Jag är specialist på att tänka för mycket. På allt och ingenting, helst på en och samma gång. Hur livet var då, hur livet är nu, hur livet kommer bli sen. Vem som gör vad idag, vem som gjorde så, vem som gjorde si. Jag tänker på människor som sårat och satt djupa spår i hela mig. På sånt som gjort mig svagare, på sånt som gjort mig starkare.

Jag är så glad över att man själv väljer vilka människor man ska ha i sitt liv och vilka man ska ta avstånd ifrån. Jag stänger av falska och oärliga människor, människor som inte förtjänar min vänskap och kärlek. Jag är helt klart en sån människa som ger alla en chans och försöker vara vän med alla, men så inser man att det går inte att vara för snäll hela tiden. Även om jag skulle kunna vara det. Kan inte räkna på mina fingrar hur många gånger jag hållit kontakten med fel människor och varit vän med människor som inte förtjänar min vänskap. Såna människor som faktiskt varit riktigt dumma mot mig. Som tur är, så har jag så fina vänner och sån underbar familj som hjälper mig på vägen. Som hindrar mig från att bli sårad. Guld värt.

Jag kan bara inte förstå hur människor kan vara så oärliga. Hur man kan vilja såra. Jag har lärt mig på senare dagar att ta avstånd från såna människor och det har gjort mig så mycket starkare. Egentligen har jag alla dessa falska människor att tacka - för att jag är den starka människan som jag är idag. Jag klarar mig så fruktansvärt bra utan er.

Ett stort tack till alla mina fina vänner som gör allting värt. Jag är sämst på att höra av mig men ni vet att jag älskar er, oändligt mycket ♥