Här kommer fler bilder från Alanya. Det är inte alla, det finns många fler men en eloge
till er som orkar klicka upp och kolla på alla.

Jag sitter bara och ler när jag kollar på bilderna, jag vill bara tillbaka dit!

Less på hur allting är. På hur jag mår, på att kroppen inte orkar och på alla krav som
ställs. Inga krav som andra ger mig, utan alla krav på mig själv. Önskar man bara
kunde vakna upp en morgon och känna att livet är så underbart, att få känna lycka.
Att känna livsglädje, att känna att man längtar till att vakna upp nästa morgon och
få ta vara på dagen. Det känns inte så, jag längtar till jag få lägga mig på kvällen och
gruvar mig för att kliva upp. Vill helst ligga i sängen hela tiden, inte röra mig, inte prata
med någon. Bara ha kolsvart i rummet och inte tänka alls. Det är vad jag vill.

Man försöker kämpa in i det sista, man tar sig hela tiden ett steg framåt och två steg
bakåt. Jag trodde aldrig livet kunde vara såhär jobbigt. Att man var tvungen att kämpa
så mycket för att få må bra. Att man kämpar mer än vissa andra, att man inte kan skratta
på insidan. Allting gör bara ont.

Livet kan förändras på en sekund. Allting går så fort, så fort att man själv inte hinner vara
med. Man kan förlora en människa som står en så nära, så plötsligt, så snabbt. Självklart
så ska man inte tänka på det hela tiden, då skulle man nog bli galen. Men man kan ha det
i huvudet och ta fram dom tankarna ibland. Imorgon kan du vara borta, imorgon kan jag
vara borta. Ta vara på det du har, medans du kan.


Jag älskar dig

Har ett otroligt sug efter att få börja jobba och tjäna lite pengar. Ännu mer laddad blev
jag när jag insåg att jag inte jobbar så mycket helger så jag har tid att fara bort också.
Det ska bli skönt att få göra något om dagarna och inte bara sitta hemma, nackdelen är
väl att min fina har semester när jag jobbar och jag är ledig när han jobbar. Men det är
bara att bita ihop och tänka på hur mycket pengar som rullar in.

I veckan har jag inte så mycket planer. Ska snart fara och vara barnvakt åt söta Elsa
Belsa hela dagen och i eftermiddag ska jag och min fina fara ut och springa. Efter
middagen kanske jag far upp en sväng till mamma som ska ha något spa party eller
vad det kallas. Kan vara riktigt intressant att vara med på, få fotbad och allt ; )

Resten av veckan ska jag nog bara sola och ta det lugnt. Njuta av ledigheten och bara
vara. Åker nog upp till farmor och farfar någon dag också, det är så mysigt att vara där.

Ikväll tog jag och min fina oss en löptur, det var något härligt trots att min kondition blivit
så mycket sämre än vad den varit. Det är aldrig bra att ta ett uppehåll från träningen, det
blir så mycket jobbigare när man ska försöka ta igen den. Jag har ju haft min anledning
till varför jag inte tränat, men nu är jag på gång igen och ska verkligen gå in för att börja
träna på allvar igen. Det ska bli så skönt att se reslutat, finns nog inget bättre.

Direkt vi kom hem så ställde jag mig och bakade en sockerkaka med kanel som jag lovat
min man att göra. Jag har inte smakat den ännu men han säger att den blev väldigt god så
jag får väl lita på honom ;) Ska strax hoppa in i duschen och sedan mysa framför en film.

Imorgon ska jag vara barnvakt åt världens sötaste och goaste Elsa Belsa. Det ska bli så
mysigt! Jag ställer mer än gärna upp, bra för mig att träna lite också ;)

Nu säger jag godnatt för nu blir det inga fler inlägg idag. Godnatt!

Ibland slår tanken mig, är det såhär det ska vara? Är det sant att du aldrig mer
kommer hem igen? Är det såhär vardagen ska se ut? Ska livet vara såhär? Ett
liv utan dig? För mig är det ofattbart. Jag har ännu inte förstått att du aldrig mer
kommer komma hem. Att jag aldrig mer kommer få träffa dig. Jag förstår inte.

Ena sekunden är allting så bra, nästa faller man ihop som små högar och man
orkar inte resa sig. Det gör så fruktansvärt ont att allting vi alltid gjorde ihop
inte finns längre. Våra långa promenader, våra träningspass, våra fisketurer,
våra långa diskussioner, våra tokiga skämt och våra härliga skratt. Det finns
inte längre, jag måste göra allting själv nu. Utan dig. Det gör så himla ont pappa.

Jag vet att du finns någonstans. Du har inte lämnat oss förevigt, jag bara vet det.
Du gav mig sol på studenten, jag bad dig om det några dagar innan. Du ställer
fortfarande upp och lyssnar, du stöttar och skrattar med mig. Du torkar mina tårar
fortfarande, bara på ett helt annat sätt.

Jag älskar dig och jag saknar dig så fruktansvärt mycket.

Denna helg har bestått av en massa mys. Vi har varit i Tjäl alldeles själva och
bara fått rå om varandra. I fredags när vi kom dit så for vi upp till min finas
farmor och fick äta god midsommartårta där. I lördags tog jag mig en prommis
till Hälla, kan lova att det kändes i mina ben att man inte gått en mil på ett tag.
Sedan åt vi middag i Hälla och bara umgicks hela kvällen. Han har så fin familj!

Idag när vi kom hem till Lycksele igen så åkte vi och storhandlade inför veckan.
Det är så smart att handla allt man ska äta så slipper man småhandla, blir mycket
billigare. Vi köpte sallad och gjorde en kycklingsallad till middag idag, så himla gott!

Ikväll ska jag baka en sockerkaka med kanel hade jag tänkt, så ska jag försöka
lägga mig i tid så jag är pigg imorgon då jag ska vara barnvakt hela dagen åt lilla
söta Elsa Belsa. Faktiskt bra att jag får träna på det ;)

Blev himla sugen på att gå ut och gå en sväng ikväll, ska försöka flirta med min
man så jag får sällskap.

Denna helgdag kommer göra ont men jag ska försöka göra mitt bästa för att den ska bli
så bra som möjligt. För ett år sedan, på den här dagen samlades vi alla i stugan och hade
så fruktansvärt roligt. Vi åt gott, kastade pil och skrattade så vi hade ont i kinderna.
Så kommer det inte vara i år, vi är en mindre. En fattas och det gör så ont att tänka på det.

Vi ska iallafall vara hos mamma och äta middag tillsammans idag och bara umgås. Tänker
inte göra så stor sak av denna dag, brukar oftast gå bättre då.

Nu ska jag skutta till sovrummet och väcka min fina som lovat mig en promenad i det fina
vädret. Sedan ska vi nog åka på Suntan och sola, färgen sedan utlandet får inte försvinna!

Hoppas alla får en underbar midsommar!


Ingenting funkar som det ska utan dig. Jag saknar dig så himla mycket.

Har just sett färdigt filmen Click och gråtit en skvätt. Lyckas alltid gråta till den filmen
trots att han bara drömmer allt hemskt som händer. Härligt med lyckliga slut, härligt
med människor som inte dör och härligt med såna som inser att livet är för kort så man
ska ta vara på varenda stund man får.

Ska lägga mig i sängen med min fina och försöka sova, vi ska upp rätt tidigt imorgon
och ta en promenad. Hör och häpna, min fina har lovat att gå ut och gå med mig! Hah.
Det är inte alla dagar och det ska bli så mysigt. Så ska vi sola med mamma och sedan
äta midsommar middag där. På kvällen åker vi nog till Tjäl om det blir som vi tänkt och
så stannar vi där över helgen.


Förevigt älskling!

Jag kommer sakna alla våra skratt, tokiga skoldagar och underbara klassfester.
Just nu blir jag bara tårögd när jag tänker på att det är slut, är jag den enda som
känner att det här slutet är helt fel? Jag vill inte att skolan ska vara slut föralltid.
Jag vill inte sluta gå på roliga lektioner och sluta träffa alla på en och samma plats.

Min fina klass, något som man på något sätt alltid kommer tillhöra även om det är
slut. Fina OP3 som lärt mig så otroligt mycket under tre år. Underbara människor
som satt djupa spår i hela mig. Fina människor som jag redan saknar så mycket.

Vi har ju inte precis splittrats föralltid. Jag vet att vi kommer ses många gånger igen
och ha roliga klassfester och så. Men det känns ändå så jobbigt att tänka på, att vi
alla ska ta tag i allvaret nu och fokusera på sitt eget. Nä fy, tacka vet jag skolan.

Jag älskar er alla, på något sätt. Jag saknar er fruktansvärt mycket ska ni veta.

Jag skulle precis lägga in bilder från Alanya men då tog Marcus kamera
slut på ström så jag hann inte, men här kommer några mobilbilder iallafall.
Har tusentals bilder därifrån men lägger upp mer senare :)

Nu har vi landat och jag kan säga att för mig är det blandade känslor. Det känns så
härligt att komma hem till tryggheten men samtidigt så fruktansvärt tråkigt att lämna
något så varmt och härligt. Vi har haft strålande sol hela veckan! Så skönt.

Jag har haft en underbar vecka i Alanya. Blivit brun, badat i poolen, ätit god mat, åkt
båt på havet, druckit gott och skrattat i massor. Jag har för första gången sedan pappa
försvann kunna njuta av livet, slappnat av och tagit dagen som den kommer.

Men nu är man tillbaka till verkligheten. Nu ska jag försöka börja ladda inför att jobba
resten av sommaren, vilket inte känns så roligt eftersom jag just kollade in mitt schema
som inte alls är härligt. Men jag får tänka positivt, pengar pengar!

Har hundratals bilder sedan resan som jag lovar att lägga upp i veckan, men är alldeles
för trött och slut på i kroppen så det blir inte ikväll. Ska ta mig en härlig dusch och lägga
mig framför tvn, känns som att jag behöver en lång sovmorgon imorgon.

På ett tag kommer älskade bror och hämtar upp oss, då ska vi alla äta middag
tillsammans och sedan går bilen till Umeå. Flyget går från Umeå cirka halv nio
ikväll så vi är framme i Alanya inatt. Nu är det inte länge kvar!

Jag är jätteladdad och känner hur det pirrar i magen. Tänk att imorgon är jag
i Alanya. Då kommer jag bo i havet, äta god mat och dricka gott.

Fan vad underbart!! Nu är jag glad.

Trots min långa sovmorgon så har jag hunnit med att storstäda hela lägenheten, det
tog i princip hela dagen med tanke på att jag städade själv. Går så mycket fortare när
man är två, men nu när min man jobbar så får jag allt sköta hushållet all by myself ;)
Han trodde inte att jag städat idag så han blev väldigt glad och överraskad när han
kom hem, jag älskar uppskattning!

Så nu är det rent och fint här vilket känns härligt nu såhär innan vi åker utomlands
imorgon. Man blir så glad när det är rent och snyggt. Se mamma, jag kan! ;)

Så fort min fina är klar så åker vi till Tjäl för att hämta hem räkningar som han har där
och för att säga hej då till hans fina familj innan vi åker. Vi åker nog hem ikväll igen men
det kan hända att vi stannar över natten. Ska ju följa med mamma till Sidberg imorgonbitti
och lämna Busy. Dom är så underbara som sköter henne medans vi är borta.

Om jag inte skriver något innan vi åker till Turkiet så hoppas jag att ni får det bra här
hemma, ni kan ju tänka på mig som ligger i solen och steker medans regnet öser ned här
hemma ;) Nä. Men ta hand om er och ta hand om era nära och kära.

Jag skämtar inte när jag säger att jag är livrädd för framtiden. Vad händer nu?
Vad ska jag göra efter sommaren? Kommer jag att hitta min plats där jag hör
hemma? Visst, alla hittar sin plats. Men jag är bara rädd för var den kommer
vara och om jag kommer trivas. Jag känner mig inte riktigt redo för det här
med att arbeta, jag älskar att jobba inom vården och få ta hand om människor
men det kommer kännas så annorlunda att jobba med det mer än bara under
sommaren och extra jobb på helgerna. Det är verkligen allvar nu, nu börjar
allvaret och verkligheten. Det kanske är dags att fundera över vad man vill göra.

Gymnasiet är slut, jag tillhör inte längre omvårdnadsprogrammet. Kan inte säga
att jag aldrig mer kommer sitta i skolbänken för det kommer jag göra. Har ett
ämne att läsa upp men jag tillhör inte längre den tryggheten som funnits där i
alla år. Det känns så fruktansvärt overkligt och gör ont att tänka på. Man har inte
tänkt på hur bra man verkligen haft det, vilken underbar tid det är att gå i skolan.
Jag kommer till och med sakna dom jobbigaste dagarna, dom tråkiga proven och
svåra hemuppgifterna. Jag kommer sakna min otroligt fina omvårdnadsklass.
Människor kan verkligen sätta djupa spår i en.

Det kanske är ovissheten som gör att jag har svårt för att somna om nätterna.
Det är nästintill omöjligt att somna och det kanske är just verkligheten som håller
på att komma ikapp. Ett liv utan pappa, ovisshet om framtiden och saknad efter
tryggheten. Men det är verkligenheten, min verklighet som jag måste ta tag i.

Snart är vi där, snart befinner vi oss i värmen och jag kan inte sluta titta på alla fina
bilder därifrån. Det känns som en evighet till onsdagkväll, kanske därför jag inte kan
somna om nätterna? Vill bara åka nu nu nuuuu! Jag vill till värmen, goda drinkar och
underbart god mat. Jag kommer rulla fram när jag kommer hem, ett som är säkert.

Lovar att jag kommer bo i havet och poolen hela veckan. Älskar att bada, finns inget
härligare. När jag dessutom får bada i havet så kommer jag vara som ett litet barn
på julafton och vägra kliva upp. Hah! Kan det inte bli onsdag någon gång!?

Att få komma bort från allvaret och verkligheten är något jag verkligen behöver just
nu. Har blivit mycket på en och samma gång, sover bort dagarna för att ingenting
längre känns värt. Jag behöver vila upp mig, få njuta och känna glädje. Jag saknar
att träna, saknar att känna att jag orkar med saker, så en vecka i Turkiet kommer
nog fixa det mesta får vi hoppas.

Idag har jag hunnit gå en mil, gjort stan med mamma och fixat det sista inför utlands-
resan. Så nu känner jag mig redo för Alanya! :)


Jag älskar den här bilden på oss två Diana!

Dom här tre åren med dessa fina människor har bara flygit iväg.
Jag önskar att man kunde spola tillbaka tiden och få uppleva alla
fina minnen igen. Ord kan inte beskriva hur mycket jag kommer
sakna allihopa. Redan igår så gjorde det ont i hela mig, jag insåg
att det är slut nu. Jag vill inte att det ska vara slut.

Jag kommer alltid minnas mitt fina OP3 och alla har en speciell plats
i mitt hjärta. Jag hoppas innerligt att alla kommer ta vara på våra fina
minnen som vi hunnit skapa med varandra. För det kommer jag göra.

Jag älskar er!

Låt mig aldrig falla, jag klarar mig inte utan dig.
Ibland inser man att man tar mycket för givet, jag
är alldeles för rädd för att förlora dig.

Jag har insett att du är mitt allt. Jag skulle aldrig på
något sätt kunna kasta bort två år av enorm lycka.

Jag hoppas att du inser hur mycket jag verkligen älskar
dig och att jag vill dela hela mitt liv med dig.

Du är mitt hjärta, du är mitt allt.

Jag älskar dig Jan Peder Håkansson.

Min student blev helt underbar. Jag saknar min älskade klass redan, många tårar
rann igår och fina tal hölls. Jag kan inte säga annat än att jag alltid kommer att
älska OP3. Alla fina tjejer och simon, ni anar inte hur mycket ni lärt mig under 3 år.

För att jag inte ska deppa ihop totalt så har jag börjat packa inför Alanya, jag måste
nog sätta en gräns för det finns så mycket jag vill ta med. Det ska bli så mysigt att
åka iväg lång bort och bara njuta en vecka.

Fick jättemånga fina presenter igår på min dag, kan lägga upp bilder på allting senare
för nu är jag så seg. Har sovit hela dagen, undra om jag kommer kunna sova inatt?

Tack till mamma som är den starkaste i hela världen och fixade allt, till min fina och
mina bröder som fanns där. Tack till Peder's familj som kom och var med mig på min
dag och hela min släkt. Tack till min underbara klass som gjorde min student oförglömlig!

Och tack till min älskade pappa som ställde upp för mig, jag vet att det var du som gjorde
att solen lyste på oss hela dagen. Jag saknar dig.

Imorgon tar jag studenten. Imorgon är det våran tur att stå på flaket och skrika
OP3 tjalalalala så vi blir hesa. Imorgon går jag ut gymnasiet. Nervöst men spännande!

Jag tror inte jag riktigt insett ännu att det är slut på riktigt. Att vi alla kommer skiljas
från varandra efter imorgon, några kommer man fortsätta umgås med och andra inte.
Några flyttar härifrån och läser vidare. Jag kan inte sluta tänka på att några av mina
klasskamrater kanske jag aldrig mer kommer prata med. Det är helt ofattbart och
gör faktiskt ont att tänka på. Som det känns nu så vill jag inte ut i arbetslivet, jag vill
fortsätta känna tryggheten. Den tryggheten som jag alltid känt i sommarens slut då
jag vet om att det är dags för skola igen. I Augusti när alla andra börjar om så ska
jag inte på skolan, då har jag ett jobb att sköta. Det är så overkligt!

Jag ska försöka göra min studentdag till den bästa. Trots att många tårar kommer rinna
så vet jag att det kommer bli en fin dag som jag alltid kommer att minnas. Jag har fått
möjligheten att lära känna helt fantastiska människor under mina tre år på Omvårdnad
och dom kommer jag aldrig släppa.

Att inte ha pappa där kommer göra fruktansvärt ont. Men på något sätt är han med, det
vet jag. Har så fina människor runt mig som kommer finnas där och dela dagen med mig
så jag är inte alls orolig. Klart pappa kommer vara med mig på min stora dag.

Du kan aldrig fatta hur mycket jag behöver dig. Jag behöver sig så himla
mycket. Älskar dig, mer än allting annat.

Jag kom att tänka på en sak. Idag är det min sista skoldag, imorgon är vi lediga och på
fredag är det studenten. Jag har alltså mina sista lektioner idag, som inte är vanliga men
ändå. Nu direkt på morgonen ska vi lämna in alla böcker som vi haft med Ulrika och så
skulle hon bjuda oss på fika idag. Lektionen efter har vi Lars och då ska alla som inte
redovisa i måndags göra det. Sen har vi ett långt hål och ett sista step up pass sista
lektionen. Det känns läskigt, är det verkligen snart slut? Men på något sätt känns det bra.
När skolan är slut kommer jag ha mer tid att läka, det kommer inte göra lika ont för jag
behöver inte gå till ett ställe varje dag som pappa alltid var på. Så, trots allt känns det bra.

Idag ska min älskade pojkvän och min älskade bror firas. I eftermiddag ska jag möta upp
klassen hemma hos mamma för vi ska titta på lastbilen och se hur den ser ut. Sedan blir
det middag hos mamma och tårta. Dom flesta treorna ska ut ikväll, tror det skulle vara någon
fest på furuviksstranden men jag har varken ork eller lust att fara dit. Det känns som att vi
kommer hinna fira nog på fredag då vi går ut. Med tanke på hur jag mådde igår så är det nog
ingen idé att festa ikväll också. Dessutom vill jag mysa med min fina hela kvällen, det är ju
trots allt hans dag idag och det är mer speciellt.

Var ju förresten och fixade mina naglar hos Frida igår som jobbar i samma lokal som Emmoth.
Hon är riktigt duktig och jag blev väldigt nöjd. Sist jag fixade naglarna hos henne så gjorde jag
ju en förlängning, men med tanke på att jag ska jobba inom vården i sommar och med tanke
på att jag fått en bra längd på mina egna naglar så valde jag att bara göra en förstärkning.
Hon gör så att naglarna blir starkare, växer snabbare och så målar hon en fin fransk manikyr som
inte försvinner försen om några veckor. Vill ni få fina naglar så ska ni gå till henne.

Här är två bilder, kanske inte dom bästa men!

Idag fyller min älskling och min älskade storebror 21 år. Det är ganska komiskt att dom
är födda samma år, samma dag. Mina bästa pojkar. Grattis på eran dag, jag älskar er!

Hejdlöst så sugen jag blev på sushi! Nästan så att jag skulle kunna ta bilen och fara till
Umeå på Sushi Bar. Älskling, jag vill ha sushi! ;)

Jag har världens bästa pojkvän, utan tvekan. Han är det bästa som hänt mig, har aldrig
någonsin varit med om att en människa gjort mig så lycklig.

Tack för att du står ut med alla tårar, skrik och misstag. Tack för att du älskar mig trots
mina brister. Tack för att du inte lämnar mig. Tack för att du är du.

Jag hade aldrig klarat det här utan dig. Dina fina ord, varma kramar och ditt stöd är
något som gjort att jag kommit långt. Du är den enda som alltid finns där och frågar
hur jag mår. Du bryr dig verkligen. Jag är så oerhört tacksam över att jag får vara din.

Jag älskar dig mer och mer för varje dag som går. Det känns precis lika bra nu som det
gjorde för två år sedan, om inte bättre. Så länge som vi håller ihop faller resten på plats.

Gårkvällen var mestadels helt underbar. Vi samlades och spelade lite volleyboll, grillade
och pratade i massor. Sedan begav vi oss på en fest som inte var alltför rolig, killen som
bodde där (tror jag) hade däckat med huvudet före på balkongen så grabbarna fick lyfta
in honom. Hah. Vi for därifrån ganska snabbt och fick skjuts på Furuviksstranden där det
var väldigt mycket folk. Träffade många som man aldrig umgås med, var faktiskt riktigt
roligt. Min fina kom och hämtade mig när jag lessnade, blev inte alls som jag hade tänkt
mig igår men inget att göra åt nu. Tack för att du står ut med mig. Du är guld värd.

Igår på dagen fixade jag förresten mitt hår. Klippte & färgade det, gjorde det svart igen och
som jag har saknat den färgen. Hon gjorde några röda slingor också som verkligen syns så
nu är jag mer än nöjd. Var där i hela två timmar, men då hann hon med att noppa mina ögon-
bryn också. Det är så bra på Hårbolaget, personalen är helt underbara.

Ikväll blir det en lugn kväll. Jag vet att det är studentveckan och jag vet att man ska vara
med klassen men jag är mer sugen på en myskväll med min fina. Jag vill följa med honom
till Tuvträsk och hälsa på lilla valpen och sen bara ligga och kramas hela kvällen.

Nu ska jag snart ta mig en kall dusch och fixa till mig innan jag ska iväg och fixa mina naglar.
Äntligen ska jag göra förstärkningen så naglarna inte går av och blir fula innan studenten.

Lägger upp bilder från gårdagen lite senare!

Dagen började med att vi redovisade om Healing på Lars lektion, vi skulle prata i över fem minuter
men vårat var bara en tror jag. Haha! Vilken tur att det inte skulle betygsättas och att betygen
redan är satta. På tal om det så fick vi veta vilket slutbetyg vi kommer få i dom två kurserna som
vi har läst med honom. Jag fick väldigt bra i både Religion och Etik & Livsfrågor. Jag är mer än nöjd.
Med tanke på att jag kämpat på in i det sista och verkligen fokuserat på skolan sedan pappa försvann
så kan jag inte vara annat än nöjd med det slutbetyg jag kommer få. Känns riktigt härligt.

Efter den lektionen så hade vi samling i Aulan för genomgång av studenten, vi skulle träna på att ta
emot betygen och vi övade även på studentsången. Han sa att han aldrig varit med om några som
sjungit så högt & bra under alla hans år. Haha, så himla härlig stämning det var.

När vi slutade så for jag med Frida & Madde på stan, köpte hårfärg till löshåret som dom ska hjälpa
mig att färga medans jag är på Hårbolaget och blir fin i håret. Det kommer bli kanon.

Ikväll blir det Volleyboll med världens bästa OP3, trots min huvudvärk så är jag riktigt laddad.
Ser framemot den här studentveckan, för nu ska det verkligen firas!

Då var det måndag igen och det här är min sista vecka på gymnasiet, den sista
veckan på omvårdnadsprogrammet och den sista veckan med världens bästa klass.
Konstigt känns det men spännande. Det känns så overkligt, ska det verkligen ta
slut nu? Är det verkligen sant att vi inte ska komma tillbaka till tryggheten i slutet
av Augusti? Det känns jättekonstigt. Men samtidigt roligt, nu är det dags att ta tag
i verkligheten och låta våra drömmar bli sanna. Det är upp till var och en nu vad
man vill göra av sitt liv, jag har lite planer men mer än så tänker jag inte säga.

Har just gjort mig klar för att åka, vi har bara två lektioner idag och senare ska jag
klippa och färga mitt hår. Vill göra det mörkare nu, svart som jag hade det förut.
Känns lite konstigt att ändra sig nu när vi kämpat för att få det till den här brun-
färgen men det kan inte hjälpas. Ångrar man sig så gör man det.

Studentveckan ska invigas med volleyboll, brännboll, party på furuviksstranden och
hotellet på onsdag. Vilken underbar vecka vi kommer ha tillsammans!


Längtar till fredag då jag får ta på mig min fina klänning!

Den här helgen har varit riktigt lugn och riktigt skön. Vi har bara tagit det lugnt
och trots det så är jag hur trött som helst och helt slut i kroppen. Får se till att
lägga mig i vettig tid ikväll så jag orkar med studentveckan som börjar imorgon.
Är inte jätteladdad nu men förhoppningsvis så blir det bättre när jag får träffa
min underbara klass imorgon och tagga tillsammans med dom. Vi ska ha så kul!

I fredags skulle jag vara duktig och laga middag till oss innan min fina kom hem
från jobbet. Jag gjorde kebab med wokgrönsaker i pitabröd. När jag skulle öppna
saft paketet så tar jag kniven (Nä jag tänkte inte att det går bättre med sax) och
så skär jag mig som tusan i tummen. ÅH! Det första jag tänkte på var om jag hade
skurit mig i nageln, eftersom jag ska fixa dom på tisdag så får dom inte gå av. Hah!
Jag hade inte en tanke på att kolla hur djupt det blev. Det gick bra iallafall, ingen
skada skedd men det gjorde förbaskat ont. Hoppas det hinner läka någorlunda iallafall.

Igår jobbade min fina så jag tog mig en liten sovmorgon, for med mamma på solariumet
och åt sedan middag där. På kvällen bestämde vi oss för att ta en liten tripp till Ajaur där
kära kusin har stuga, var jättemysigt att åka dit. Vi pratade och skrattade så jag fick ont
i mina kinder. Jag blir bara mer och mer sugen på att skaffa en stuga, eller flytta till ett
hus på landet. Det är ju så fruktansvärt mysigt och så härligt att bara känna lugnet. Att
få komma bort från stan och bara njuta. Det är en av mina drömmar faktiskt.

Idag har jag promenerat med Marcus, vi har även ätit middag där. Efter middagen for jag
en tväris till Sofia och Martin. Fick pussa på Elsa Belsa en stund som hade feber ;/ Lille vän.

Nu har vi just kommit hem från världens bästa farföräldrar i Sidberg där vi fikat gott och
bara umgåtts. Vi har hunnit med mycket roligt i helgen, känns som att jag behövde en
lugn helg innan studentfirandet drar igång. För nu ska det firas, man tar bara studenten
en gång! Kommer bli många tårar, men vi kommer ha en helt otrolig sista vecka tillsammans.

Anonyma kommentarer tas bara bort, våga stå för vem du är istället :)
Känns som att min inlägg om att skaffa barn för tidigt väckte en stark
reaktion hos någon. Men det är vad jag tycker, om jag tycker att man
ska vänta så är jag väl inte dum i huvudet för det? Alla tycker ju olika.
Men om nu min blogg är någon hippi blogg som stavas hippie så behöver
du ju inte läsa den. Kan väl inte vara så svårt att låta bli.

Ikväll tog jag och min fina en sväng till Ajaur, hälsade på Sofia och Martin
i deras stuga. Dom har det så mysigt där, skulle också vilja ha en stuga ute
på landet. Vi surrade i massor och skrattade så jag fick ont i kinderna.
Hann även smyga in till lilla Elsa en stund, hon är så go!

Nu sitter jag bara och laddar för studentveckan. Kan inte förstå att den snart
är här. Ska verkligen ta vara på varenda stund med klassen den här veckan
för sedan är det över, kan säga att jag gruvar mig lite. Vill inte skiljas från
alla fina människor som på olika sätt lärt mig så otroligt mycket. Men vi ska
ha fruktansvärt roligt i veckan så vi verkligen har något att minnas.

Skulle inte tacka nej till dessa kläningar, jag älskar bommiga klänningar!

Jag har alltid haft problem med att spara ut mina naglar så dom blir långa och fina.
När jag väl fått dom att växa så lyckas dom alltid gå av, vilket jag tycker är extremt
synd eftersom jag älskar långa fina naglar. Blir alltid så avundsjuka på dom som har
så långa naglar, därför gjorde jag en nagelförlängning för inte så längesen och blev
jättenöjd över resultatet. Dom såg inte sådär oäkta ut som lösnaglar gör som man
köper på Åhléns, utan det såg ut som mina riktiga. Problemet är ju dock att jag jobbar
inom vården och där ska man ju helst inte ha speciellt långa naglar, inte ens nagellack
men det finns ju vissa som har det ändå. Men jag känner att jag inte vill ha så fina
naglar när jag jobbar inom vården, men nu när det snart är studenten och när jag
ska till utlandet så vill man ju vara lite extra fin.

Jag gjorde min nagelförläning hos en tjej som heter Frida och jobbar på Emmoth's
tatueringsstudio här i stan! Jag rekomenderar verkligen att göra naglar där, hon är
jätteduktig och man blir väldigt nöjd. Nu på tisdag har jag bokat tid för att göra en
förstärkning, nu har jag ju lyckats spara ut mina naglar till en bra längd så nu vill
jag att dom ska vara så ett tag också. Bra är ju också att hon målar en fin fransk
manikyr så dom är fina till på fredag då det är studenten. Och jag börjar ju inte
jobba förren efter vi varit i Alanya så jag hinner ju ha fina naglar en stund. Dessutom
så blir dom ju inte så långa så tror inte det ska vara något problem att jobba med dom.

Såhär ser naglarna ut efter att man gjort en förstärkning!

Jag var ju som sagt inte på balen ikväll på grund av att jag inte mått speciellt
bra dag. Men har suttit och kollat på VK:s hemsida och oj så vackra mina fina
vänner var ikväll. Alla hade så fina klänningar. Nu är jag imponerad ;)


Frida & Tobias


Sofia & Johan


Stephanie & Samuel


Frida & Fabian



Hanna & Håkan


Diana & Emil

Ikväll blir det massa mys med min fina. Han hämtar pizza, mums!
Jag har dukat fint och tänt ljus i hela lägenheten. Vi ska sedan slå på
en film och mysa med godis och grönsaker med dipp. Just nu ångrar
jag inte en sekund att jag inte gick balen. Mycket mysigare att ligga
och kramas ikväll istället för att dricka massa alkohol.

Hoppas alla får en härlig fredagkväll!

När man förlorar någon som står en nära så har man egentligen två val. Det är iallafall
hur jag ser det. Man har chansen att välja ifall man vill kämpa eller bara sjunka ned på
botten och aldrig ta sig upp. Förstå mig rätt, det kommer vara jobbigt och tungt men har
man bestämt sig för att kämpa och sakta ta sig framåt så kommer man tillslut lyckas.
Man kommer leva i en bubbla, få uppleva dom sämre och dom bättre dagarna. Det kommer
komma dagar då man känner att ingenting är värt och det kommer komma dagar då man
verkligen kan le från insidan och känna att man kanske orkar ändå. Det är just vid såna
tillfällen som det är guld värt att man har människor runt sig som verkligen bryr sig. Som
alltid stannar kvar och orkar lyssna. Som verkligen vågar prata om döden, som vågar ställa
frågor om hur man känner och så vidare. Det får en att orka kämpa ännu mer, att bara ha
någon som orkar lyssna på en. Man behöver inte alltid säga något, bara finnas där.

När pappa plötsligt rycktes bort från mig så bestämde jag mig ganska tidigt för att
kämpa. Jag skulle försöka komma tillbaka till skolan så snabbt som möjligt så jag
inte fick för mycket frånvaro. Jag strävade efter att gå ut med VG i dom flesta ämnena
vilket jag kommer göra. Trots att chocken inte lägger sig så snabbt i första taget så
kände jag lite press att bestämma mig hur jag skulle göra. Det finns dom som bara
struntar i allting, lägger sig ned och inte orkar kliva upp. Dom är så djupt nere i sorgen
att dom inte orkar. Men det handlar om viljan. Viljan av att vilja kämpa för den som
plötsligt försvann och inte fick chansen att leva längre här nere på jorden. Jag bestämde
att jag skulle kämpa för pappas skull. Han var alltid den starkaste och sa att allting ordnar
sig alltid. Jag vill vara som han. Även om jag inte kan vara den starkaste så försöker jag
iallafall. Jag tog mig tillbaka på skolan ganska snabbt, många var förvånade och sa hur
starka jag var som orkade komma tillbaka till vardagen så snabbt efter pappas död. Men
jag ville visa honom att jag skulle orka, att jag skulle kämpa med skolan och få ta studenten.
Pappa längtade efter min student, han sa alltid hur stolt han var över mig när det gällde
skolan. Kanske därför jag kämpade på så bra som jag gjort med skolan, bara för hans skull.

Som sagt så anser jag att man har två val. Jag valde den tuffa vägen, kanske inte lika tuff
som om jag bara lagt mig ned och inte kämpat. Men det har varit en väldigt lång och jobbig
resa till idag och än är den inte över. Den här jobbiga resan kommer jag kämpa med hela
livet, till den dagen jag dör. Men jag är villig att kämpa. Att ta mig igenom tårar som gör ont.
Att ta mig igenom dom jobbigaste dagarna och försöka göra mitt liv så bra som det går.
För kämpar man inte så kommer ingenting att gå vägen, så är det bara. Man får bita ihop
och kämpa in i det sista, visst kan man inte trolla bort all smärta men man ska alltid försöka
göra sitt bästa. Det kommer man längst på.

Att sakta försöka ta sig upp från botten är inte det lättaste. Men med hjälp så har jag kommit
en bra bit på vägen. Jag har min fantastiska familj att tacka, som trots att dom går igenom
samma sak funnits där för mig. Dom närmsta vännerna som funnits där och min släkt som
är bäst i hela världen. Framförallt så hade jag inte klarat det här utan min fina, som alltid stannar
kvar trots mina brister. Som stannar kvar och håller om mig, som inte lämnar mig trots alla tårar
och alla skrik. Som aldrig släpper mig om natten när det är som jobbigast, som kan köra flera
mil för min skull, som kan göra i princip vad som helst för att få mig att må bra.

Jag är så tacksam över att ni alla finns för mig. Utan er hade jag aldrig klarat det här. ♥



 

Nu tar jag upp det igen. Att skapa ett liv, att skaffa barn, att skaffa en bebis.
Jag älskar att diskutera ämnet, dels för att jag själv ser människor göra stora
misstag och för att jag själv älskar barn. Jag älskar barn så mycket att ord inte
kan beskriva, kan inte heller beskriva med ord hur grymt mycket jag längtar till
den dagen då jag och min fina ska ha barn. Men det kommer när det kommer.

Jag ser människor runt omkring som skaffar barn och inte tar hand om det. Som
redan efter att bebisen är några månader springer ut på lördagar och dricker alkohol
precis som innan man blev gravid. Det är fel, självklart så betyder det inte att man
ska sluta dricka och ha roligt när man skaffar barn men man måste ju tänka lite också.
Man kan inte leva som innan, det är helt omöjligt. Man har själv valt att skapa någonting
som snabbt blir en del av ens liv, en väldigt stor del av ens liv faktiskt. Jag tycker det är
så himla fel att man gör så, precis som om man inte tänker efter alls. Far man ut och
festar så tidigt efter man skaffat barnet så var man inte riktigt redo. Det är iallafall vad
jag tycker. Då har man inte "lekt" färdigt. Man har inte gjort färdigt allting som man ska
göra medans man inte har bildat familj. Svårt att förklara, men hoppas ni förstår.

Sedan så ser jag människor som skaffar barn alldeles för tidigt. Det kanske inte är för
tidigt för dom, men jag får lite panik om jag ska vara ärlig. När jag ser unga par som
skaffar barn hit och dit, är dom då säkra på att dom alltid kommer hålla ihop så barnet
har en trygg framtid? Ibland kan jag faktiskt få lite panik och jag hoppas att dom verkligen
kommer hålla ihop för barnets skull. Jag tycker det är för tidigt att skaffa barn när man
bara varit tillsammans några månader, några veckor eller några dagar. Då är man nykära
och kan göra i princip vad som helst. I början av mitt och Peder's förhållande så hade jag
kunnat förlova mig, gift mig och skaffat barn direkt. Allting känns så underbart då, man
har inga bekymmer och inte kommit till dom svåra stunderna för man svävar på rosa moln.
Så är det, jag tycker man ska vänta några år innan man skaffar barn så man då vet att
det är helt rätt och att man kommer hålla ihop hela livet. För det vet man inte efter kort
tid, inte jag iallafall.

Sen så är det ju helt olika. Vad jag tycker, tycker inte du. Vad du tycker, kanske inte jag
tycker. Alla har ju sina åsikter och det här är mina. Jag är glad att jag tänker som jag gör
faktiskt, även fast längtan efter ett barn ibland kan bli så stort att man bara bryter ihop.
Jag är glad att jag är så pass smart att jag vill vänta och inte gör något förhastat. Jag är
glad att jag vill ha ett jobb innan jag skaffar barn. Pengar så man har något att röra sig med.

Det är inte prat om att jag inte tycker att det känns rätt med Peder, för det tycker jag.
Jag vet att han är rätt, jag vill att han ska vara pappan till mina barn för jag vet att vi kommer
hålla ihop hela livet. Efter två år känns det så, då vet jag att ingenting kan hindra oss.
Men jag tycker bara man ska vänta. Men känner man att det är rätt och man är redo så ska
man självklart följa sina hjärtan. Är även tacksam över att jag har en sån stark pojkvän som
orkar stå ut med mitt bebisprat och min bebislängtan. fina du!

Nä nu är det slutdiskuterat. Jag vet några runt mig som är gravid och vill bara påpeka att
ingenting är illa menat med detta inlägg. Jag är glada för deras skull. Så är det.


Här har vi iallafall världens sötaste bebis! Åh, lilla söta Elsa Belsa ♥

Klev upp tidigt som tusan imorse och följde med mamma på hotellets spa där
vi vaxade våra ben. Kan lova er att det kändes, haha! Men det var så härligt
att ligga där, lyssna på avslappnande musik och njuta i slutet då hon masserade
benen. Jag blev något sugen på att beställa tid för massage, det skulle vara skönt.

Jag har sovit tills nu. Är helt slut i hela kroppen och skulle kunna sova ännu längre
fast då kommer jag inte kunna somna inatt. Har trots allt sovit tre timmar nu.
Känns att det inte är bra nu, vissa dagar är sämre och vissa dagar är bättre. Men det
är dom här sämre dagarna som får en att må så fruktansvärt dåligt. Man vill bara
försvinna. Men man måste väl försöka resa sig upp, på något sätt går det alltid.

Såna här dagar gör att man inte vill fara någonstans. Man kryper in i ett skal och blir
rädd för minsta lilla. Jag var inte ens sugen på att fara och kolla balen, jag önskar att
jag orkade och ville men nu känns det inte så. Om jag nu inte far dit så får jag hoppas
att mina klasskamrater får en toppenkväll och jag lovar dom kommer vara finast av alla.


jag behöver dig nu

Imorgon är det bal här i Lycksele och jag kommer inte vara med. Jag bestämde
mig ganska tidigt för att inte delta i balen, visst ångrar jag mig lite när jag hör
alla prata om deras fina klänningar. Men jag känner att jag inte missar något, det
är ingenting för mig. Valde även att inte vara med på grund av personliga skäl.
Det blir bara för mycket, för många stora tillställningar utan min bästa vän och
det klarar jag inte riktigt av nu. Det får räcka med studenten, det känns faktiskt
jättejobbigt att ta studenten, men jag ska göra det bästa av dagen och jag vet att
det kommer vara många runt mig som stöttar mig.

Ikväll har jag varit hos Sofia och Martin, fikat gott och bara umgåtts. Det kändes
faktiskt som om det var tok längesen vi träffades med tanke på att Sofia började
jobba i måndags efter 1 års mammaledighet. Hah! Inte lätt när man träffats i princip
varje dag. Men mysigt var det, dom är så fina människor!

Nu ska jag fortsätta städa här i lägenheten så vi får det bortgjort inför helgen, sen ska
vi följa med mamma på Suntan och sola. Måste bli brun till studenten.

Imorgon ska jag och mamma följas på hotellet och vaxa benen. Sofia hann skrämma
upp mig ikväll så jag undrar hur det ska gå imorgon ;) Hah! Men det kommer kännas
så otroligt skönt, då slipper man hålla på och raka och få massa sår.

Tog mig en välförtjänt sovmorgon eftersom vi inte har studiebesöket förren klockan
tre idag. Ställde väckaren på tio och tänkte åka på gymmet men la mig ned igen och
har sovit tills nu. Det behövde jag verkligen, har varit alldeles slut i hela kroppen i
många dagar nu och inte fått sova någonting nästan. Så nu är jag utvilad och det känns
som om jag skulle kunna springa flera mil. Får se om jag orkar fara på gymmet ändå.

Ska till mamma vid två någon gång och vi ska följas till Emmoth's studio så jag kan prata
med Frida som gör naglar där. Hade först inte tänkt göra något med mina naglar innan
studenten eftersom dom är så pass långa, men Cajsa tipsade om att göra en förstärkning
som innebär att dom håller sig fina till efter studenten och hon gör en fin fransk manikyr
så slipper man måla dom själv. Får bara hoppas att hon har någon tid till veckan!

Satt just och tänkte på att det är ganska mycket kvar att fixa innan studenten, jag som
trodde att jag var klar efter att jag fixat klänningen, studentmössan och studentskorna
men icket. Jag ska fixa håret på måndag, färga det och klippa mig. Vill som sagt fixa naglarna
innan nästa fredag. Min älskade Frida ska hjälpa mig att sätta in löshår på studentmorgonen
och förhoppningsvis kan Camilla sminka mig på morgonen också. Så än är inte allt fixat.
Men det ordnar sig.

(Är det någon som känner att man inte vill vara med på bild här så är
det bara att skriva så raderar jag direkt!)

Hade en kanonkväll med världens bästa OP3. Lägger upp bilder imorgon!
Ska strax lägga mig framför tvn och se film med världens finaste.

Imorgon ska vi bara på ett studiebesök klockan tre, vilket innebär en feting
sovmorgon, träning på gymmet och sola. Sedan så har jag helg, då är det
bara att ladda inför veckan som kommer. Då startar nämligen studentveckan
och jag är redan taggad till tusen, man kan inte bli annat när man sitter och
förbereder musik inför studentdagen/kvällen. WOOOOOOOHO!

Idag gjorde jag & Stephanie bort vårat Step up pass som man skulle hålla i själva.
Jag kan verkligen säga att vi lyckades, tycker att vi gjorde det väldigt bra och det
var inte ett lätt pass. Svettigt blev det, man kände hur slut man var i hela kroppen
efter passet. Härligt! Sofia ställde upp för oss och var med eftersom vi var tvungna
att köra på historian som vi inte har nu och dom andra i gruppen har ju annat då.
Men hon var jätteduktig och kämpade på, väldigt duktig var hon för att aldrig prövat
på Step up och våran koregrafi var inte det lättaste heller.

Nu håller jag på att göra mig klar för kvällen. Vi ska nämligen ha en picknick med
klassen ikväll, känns så bra att vi gör massvis med saker nu innan det är slut.

Hoppas alla får en trevlig kväll, för det ska jag ha!

Har haft en jättehärlig dag tillsammans med världens bästa OP3 på  djurparken. Vi kollade in alla
fina djur, åt god sallad till lunch och hade det jättemysigt. Det är vid såna här tillfällen man inser hur
mycket man verkligen kommer sakna alla när vi går ut.

Här är några bilder från idag.