
snälla snälla snälla..

Jag älskar dig pappa, du är min stjärna.. mitt allt ♥


:'(

Tack alla ni som kommenterat och tänker på oss, tack för att ni håller alla
tummar & tår så jag får behålla det bästa jag vet.

Allting känns skit, jag vill inte säga att jag mår skit för då måste jag dra om
hela historien igen och jag kan inte hålla tårarna inne när jag hör mig själv
säga vad som verkligen har hänt. Det gör så ont, i hela mig.
Det gör ont i mig att se andra gråta & då blir jag rädd, försöker vara stark
och peppa andra men det är jättesvårt när man är helt knäckt själv.
Jag älskar dig & jag älskar er, jag ber om och om igen..

bästa ni

Jag vill tacka er som bryr sig om mig & mina närmsta just nu.
Man märker verkligen vilka som är ens riktiga vänner och jag
är evigt tacksam över att ni finns där.
Mamma, Marcus, Älskling och Joakim.. vi klarar det här, tillsammans
orkar vi kämpa så allting kommer ordna sig.

Jag älskar dig pappa, så fruktansvärt mycket



du är allt, älskade du..

Jag känner mig så tom, tom på ord och huvudet känns så tomt.
Finns inga ord som kan beskriva hur jag känner mig just nu, vill
bara stänga ögonen.. somna en stund och sedan vakna upp och
att någon ska säga att det bara var en dröm, en mardröm.
Jag vill inte inse att det här har hänt, jag vill inte inse att någon
jag älskar så fruktansvärt mycket måste vara med om det här.
Bara blunda, försvinna en liten stund och sedan vakna när allting
är bra. Jag frågar samma fråga om & om igen, varför?
Varför måste det vara såhär, jag vill inte somna för jag är så rädd
att det ska ske någon förändring och bli sämre.
Jag vill sitta där för att se till så allting går rätt till och jag vill sitta
där och hålla din hand & lyssna på dina andetag.
Jag vill aldrig gå därifrån när du pussar min kind och stryker mig i
håret. Jag vill veta att allting kommer bli bra.

En människas liv kan förändras så fort, skrämmande fort.
Ena stunden sitter man på en föreläsning och ska iväg på praktik
och nästa stund inträffar något ofattbart som ingen någonsin vill
vara med om.. Åh vad jag älskar dig, jag älskar dig så himla mycket.
Du är stark och jag ber varje sekund att allting kommer ordna sig.
Vi kämpar med dig, tillsammans ska vi fixa det här.
Älskade du, du är min stjärna.. mitt allt.

tack..

Johanna kom förbi med en present till mig, en liten ängel och ett kort följde med..
där hade hon skrivit att hon ber & tänker på oss och att jag ska komma ihåg att jag
aldrig är ensam.
Mina tårar kunde inte sluta rinna, hon är verkligen en underbar människa som hjälpt
mig så mycket under min skoltid och nu det här.. det känns så bra att en människa
bryr sig så mycket om mig och tar sig tid att prata med mig.
Tack Johanna, du betyder jättemycket för mig.


Min älskade farfar fyller 81 år idag och jag älskar honom så mycket, pappa är en
kopia av honom. Just därför känns det bra att ha honom här, det känns att pappa
inte är hemma.. men samtidigt tryggt att ha farmor & farfar här.
Jag älskar min familj, jag älskar alla mina nära & kära.. om ord kunde beskriva hur
mycket dom betyder för mig skulle jag skriva det, men det är så svårt..

Att hålla din hand och se dig andas gör att jag orkar, jag orkar fortfarande kämpa
med dig och jag kommer på mig själv att hålla tummarna varje gång jag somnar.
Jag ber till gud varje minut att allting ska ordna sig och jag somnade med fotot på
oss igår. När jag var liten och du dansade med mig i din famn, du betyder så mycket
för mig pappa. Jag skulle aldrig klara mig utan dig, du är så stark.. fortsätt kämpa..


Älskade du..

Jag älskar dig så mycket..

. . .

Jag är tom, inga ord kan beskriva den här känslan..
Jag Älskar Dig




Det känns som att människor är rädda för att höra av sig..
Var inte det, jag och min familj behöver allt stöd vi kan få.
En kram, ett samtal, ett sms betyder så mycket just nu..

älskar dig..

För mig är du allt
Du är min förebild och du är den som alltid får mig att le när
allting är upp och ner. Det spelar ingen roll hur dåligt allting är
så är du den som alltid får mig på bättre humör.
Du är så stark och är den som alltid ser det positiva när vi andra
tänker negativt, det är just därför jag saknar dig i den här stunden..
Att hålla din hand och säga hur mycket jag älskar dig är viktigt för
mig, att höra att du tror att allting kommer bli bra värmen inombords.
Att få kolla på dig och höra dina andetag känns tryggt och att få
krama om dig & känna din doft får mig att inte förlora hoppet.

Orden på Lycksele IF:s sida värmer så mycket, alla killarna tror på
dig, alla dina elever och så många fler.
Du är så omtyckt av alla och jag vet att det är många som ber just nu..
Jag älskar dig så mycket, så mycket att det gör ont i hela kroppen att
veta hur det är.
Men jag kommer kämpa, vi kommer kämpa och vi tror på dig..
Du är stark, du är den starkaste av oss alla och du kommer klara det här.
Min stjärna, mitt allt. Bästa du..

kämpa..

Dom flesta vet om vad som drabbat en person som står mig och resten
i familjen väldigt, väldigt nära.
Jag har aldrig bett till gud så mycket någon gång och jag har somnat med
att hålla tummarna varje natt sedan detta skedde.
Jag är så tacksam för att det är så många som bryr sig och även fast jag
kanske inte svarar eller bara skriver tack så betyder det så mycket för mig
att få veta att det är så många som tänker på oss och som bryr sig.
Lite sömn, lite mat och många tårar har runnit och oron som man känner går
inte att beskriva med ord. Jag har aldrig haft sån panik och sån magvärk någon
gång i hela mitt liv, tankarna snurrar runt i huvudet så man knappt kan prata.

Ännu en gång vill jag säga till er att va rädd om det ni har, något kan hända när
man minst anar det och man ska ta vara på varandra medans man kan.

Nu åker jag, älskling och storebror till Sidberg för att stötta farmor & farfar.
Det känns bra att vi har varandra & en kram gör så mycket..

Jag älskar dig Pappa, vi älskar dig.
Du är stark och vi kämpar tillsammans.. allting kommer ordna sig.



RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus