Jag orkar inte prata, jag orkar inte tänka.
Jag kan inte skratta på riktigt, kan inte le
och verkligen mena det när du inte är här.
Sitter & kollar på youtube, på Rabih när
han sjunger Michael Jackson - you are not alone.
Han sjöng den igår på idol och var fruktansvärt
bra, han sjöng för min älskade pappa och bästa
vän igår. Tårarna kan inte sluta rinna, när han
kollar upp mot himlen och sjunger ser man verkligen
att han menar något med det.
Han hedrade min underbara pappa och jag vet att
pappa satt där uppe och kollade på honom.

Ingen kan förstå hur mycket jag saknar dig pappa, jag
vill bara vakna upp ur mardrömmen och att du ska
komma hem igen. För jag faller isär när jag är utan dig.
Du var inte bara pappa, du var min bästa vän som jag
alltid hade roligt med. Du var den första jag ringde ifall
något hände och du var den som jag alltid ville umgås
med. Jag älskade att fara ut på sjön och fiska med dig,
jag älskade våra långa promenader där vi även hade
långa pratstunder om livet.
Du hjälpte mig så mycket, med allt.
En sån pappa som du önskar nog alla att dom hade, du
brydde dig och var alltid så rolig.
Du gjorde aldrig någon illa och alla hade så roligt med dig.
Du fick jobba med något du älskade och du var verkligen
rädd om alla ungdomar du jobbade med.
Det spelade ingen roll vilket lag ungdomarna spelade för, du
tog hand om alla även fast du var Lycksele IF ända in i själen.

Jag älskar dig och saknar dig så det gör ont, även fast vi inte
ser varandra så lova att du aldrig kommer lämna mig och finnas
där, föralltid. Visst?

Du var mitt allt och kommer alltid vara, du är min stjärna ♥