Trygghet för mig att ha en famn att krypa upp till när man är nära
att falla isär. En trygghet som ingen någonsin kan ta ifrån mig och
som bara du kan ge mig. En trygghet som många kämpar länge med
att finna medans vissa hittar den tidigt och bevarar den. Jag har hittat
min trygghet, du är min trygghet som jag aldrig någonsin vill vara utan.
Efter svek och lögner, psykisk misshandel har man svårt för att släppa
in nya människor i livet och lita på att den aldrig kommer svika och aldrig
göra en illa. Man är van att bli behandlad illa, man förlåter trots att det
inte är ens fel. Man har vant sig, blivit immun mot smärtan och låter det
bli en del av ens vardag. Det är fel, så fel och jag vet hur det är att gå
igenom det. Men så en dag, möter man en människa, en helt underbar
människa som man väljer att släppa in, man väljer att stanna kvar trots
sin rädsla. Jag har aldrig behövt vara rädd eller osäker i din närhet.
Du har lärt mig vad kärlek innebär, utan lögner och svek. Framförallt så
har du lärt mig att älska, att våga älska. Något som jag förr varit livrädd
för. Du har lärt mig att våga tro på äkta kärlek, att starka band kan vara.

För mig är du så mycket mer än en pojkvän. Du är min bästa vän som
finns där och torkar mina tårar. Du stöttar mig och släpper aldrig taget.
Du försöker allt du kan att göra mig hel trots att du vet om att jag aldrig
någonsin kan bli riktigt hel igen. Men du försöker ta mig en bit på vägen, en
dag i taget, steg för steg. Du är min hjälte, som räddar mig från allt ont.
Vi är trots allt rätt olika, något som i många förhållanden kan medföra
problem. Det rör inte oss, tillsammans blir vi helt kompletta. Jag lär mig
av dig, du lär dig av mig, precis som det ska vara. Helt perfekt.

Svartsjuka hör till. Jag sticker aldrig under stolen med att jag är otroligt
svartsjuk. Men du har gjort att jag kunnat hantera min svartsjuka på ett
helt annat sätt. Har aldrig litat på någon så mycket som jag litar på dig
och just därför känner jag inte alls som förut när det gäller att vara svart-
sjuk. Minns så väl hur många det var som inte alls ville att det skulle bli vi
två från början, hur många som ringde, skrev sms och inte accepterade
våran kärlek. Det rörde aldrig oss, fast det var väldigt tungt och blev väldigt
jobbigt psykiskt så klarade vi oss igenom det och håller alltid ihop. Jag är så
glad att vi struntade i avundsjuka människor, ett bevis på att vi är starkast
av alla så länge vi är tillsammans. Jag är som starkast tillsammans med dig.

I snart två år har vi delat allt. Kärlek, skratt och tårar. Trots dagar fulla med
kärlek så har vi varit med om något hemskt som jag tror bara gjort oss så
mycket starkare. Jag förlorade min pappa, min absolut bästa vän och Peder
förlorade sin svärfar. En svärfar som för honom var den bästa han någonsin
haft och som han stod väldigt nära. Min sorg är hans sorg, hans sorg är min.
Tillsammans försöker vi kämpa oss igenom varje dag och jag är helt säker på
att jag inte skulle orka en endaste minut om det inte vore för honom.
Eftersom att han bott här väldigt länge, hemma hos mig med min mamma och
pappa så står han mina föräldrar väldigt nära. Jag kan bara säga att han gjort
det så bra, som orkat trots att han själv varit nere. Han är så stark, min fina.

Jag älskar dig, jag finner inga ord för hur mycket du verkligen betyder för mig.
Jag vill dela hela mitt liv med dig, för resan är som bäst när den är med dig.