Vill skriva så mycket, vill kunna uttrycka med ord hur jag känner mig men det
är svårt. Mina fingrar fastnar på tangenterna och jag kan inte riktigt tänka klart.
Så många ord, så många känslor och så många tårar.. hur ska man orka?
Om du fanns kvar hade du torkat mina tårar och om du fanns här hade jag kunnat
krama om dig.
Jag kan inte tänka, kan inte tänka mig ett helt liv utan dig.
Så mycket jag har kvar att uppleva, så många hinder jag kommer möta på vägen
och så många år jag kommer möta utan dig, men i mina tankar finns du alltid och
på ett eller annat sätt så har jag alltid dig med mig. Visst pappa? - Jag älskar dig.

Har legat och sett film med Marcus ikväll, han är precis som jag.
Vi tänker likadant och vi kan varandra utantill, vi är dessutom väldigt lika när det
gäller att se film. Vi såg inte klart någon av dom två filmerna vi slog på, vi tyckte
inte att någon av dom var speciellt bra så jag hamnade här och han spelar tv-spel
med Peder. Det känns så bra, min bror och min pojkvän tycker så mycket om varandra.

Jag, Marcus & Joakim.
Mina älskade bröder, mina hjältar.
Vårat band som vi byggt upp kommer ingen någonsin kunna förstöra, aldrig.
Det är inte många som är så nära som vi är, nu har vi kommit varandra ännu
närmre och tillsammans klarar vi allt. 
Jag älskar er ♥

Mamma - kom ihåg att du är allt för mig.
Jag har inte varit duktig på att visa det, men jag lovar dig att det kommer bli en ändring
på allting. Vi älskar dig så mycket, så länge vi alla har varandra är vi som starkast.




Peder, resan är som bäst med dig.
Vi har så många år framför oss &
jag kommer aldrig någonsin lämna
dig. Jag tror på pappas ord, att det
kommer vara vi två hela livet.
Jag älskar dig, förevigt.