Idag är det endast femtio dagar kvar tills vårat lilla hjärta är beräknat. Det känns verkligen att dagen med stort D börjar närma sig och det känns helt underbart. Även om jag är ganska less på att gå omkring och likna en flodhäst så njuter jag av varje minut. Jag njuter av sparkarna, alla rörelser. När bebis bökar omkring där inne så blir jag så glad, jag bara ler. Speciellt när jag vaknar upp på morgonen av alla dessa rörelser. Det är en helt fantastisk känsla. 

Jag älskar att vara gravid, det har jag gjort sedan dag ett. Det är verkligen en gåva att kunna bära på ett liv och jag är fruktansvärt tacksam över att jag får möjligheten att göra det. Jag blir tyngre, har mycket värk, så ont att jag knappt kan gå ibland. Men trots det så kan jag inte göra annat än att må så himla bra och le när jag tänker på vad jag skapat tillsammans med min stora kärlek. Vi två väntar ett mirakel, vårat mirakel. Vi två ska bli tre, en egen liten familj. Det är så fint och stor att jag blir tårögd av att skriva det.

Jag känner sån lycka. Snart får vi hålla dig, lukta på dig, pussa på dig. Jag blir helt till mig av bara tanken på det. Jag undrar om du är en liten flicka eller en liten pojke, om du liknar mig eller din Pappa mest, hur du kommer bli. Jag längtar så jag tror att jag spricker efter att få reda på allt detta. Du är så himla välkommen till världen och vi älskar dig, jättejättejättejättemycket vårat älskade lilla pyre ♥