Du var min bästa vän, min hjälte och min stjärna. Varför finns du inte här längre?
Varför är du inte här och stöttar mig nu när jag behöver dig?
Varför får jag inte krama om dig och varför kommer jag aldrig mer få skratta åt
våra skämt? tillsammans.
Jag gråter nästan hela tiden, ibland lyckas jag tänka på annat men även hur mycket
jag försöker så finns du alltid med på ett hörn.
Var jag än befinner mig så påminns jag, allting påminner om dig.

Ibland är jag ledsen, ibland vänds det om till en ilska som jag inte har kontroll över.
Jag är arg för att du är borta, jag är arg för att det inte fanns något dom kunde göra
för att rädda ditt liv. Jag är arg för att vi aldrig mer kommer fara och fiska i Siberg
och jag är arg för att vi inte kommer gå ut och gå, tillsammans du & jag.
Jag är ledsen över att jag aldrig mer kommer få krama om dig, jag är ledsen över
att du inte finns här med mig längre.
Jag är ledsen & arg, mest ledsen.
Jag vill att du ska komma tillbaka..

Jag orkar inte utan dig, jag är inte hel när du inte är här.
Jag älskar dig pappa, min bästa vän.. föralltid.