Jag vet.

Min älskade pappa, min bästa vän någonsin.

Jag är trött pappa, trött på att vara utan dig och trött på att sakna dig.
Eller jag är inte trött på att sakna dig, det gör bara så ont att sakna dig
hela tiden. Går inte en sekund utan att du finns i mina tankar, hela tiden
tänker jag på dig. Jag tänker på oss. Hur underbar du är och vad hur
mycket jag skulle behöva ha dig här just nu.
Jag försöker hålla huvudet högt älskade du, försöker kämpa i skolan och
jag går dit varje dag. Även fast det känns tungt, det känns jättetungt.
Men jag går dit iallafall. För din skull. För min egen skull. För oss.
Det som orkar hålla mig uppe är våra minnen, jag kan höra dina ord även
fast du inte är här. Du ville alltid att jag skulle kämpa och du såg alltid
någon utväg när det var som svårast, vet du hur mycket jag vill höra dig
säga att jag orkar nu pappa? Jag vill höra dig säga att jag kommer orka
vara utan dig och jag vill att du ska säga att jag ska kämpa, hårdare än
någonsin förut.

Om jag bara fick krama om dig en gång till, om jag fick se in i dina ögon
en gång till
, om jag fick höra att du älskar mig en gång till, om jag fick
skratta med dig igen
, om jag fick ha dig här hos mig så jag får känna någon
livsglädje
. Ingenting känns bra nu pappa, har så mycket i skolan och jag vill
bara stanna kvar i sängen varenda morgon väckarklockan ringer.
Jag vaknar aldrig ur den här mardrömmen och du vaknar aldrig mer heller.
Det gör så ont, så ont i hela mig och ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Jag känner mig så vilse, så ensam, utan dig.

Jag tänker på dig när allting känns svårt, jag orkar inte komma upp till toppen
när du inte är här men jag orkar ta mig en bit på vägen så länge du finns i
mina tankar. Ditt namn är inristat i mitt hjärta, den platsen du har i mitt hjärta
kommer ingen någonsin kunna ersätta.

Att förlora någon som står en så nära, att förlora någon man älskar så fruktansvärt
högt. Att gud tar det bästa man har upp till himlen & när någon som alltid stått en
närmast plötsligt rycks ifrån en. Vad gör man? Vad ska man ta sig till?
Jag vet inget svar på dom frågorna, men jag vet precis hur det känns.
Jag vet hur det är att känna tomhet, ensamhet och en enorm saknad.
Jag vet hur det känns att känna sig så liten & maktlös.
Jag vet hur det känns att känna sig trasig och hur det känns att falla isär.

Jag vet, för jag har förlorat min bästa vän.

Du var & kommer alltid vara mitt allt pappa - jag längtar mycket tills vi ses.

Kommentarer
Postat av: Frida

Måste bara säga att jag tycker att du skriver väldigt fint om din pappa. Han skulle nog ha varit stolt över dig och få pirr i kroppen om han läste det du skriver. Det får jag, det berör trots att jag inte känner dig=) Kämpa på tjejen!

2009-11-16 @ 22:23:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0