Älskade pappa <3

Idag var det minnesstund pappa, jag kunde känna din närvaro även fast vi bara
såg dig på kort. Det stod ett bord där framme, en vit duk över och en svart ram
med ett foto på dig inuti. Brevid stod det två ljus, två stora ljus som var så vackra.
Allting var vackert, dom spelade din favoritlåt som vi alltid sjöng till i bilen.
Arvingarna - Bo diddley. Så spelade dom You raise me up och jag kollade på
fotot på dig hela tiden och ibland log jag, jag minns hur duktig du tyckte att jag var
på att sjunga den låten. Rabih hade även en hälsning till dig, hur mycket du hade
betytt för honom och så spelade dom upp låten som han sjöng i fredags på idol
som var till dig. Michael Jackson - You are not alone.

Jag ville även att dom skulle läsa upp en dikt som jag hade skrivit till dig pappa, jag
såg aldrig dig gråta under dom 18 åren vi fick tillsammans men jag kan nästan lova
att du satt med tårar i ögonen där uppe när Annika läste upp vad jag skrivit.

När minnesstunden var slut så satt vi kvar en bra stund, vi grät & kramades.
Nästan hela min klass var där och deras stöd betyder så mycket, hela pappas fotbolls-
lag var också där. Hans elever, hans vänner, lärarna som jobbat med honom och så
dom som haft något med pappa att göra på annat sätt.
Det var fullsatt och det är ett bevis på hur mycket du betydde för många, det var så
många som fällde tårar och som kom och gav oss kramar.

Frida & Linnea var också där, jag kunde inte sluta gråta när jag kramade om Linnea..
Hon har varit med hela livet, hon och Frida har växt upp med min pappa precis som
jag har gjort. Tack för att ni var där, det betydde jättemycket för mig.
Även Hanna, du betyder otroligt mycket för mig!

Det fanns en liten bok framme på bordet där man fick skriva in vad man ville, jag skrev
hur mycket jag saknar och älskar dig pappa. Jag var inte ensam om att skriva det.
Var jättemånga som skrev en sista hälsning till dig och du vet väl om att du betydde otroligt
mycket för väldigt många? Jag vet det.

Kan lägga in texten som blev uppläst, från mig till min älskade pappa.

Till min älskade Pappa


Saknaden är stor och jag känner mig så tom, jag har inte bara förlorat
min pappa utan även min bästa vän.
Tillsammans gjorde vi allt
Jag kommer sakna våra långa promenader och alla våra fisketurer i båten.
Jag kommer sakna dina tokiga skämt och ditt härliga skratt.
När min värld varit upp och ner har du alltid funnits där, pussat på min panna
och sagt att allting kommer bli bra.
Du kunde verkligen göra dom sämsta dagarna till dom bästa och oavsett hur
hårt vinden blåste så fanns du alltid där för mig.
Du stöttade mig, gav mig kloka råd och torkade mina tårar.
Även fast jag inte ser dig så kan jag känna din närhet, även fast du inte längre
finns kvar hos oss så vet jag att du alltid kommer finnas för mig.
Du kommer få se mig växa upp och lyckas, för tillsammans klarar vi allt.
Trots att tårarna inte kan sluta rinna så känner jag en liten glädje, en glädje
över att jag fått växa upp med dig och för att du hjälpt mig så mycket genom
dom 18 åren vi fick tillsammans.
Någonstans där uppe i himlen finns en hjälte som alltid kommer leva kvar, våran hjälte.
Varje fundering, varje gång jag känner mig osäker ska jag kolla
upp mot himlen där du finns och ställa frågan, för jag vet att av dig får jag alltid ett svar.
Jag älskar dig & saknar dig så mycket pappa, du är min stjärna och
din stjärna skiner klarast av dom alla där uppe. ♥



Kommentarer
Postat av: Anonym

det var så fint Sara! Han kan nog inte ha hållit tillbaka tårarna efter de du skrev till honom.

2009-10-22 @ 16:31:52
Postat av: Karin

Tårarna vill inte sluta att rinna, jag sitter här och försöker skriva till dig när jag knappt kan se skärmen framför mig. Vad otroligt fint du hade skrivit, jag var med er idag i tanken och jag önskade att jag fick ta del av minnesstunden och stämmningen som var på Tannbergsskolan idag men framförallt krama om er. Jag förstår att det var många människor där, Stig var en underbar människa. Saknar er så oerhört mycket, kramar //Karin

2009-10-22 @ 17:05:18
Postat av: Linnea

Jag vet inte om du kände som jag, men när jag stod där framme och skulle ge dig en kram, och vi fick ögonkontakt så brast verkligen allt. Jag ville bara springa fram o hålla om dig och när jag väl fick göra det så kändes det som att jag skulle kunna stå där o krama dig i all oändlighet. Tårarna bara rann och jag ville säga så mycket men fick inte fram några andra ord än att jag älskar dig, och det gör jag verkligen Sara. Glöm aldrig det!

Under minnesstunden idag så var det så många minnes som bara vällde fram inom mig och när dom läste upp din dikt så kunde tårarna inte sluta rinna. Det som hon läste, jag kunde verkligen se det framför mig, höra hans skratt inuti mitt huvud.

Han kommer alltid leva kvar Sara, i vårt minne och i våra hjärtan kommer han alltid att finnas kvar!

2009-10-22 @ 20:18:59
Postat av: Anonym

Du är jätte stark, det ska du veta.

2009-10-22 @ 21:27:50
Postat av: e

du är så otroligt stark! att se hur ni tar hand om varandra, du, din mamma & dina bröder var så skönt att se. för här sitter jag, och skulle så gärna vilja hjälpa till, stötta & trösta.

Han saknas!



kram

2009-10-23 @ 01:06:34
URL: http://erikkaw.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0