Igårkväll slutade kvällen med magont och en viss oro över det, samma känsla har
jag idag. Jag kan inte hjälpa det, skakade rent igår och älsklingen försökte lugna
ned mig & sa att allting kommer bli bra.
Kan ännu inte fatta att man kan ha en sån underbar pojkvän som jag har, han finns
alltid där & stöttar mig oavsett vad. Man kan alltid krypa upp i hans famn när man
behöver tröst, för han torkar alltid alla mina tårar.
fan vad jag älskar dig Peder Håkansson!

Trots min magont så ska jag fara iväg på praktiken alldeles strax, jobbar nio till tre
idag och det är ju ändå inte så farligt. Vi får hoppas på en bättring under dagen, för
såhär ont orkar jag verkligen inte ha!

Återkommer senare.