Att man kan längta så man nästan spricker. Att det är möjligt att känna såhär, det visste jag aldrig. Det är så sant som det sägs, man måste vara med om det för att veta hur det känns. Jag är helt tom, tom i min själ. Jag vill bara vara hos min Pappa. Krama om honom, oj vad jag saknar hans varma kramar. Saknar att kunna sitta med honom vid köksbordet och diskutera livet. Saknar att se hans leende och höra hans helt fantastiska skratt, jag har några inspelningar på min telefon där han skrattar. Jag brukar spola tillbaka flera gånger bara för att höra han skratta många gånger, så mycket saknar jag honom. Jag vill bara kunna säga till honom att jag älskar honom, veta att han lyssnar och hör. Det gör så ont att min Pappa är borta, det gör så jävla ont. Det är så fel det här, livet är så orättvist.

- Föralltid Pappa's lilla hjärta