Idag har jag skrivit mer på mitt projektarbete och jag känner mig otroligt stolt.
Nu får jag inte ont i magen längre direkt jag tänker på all fakta och visst känner
jag mig stressad för att bli klar i tid, men jag är stolt över mig själv att jag faktiskt
tagit tag i arbetet och skriver hejvilt.
Jag har även hunnit med att duscha i varmt vatten så jag trodde visst min kropp
skulle börja koka minsann, men skönt var det. För så mycket som jag frysit idag
och så mycket som jag skakat idag har jag inte gjort på länge. Så, tummen upp på det.

Det är ungefär det jag gjort idag så jag har haft en massa tid till att tänka, tänka
på vad som gör mig glad och vad som gör mig ledsen.
Att Peder gör mig glad är ingen nyhet för mig själv eller för er heller eftersom jag
ofta skriver här i bloggen hur mycket jag älskar honom och hur glad han gör mig.
Men idag tänkte jag på vilken underbar känsla det är att känna sig behövd och älskad
av någon, att någon har samma känslor som man själv har för den personen.
Att veta att man alltid har en tröstande famn som finns där när man känner sig nere &
att man har en som får en att skratta, även fast allting är åt helvete.
Jag är inte lycklig över att jag har en pojkvän, jag är lycklig för att jag har en pojkvän
som även är min bästa vän. Som kan mig utantill och som alltid ställer upp.
Att veta att det man säger stannar hos honom och det spelar ingen roll hur hårt vinden
blåser för vi håller alltid ihop, oavsett vad.
Även hur många dagar som går och även fast man varit tillsammans ett bra tag så
pirrar det fortfarande lika mycket i magen varje gång man ses och man räknar fortfarande
hur många timmar det är kvar tills man får ses igen trots att man just farit ifrån varandra.
Det är en underbar känsla, kärleken är det bästa jag vet och jag har verkligen hittat min
soulmate som jag aldrig någonsin kommer att lämna.
För vi är som bäst när vi har varandra och det vi har går inte att jämföras med något annat.

Så till det mindre roliga, saker som gör mig ledsen? Det vet ni säkert också, speciellt ni som
tagit åt er av vad jag skrivit tidigare. Det som gör mig ledsen är när människor som stått mig
otroligt nära slutat bry sig, ännu värre när man lovar att ändra på sig och det aldrig blir av.
Själv har man kämpat, hört av sig hela tiden så man nästan känner sig jobbig och vad får man
tillbaka? Absolut ingenting.
Då börjar man självklart fundera över vad som kan vara fel, är det mig det är fel på? Är jag så
tråkig att umgås med så man inte ens kan slösa ett sms på mig? Just det har sänkt mitt själv-
förtroende oerhört mycket. Jag ser allt jag gör som fel och jag kan inte göra annat än att klaga
på mig själv som vän, även fast jag inte vet vad jag gjort för fel.
Jag är bara sån, får jag för mig något så är det så och det kan jag inte göra något åt.
Men det jag glädjs åt iallafall är att jag alltid är mig själv och alltid kommer vara, jag gör aldrig
till mig för att få fler kompisar eller för att jag ska duga så alla vill vara med mig.
Jag har alltid varit omtänksam och brytt mig om dom som står mig närmast, jag har alltid funnits
där när det behövs och skulle en nära till mig ringa mitt i natten och må dåligt skulle jag åka dit
direkt. För sån är jag, jag bryr mig om vänner. Speciellt dom jag växt upp med!
Och klart man glider isär, man är inte likadan nu som man var när man var mindre men bara för
att man inte är så lika längre behöver det inte betyda att man inte kan umgås. Eller?
Jag kräver aldrig att mina vänner ska vara med mig varje kväll och skicka tusen sms eller ringa
femhundra gånger per dag, jag kräver att få tillbaka det jag ger.
Omtanke är just det jag försöker säga.

Nu har jag beklagat mig, öppnat mig lite för er läsare kanske öppnat mig lite för mycket?
Jag kände bara att jag behövde skriva av mig lite för mina tankar har stigit mig åt huvudet.

Just nu sitter jag bara och väntar på att Peder ska fixa bilen så vi kan åka till tjäl, mitt ute i
ingenstans och bara vara med varandra. Det är precis vad jag behöver, bara få va och vara
med den människan jag tycker om mest här på jorden, Peder Håkansson.

  
   

Baby you, is the diamond that lasts forever
And I just can't take a single step without you
Baby to you, I'll always be a faithful lover
'Cause my heart can't make a single beat without you.