Det är sant, jag har världens bästa mamma. Hon är inte bara så omtänksam och
så snäll, hon är den starkaste jag känner. Helt ärligt så skulle inte många fortsätta
kämpa och verkligen försöka vara stark efter det vi varit med om. Hon kämpar på
dag för dag och hon gör det så bra. Trots att det inte alls är lätt för henne så försöker
hon finnas där och stötta oss barn. Det är guld värt, hon är guld värd. Hon får höra
det alldeles för sällan, hur bra hon är. Hon får höra det för sällan, att hon är stark.

Jag skulle göra vad som helst för henne, till och med springa till Norge fram & tillbaka.
Visst har vi våra bråk och diskussioner, men vilka människor har inte det? Jag anser
att det gör oss starkare och kommer varandra närmare. Visst är det hemskt att något
ska hända för att man ska se och ta vara på det man verkligen har. Men jag är glad att
vi kommit varandra närmre. Det betyder oerhört mycket för mig, det betyder oerhört
mycket för min älskade pappa. Jag vet att han ser ned på oss och ler. Minns så tydligt
bland det sista han sa till mig "var snäll med mamma, Sara." Jag lovade honom och jag
kommer alltid hålla och höll alltid det jag lovade honom. Min fina pappa.

Jag älskar min mamma och min pappa. Jag älskar min fina starka mamma och min helt
otroliga, underbara ängel till pappa. Det är dom som gjort mig till den starka människan
som jag är idag. Utan dom två hade jag inte varit där jag är idag. Har så mycket att
tacka dessa fantastiska människor för. Tack för att ni fått mig att orka med allting och
tack för att ni får mig att orka kämpa varje dag.

Älskar er, så mycket att ord inte kan beskriva. Ni är allt.