Ibland kan jag få världens ryck, bara vilja packa väskan och åka iväg på en tripp
långt bort. Tänker tillbaka på den gången jag följde med Linnea och hennes familj
till Stockholm, oj vilka minnen. Minnen för livet. Kan inte sluta le när jag tänker
tillbaka på allt roligt och knäppt vi hann med under den resan. Blir så sugen på att
bara åka iväg någonstans, åka karuseller, shoppa i vansinne, äta gott och bara få
må bra. Jag är en drömmare. Klart allting går om man vill men här snackar vi tid
och just nu när jag fått börja jobba på ett ställe vill jag inte ta semester direkt för
att fara ut och resa. Men det lockar helt klart och fanns det tid skulle jag inte tveka
en sekund. Det är många år sedan nu vi var iväg till Stockholm men det känns som
om det var igår, jag önskar man kunde spola tillbaka tiden. Jag vill uppleva det igen.