Just nu sitter jag och lyssnar på Adele och har precis gjort mig klar för att gå över till Marcus & Malin. Är bjuden på middag där ikväll, känns så bra att inte behöva sitta själv en lördagkväll när min fina är på vift. När jag satt i badet tidigare, tänkte jag på hur glad jag är över livet. Över allt jag har nu och vad jag kommer att få. En egen liten familj, ett litet pyre med min livskamrat. Det är ju nästan för bra för att vara sant. Ibland brukar jag nypa mig själv i armen för att se om jag inte drömmer, så bra är mitt liv just nu. Jag trodde aldrig att jag kunde få det såhär bra. Tack livet.

Livet kan vända så snabbt. Från att vara på botten till att sväva högst upp och tvärtom. Men det viktigaste är att ta vara på det man har och verkligen glädjas över livet. Det är ju det finaste vi kan få, att få möjligheten att leva. Det finns så många som lämnat jorden för tidigt, så många som hade sån livsglädje men inte fick chansen att fortsätta livet. Visst är det orättvist? Det finns många som mår dåligt och bara klagar, men sånt tål jag inte, har fobi för människor som bara gnäller. Man ska inte klaga, jag har det hellre lite sämre än mister livet föralltid. Eller har jag fel? Det kommer alltid finnas med- och motgångar i livet, annars vore det inget riktigt liv. Man kommer alltid ha sina bättre och sina sämre dagar. Det bara är så det fungerar.

Jag har förlorat en av mina bästa vänner, jag kämpar varje dag för hans skull. Jag lever livet för jag vet att han skulle vilja det. Jag lever för att han rycktes från världen alldeles för tidigt. Jag har inte många vänner, men dom få jag har är så fruktansvärt äkta och så betydelsefulla för mig. Jag umgås inte speciellt ofta med mina vänner, men när vi väl ses så är det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Det kallar jag för äkta vänskap. Man ska glädjas över det lilla man har.  


weheartit