Önskar man bara kunde trycka på en knapp så försvann
alla tankar, det finns ingen som kan förstå hur det känns.
om man förklarar för någon vad det är som sker så får
man höra att det är ju inte bra, hoppas det blir bättre.
det hjälper inte mig, jag vet inte vad som ska kunna hjälpa
mig. För jag vill inte göra det här längre, jag orkar inte mer.
Det finns aldrig något stopp, det är ett måste för mig.

Jag är glad över vad jag har & jag önskar att jag kunde
visa hur otroligt tacksam jag är över dom jag har i mitt
liv som försöker prata med mig & som bryr sig.
Även fast det inte går hela vägen och än fast orden kanske
inte hjälper så värmer det när jag hör att ni bryr er.
jag önskar jag kunde lyssna på er, om ni bara visste hur
mycket jag önskar att jag slapp känna och ha det såhär.

någonstans måste det finnas en väg ut..