Nä jag tänker inte sluta skriva här. Har tänkt nu sedan jag skrev sist och
jag klarar inte av att sluta. Jag behöver få ventilera mig ibland, men det
kommer nog inte bli flera inlägg per dag som jag lyckats med tidigare.
Det är skönt att ha ett ställe där man kan skriva precis vad man vill, när
man vill. Jag är ju ingen storbloggare och har inga krav på mig, så det
känns riktigt bra. När saknaden efter pappa tar över så behöver jag få skriva
av mig, så den här bloggen kommer finnas kvar och jag kommer skriva här
ibland. Förstår ju att många blev besvikna när jag skrev att jag skulle lägga ned ;)

Vissa dagar är bättre än andra, just nu är jag så lycklig som jag någonsin kan bli.

Jag är lycklig nu. Såhär lycklig har jag aldrig varit någonsin och jag har min fina
pojkvän att tacka för det. Han får mig att känna en glädje som jag aldrig tidigare
varit i närheten av att känna förut. Han får mig att må bra, se framåt och han får
mig att kunna njuta av livet. Vi ser en framtid tillsammans, en ljus framtid som jag
ser framemot att få möta. Det här är äkta kärlek - så länge vi är tillsammans faller
resten på plats. Du är allt för mig, precis allt älskling ♥

Den här bloggen är en trygghet för mig. Det låter himla löjligt och många skrattar
nog åt det, men det är sanningen. Tidigare gjorde jag en liknelse, att min blogg är som en bästa vän. En bästa vän som alltid finns där när jag behöver, som låter mig ventilera mig och får mig att må lite bättre när allting är kaos. Jag behöver det.