Gick väldigt bra, även om jag gick därifrån med en konstig känsla i min mage. Jag har hela tiden fått höra att min mage är väldigt stor och sedan barnmorskan började känna och klämma på min mage så har hon sagt att bebis känns så mycket större än vad den egentligen brukar vara. Redan innan ultraljudet så var det många som gissade på tvillingar eftersom magen var så stor redan då och jag har väl inte tänkt så mycket mer än så på det, alla magar växer olika och min är väl bara lite större än många andras.

Men efter dagens besök hos barnmorskan så fick jag mig en tankeställare. Våran älskade lilla bebis ligger bra på kurvan, SF måttet låg på 31 centimeter och jag är i vecka 30. Från förra gången tills nu så har h*n ökat mycket i storlek. Barnmorskan sa att bebisen är inte för stor nu, men äter jag inte bra mat och en massa socker dom sista veckorna så kommer vi få möta en vääääldigt stor bebis i Juni och risken för diabetes är större. Hon berättade om en tjej som inte velat väga sig och som dom inte riktigt haft koll på, hon födde ut en väldigt stor bebis och dom fick ligga inne på sjukhuset i flera veckor efter förlossningen för att barnet hade fått diabetes. Fy, det gjorde ont i mitt hjärta när jag hörde henne säga det.

Det är klart jag har tänkt på vad jag stoppat i mig och så, men något jag lärt mig är att får man ett sug efter något när man är gravid, så MÅSTE man ha det. Det är helt sjukt. Jag kan kontrollera mig själv, har alltid kunnat men under den här tiden som gravid har det varit väldigt svårt. Jag har varit sötsugen nästan hela tiden, har inte kunnat äta en frukt istället för en godis. Jag älskar nyttig mat i vanliga fall, under denna graviditet har jag nästan bara varit sugen på fet mat. Det är helt vansinnigt.

Men nu är det slut på onyttig mat och sötsaker. Barnmorskan sa att jag såklart inte behöver sluta med godis och sånt helt, men jag har tänkt gå in för det helhjärtat och inte äta något sött fram tills det är dags. Och inte efter bebis kommit till världen heller, för då är det dags att förlora alla kilon som jag lagt på mig. Är supertaggad. Sa till min fina häromdagen att jag längtar så tills jag kan fara på gymmet och springa på löpbandet en timme. Det ska bli så härligt.

Men alla mina värden var bra och älskade lilla bebisens hjärtslag låg på 160 slag / minut. Min fina log så stort när barnmorskan hittade hjärtljuden och jag måste erkänna att jag fick tårar i ögonen. Att få bekräftat att ens lilla hjärta mår bra inuti magen gör mig så lycklig. Vi längtar efter dig och älskar dig så mycket, lillpyret! ♥