. . .

Allt började så bra, dagen började så bra & sen brast allt.
Inget hjälper, jag har försökt med allt. Men när det väl kommer
tid och man har en chans så går det inte att tänka på något
annat. Det handlar om ångest, jävla skit ångest.

Sen börjar begravningen närma sig, jag vill inte ta farväl
jag vill inte se kistan stå där och veta att jag aldrig mer
kommer få se dig.

jag vet att din stjärna skiner klarast av dom alla
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0