Flytta hemifrån för allra första gången. Det är vad jag ska göra, inatt är det kanske
sista natten som jag sover i mitt barndomshem. Det känns nervöst men samtidigt så
kan jag knappt vänta till imorgon då vi ska flytta det sista härifrån, känna att vi nästan
är klara med flytten, handla massor med mat, laga en god middag bara vi två, mysa
hela kvällen och sedan spendera natten i våran lägenhet. Vårat alldeles egna hem.
Självklart gör det ont att tänka på att jag flyttar ifrån allting, en plats som alltid har
betytt mycket för mig, där vi tillsammans i min underbara familj skapat massvis med
minnen som följer med mig hela livet. Jag kommer till och med le när jag tänker tillbaka
på alla våra härliga diskussioner och bråk. Till och med bråken kommer jag att sakna.
Att vara vi alla fem tillsammans, inte fyra, fem och skratta som alltid. Nu gör det ont i
hjärtat men jag kan inte låta bli att tänka på det. Det här huset är guld värt, jag kommer
alltid älska det. Inte bara huset, utan även gatan och alla underbara människor som bor
här runtomkring oss. Jag kommer minnas varenda liten bit av det här huset, trots att vi
flyttar härifrån och mamma också flyttar så småningom, kommer det alltid stå mig nära
hjärtat och jag glömmer det aldrig. Vårat fina hus, vårat underbara hus som gjort min
barndom till den bästa. Underbara Kantarellvägen 22.

Det är blandade känslor. Ibland kan jag tveka jättemycket och känna att jag mest
av allt bara vill bo kvar och inte flytta härifrån. Ibland längtar jag jättemycket och
kan knappt vänta tills vi bor där på riktigt. Tror inte jag riktigt förstått det än. Vi har
ju bara varit där långa stunder, fixat och donat för att sedan åka hem hit och sova.
Imorgon blir det verklighet.  Då bor jag där, då bor vi två där, tillsammans jag och
min fina. Spännande, men nervöst.  Vi har gjort det så otroligt fint där, trodde inte vi
var så duktiga på inredning faktiskt om jag ska vara riktigt ärlig. Det är jättemysigt där,
allting passar perfekt in i lägenheten och det  känns så härligt att vi gjort det till vårat eget.
Vi har skapat ett hem, helt fantastiskt.

När jag tänker på att jag får bo med mitt hjärta så känns det inte alls konstigt.
Han får mig att orka kämpa vidare och vända alla dåliga tankar till dom bästa.
Hade inte klarat en sekund  utan hans enorma, fantastiska stöd. Att bo med honom blir
inte något nytt eftersom han bott här hemma hos oss i nästan två år. Men att inte bo med
andra, slippa bråk & onödiga diskussioner  som det ofta blir när man är uppe i varandra hela
tiden, känns jättespännande. Fast måste erkänna att jag gruvar mig lite inför hösten när han
jobbar som mest, gissar på att jag kommer spendera mycket tid hos min mor då. Kände redan
idag när jag var där själv hur rädd jag är, hah! Det låter skitfjantigt jag vet, men jag är inte van
att höra grannarna slå i väggen eller leva om. Jag är ju  bara van och ha min familj nära. Men
jag vänjer mig nog, jag försöker se positivt. Livet blir vad man gör det till.

Imorgon jobbar jag bara till ett och sedan tar jag påsklov. Kan inte beskriva med ord hur
härligt det känns efter allt jobb på veckorna och helgerna. Jag behöver vara ledig, bara få
vara med mina nära och kära. Känna lugnet och inte stressa. Sömn är något jag också behöver
just nu, har fått väldigt svårt för att somna om nätterna igen och ska man då upp klockan sju är
man inte pigg när man kommer hem från praktiken. Men jag ska se till att vila upp mig så mycket
som möjligt under påsken och bara njuta. Hoppas alla får en härlig påsk och ni får absolut inte
glömma bort min födelsedag den 9 April! Då blir det bullbak och tårtbak i massor.
Bara att komma och fika!!