Det var ett tag sedan jag skrev något om min viktnedgång så jag tänkte slänga in ett inlägg som handlar om just det. Jag äter LCHF, har tagit bort allt socker och mår riktigt bra av det. Jag går aldrig runt och är hungrig. Äter på fasta tider och känner mig alltid pigg. Jag är inte speciellt insatt i kost överhuvudtaget men kolhydrater ser jag inte som något bra. Jag blir fruktansvärt trött av det. Nu när jag äter mina tre mål om dagen, ibland mellanmål, så blir jag aldrig illamående eller får ont i magen. Jag kan vara ärlig och säga att jag länge haft problem med min mage, mycket gaser och magknip, men sedan jag förändrade min kost så har dessa problem försvunnit. Känns hur bra som helst! Frågan är om jag någonsin kommer börja äta pasta, ris, potatis och bröd igen. Tror inte det.

 

Just nu känns det som att allting står stilla. Jag äter samma kost och tränar på som vanligt (förutom dessa dagar när jag är förkyld) men det känns som att jag inte går ner så mycket just nu och det tär på psykiskt. Jag är en sån som vill att allting ska ske direkt och det måste jag försöka ändra på. Det måste få ta tid. Ju längre tid det tar desto mer hållbart resultat brukar jag tänka. Men det är helt klart jobbigt. Visserligen så trodde jag inte att vågen skulle visa någon större skillnad sist och då hade jag gått ned 5,1 kilo. Så jag kan ju inte veta säkert ännu, men jag tror absolut inte att den här månaden ger mig lika bra siffror. Bara en känsla jag har. Men om sex dagar är det dags för vägning och mätning av kroppsdelar igen, så då får jag se hur det har gått. Känns spännande!

 

Jag mår inte sådär jättebra när jag ser mig själv i spegeln. Men det är väl just därför jag håller på och kämpar för att gå ner, för min egen skull. Men det känns som att jag haft dåligt självförtroende i väldigt många år och min dåliga syn på mig själv har väl förändrats lite, men dom onda tankarna kan komma upp lite då och då. Det är tufft. Jag vill trivas med mig själv och jag jobbar på det varenda dag. Jag är riktigt stolt över mig själv, vad jag åstadkommit hitills men jag längtar tills jag når mitt slutresultat. Vilken känsla det kommer vara att jämföra bilder från hur jag såg ut från allra första början till slut.

 

Nu såhär i juletider så är det nog många som undrar om det är svårt att följa en diet, men jag tycker inte det. Jag tycker inte man ska ge upp och falla för frestelserna, inte om man verkligen gått in helhjärtat för det och verkligen vill tappa kilon. Då kämpar man med hela sin själ. När man äter det jag gör, så får man äta det mesta på julbordet. Jag får äta julskinka, sill, köttbullar, gravad lax, ostar, mandlar & nötter, salami, mörk choklad, lchf bakverk och mycket mer. Så jag oroar mig inte. Jag kommer njuta, bli mätt och vara nyttig samtidigt. Kan ju inte bli bättre! I helgen har jag bakat lchf lussebullar, snickerskakor och rocky road's. Funderar även på att göra pepparkakor som jag kan äta. Dom kan jag unna mig utan att gå upp i vikt och utan att få dåligt samvete.

 

LCHF är något jag verkligen är för och kan rekomendera till alla som vill gå ned i vikt och samtidigt må bra. Jag ångrar inte alls att jag började med detta. Förr var jag emot dieter av alla dess slag, men det var nog mest för att jag endast kört cambridge och nutrilett där man dricker en massa vätska och ''svälter sig själv.'' Såklart man går ner i vikt av en sån diet, men när man börjar äta igen så går man upp allt som man gått ner. Därför tycker jag att det är så bra att finna en balans i det hela, äta bra och lagomt, men ändå gå ned i vikt och kunna hålla den lättare.