Inte ens när döden tog dig gled vi isär, fina Pappa.

Jag tycker om allt just nu, det känns inte som om jag stampar på samma ställe hela tiden utan det känns att allt går framåt. Mycket har att göra med hur jag tänker och ser på saker, det vet jag. Jag ser en framtid, en ljus framtid. Vi skapar drömmar, vi planerar, man kan ju inte göra annat än att le och må bra av det. Livet går vidare, det fortsätter bli morgon och kväll, på något konstigt vänster så rullar allting på. Det är så märkligt, men samtidigt så fantastiskt. Jag trodde inte att livet skulle fortsätta när Pappa försvann, trodde att allting skulle stanna av och att jag också skulle försvinna. Så blev det inte. Jag lever fortfarande, för honom. Allting går så mycket bättre när jag tänker att jag gör allt för Pappa. Jag fortsätter springa när jag inte tror att jag orkar längre, jag går till jobbet trots att det ibland kan ta emot, jag äter tre måltider per dag, jag kämpar på varenda dag för Pappa's skull. Det är bra, jag tror att man ska tänka så. Iallafall jag mår bättre av att tänka så. Men det jag inte kan släppa är hur många som glidit ifrån mig sedan den 8e Oktober 2009. Dom flesta har försvunnit och det gör så ont att tänka på det. Men även där får jag tänka på Pappa's ord. "Ödsla aldrig någon energi på idioter som inte bryr sig" Du har rätt Pappa. Du hade alltid rätt. Jag ska inte bry mig om "vänner" som inte bryr sig om mig. Det är inte lönt. Nu tänker jag extra mycket på dig Pappa, min absolut bästa vän. Du lämnade mig aldrig, vi gled aldrig isär. Inte ens när döden tog dig gled vi isär.
Bästa vänner förevigt

Kommentarer
Postat av: Jessicas Mirakel * BF 16/12

nopp inga bristningar :)

2010-11-04 @ 08:49:58
URL: http://jessicasmirakel.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0