Efter körlektionen idag kom Frida & mötte mig.
Vi satt nere vid lilla bron på gräset & bara njöt av solen, vi satt i säkert
två timmar & pratade om allt mellan himmel och jord.
Det behövdes & det var så otroligt skönt att få träffa dig igen.
Ikväll ska vi ju också umgås, känns så skönt att du alltid finns kvar.
Att du inte struntar i mig när allting annat kommer emellan som andra gör.
Känns så underbart att jag kan prata med dig och man behöver aldrig
skämmas, du är den som jag vet att jag alltid kan öppna mig för oavsett
vad. Tack för att du är så himla underbar & tack för att du förstår mig.

När jag just skulle gå hem så kom Linnea från ingenstans ; )
Så då hann vi prata en hel del också, söt gumman började gråta
när jag berättade om morbror. Det tar jag bara som något bra,
känns skönt att iallafall två av mina vänner verkligen bryr sig och
vill träffas och prata om det.
Och vi ska umgås imorgon, det var också evigheter sen.. tänka sig
att vi varit vänner i snart 13 år och vi vet fortfarande vart vi har varandra.
Ja det är underbart, du är underbar.

Nu ska jag ut & övningsköra :)
Ha en trevlig helg!