Mitt hjärta är trasigt och kommer aldrig bli riktigt helt igen, mina ögon är blöta
mestadels av tiden jag är vaken och det gör ont i hela min kropp.
Sakta, sakta smyger sig verkligheten inpå och jag börjar bli rädd för framtiden.
Jag är rädd för att leva utan dig, rädd för att möta alla hinder på vägen utan dig
vid min sida. Jag är så rädd pappa, visst finns du för mig?

Kina kommenterade och skrev att jag är väldigt duktig på att skriva, hon är för
underbar. Har funderat på det ett tag nu, jag kanske skulle göra något av det?
Kanske ska börja skriva på en bok? Det vore faktiskt roligt och att skriva är ett
av mina största intressen. Jag får tänka på saken.

Ikväll är det idol med massa ljus tända i hela huset, alla dom ljusen tänder vi för
dig pappa. Kortet på dig och mig står på bordet i hallen, tog en fin ram och satte
in det i den. Så la jag dit glashjärtat och en massa ljus. Det är jättefint.