Igår kväll efter min och Malin's promenad så fick jag fruktansvärt ont i magen. Jag kände av det lite under tiden vi gick men det brukar alltid gå över när jag sätter mig ned och slappnar av, så jag tänkte inte så mycket på det. Men när jag kom hem tog jag mig knappt upp för trappen. Det gjorde så fruktansvärt ont, högg och stack i hela magen. Min fina försökte hjälpa mig, kramade mig och sa att det inte var någon fara. Och då brast jag ut i tårar. Jag blev så rädd och orolig över att något skulle vara fel med det lilla livet inuti mig. Min fina hjälpte mig till badkaret där jag tog mig ett varmt bad och det började göra mindre ont. Medans jag låg där kände jag hur pyret bökade omkring och sparkade som bara den, lyckan jag kände i just den stunden går inte att beskriva med ord. Hur är det möjligt att älska någon så högt som man aldrig träffat? Jag älskar det lilla livet i min mage, det finaste vi skapat, vårat mirakel ♥

Idag roar sig bebis med att vända och vrida på sig, märklig men underbar känsla! Jag ska strax göra mig klar för att hämta upp Malin och sedan fara en sväng på stan. Ska köpa svart och röd hårfärg till mig själv och så måste jag handla lite mat. När jag klev upp imorse såg jag att min fina ätit kanelbullar till frukost, då är det illa! ;)

Hoppas ni får en fin onsdag! Kram på er ♥