Klockan kvart över nio när jag började imorse så var det dags för muntliga
nationella. Det gick faktiskt jättebra, vi var bara fyra stycken som skulle prata
så det kändes inte lika nervöst att prata när vi var en sån liten grupp.
Jag höll då ett tal om min pappa, hur viktig han var för mig och hur mycket han
verkligen betydde. Det kändes så himla bra att prata om det, jag pratade verkligen
från hjärtat så ingenting kändes konstgjort. Skönt!
Efter det så hade vi geriatrik och vi skrev bara några nyckelord sen fick vi sluta.

Fick veta idag att vi ska på en intrevju klockan ett på polishuset, vi håller på med
ett arbete som handlar om kvinnomisshandel så vi passar på att åka ut och besöka
några ställen som jobbar med sådant.
När jag har varit där måste jag åka raka vägen hem och fortsätta jobba med läxhögen.
Det känns som att den bara växer och jag är så himla stressad just nu.

På fredag ska första utkastet vara inne och jag har bara skrivit klart faktan, det känns
som att jag måste ta tag i det där på riktigt. Verkligen ett tips till er som inte börjat med
projektarbetet ännu, börja med det i tid och lägg ned mycket tid på arbetet!
Det är vad jag inte har jag så här står jag idag några veckor innan det ska vara inlämnat
och har inte alls gjort så mycket som jag skulle ha kunnat göra. Inte bra.