Jag trodde inte att man kunde vara såhär lycklig. Jag trodde inte att jag någonsin skulle kunna känna att det är precis såhär jag vill ha det och jag trodde inte heller att jag någonsin skulle kunna njuta av livet så mycket som jag faktiskt gör just nu. Mycket har hänt dom senaste åren, så mycket att jag knappt minns allt vad som hänt. Jag har blivit frisk från mina ätstörningar, en fruktansvärd hjärnblödning tog min bästa vän's liv, jag har ett mirakel som växer inuti mig, jag har börjat må så mycket bättre efter allt som hänt och jag har alla fina människor runt omkring mig att tacka för det. Utan er vore jag absolut ingenting. Jag skulle aldrig ha kommit såhär långt i livet om det inte vore för er. Min fina familj, som funnits där hela tiden och gjort allt i sin makt för att jag skulle komma på benen igen. Min fina livskamrat och hans underbara familj/släkt som aldrig släppt taget om mig och fått mig att inse att livet är värt att kämpa för. Mina fantastiska vänner som hört av sig och hela tiden stannat kvar. Ni är guld värda och jag älskar er. Jag kommer aldrig kunna tacka er nog för allt ni gjort för mig.

Och så vill jag tacka er, mina fantastiska läsare här på bloggen som lämnar så fina kommentarer lite då och då ♥ En rad kan betyda så mycket och jag blir lika glad varenda gång ni lämnar något avtryck. Fortsätt gärna med det för det betyder mer än vad ni någonsin kan ana. Och så älskar jag att följa andras bloggar, så det är lika kul när någon ny kommenterar så får jag någon ny blogg att följa!  

Tack, tack och tack igen för att ni är så fina mot mig. Ni är så underbara hela högen ♥