Ni som känner mig och ni som följt min blogg länge vet att jag under cirka sex års tid varit väldigt sjuk i ätstörningar. Det har varit väldigt jobbigt för mig och är det fortfarande, även om jag idag kan säga att jag är frisk. Men någonstans långt inom mig kommer dom där onda tankarna alltid finnas och komma fram ibland. Skillnaden är att nu jag kan hantera dom och gör inget dumt som min kropp tar skada utav och det är ett väldigt stort steg. Jag klarade inte av dom onda tankarna för några år sedan, då bröt jag ihop totalt. Men idag känner jag mig stark, riktigt stark och det gör mig glad. Det är stort att ta sig ur en ätstörning.

Hur känns det nu då? När jag är gravid och ökar i vikt? Det är säkert många som undrar. Och jag kan säga såhär: Jag skulle aldrig skaffa barn om jag inte kände att jag mådde bra och inte kände att jag klarade av det. Jag skulle aldrig skada mitt barn, aldrig någonsin. Men det är lite extra jobbigt, det erkänner jag. Jag har valt att inte se på mig själv så mycket. Missförstå mig inte, jag älskar min fina gravidmage, men det är ju fler kroppsdelar som förändras under en graviditet och undviker jag spegeln så mår jag så mycket bättre. Nu förändras min kropp på grund av att jag bär på mitt älskade barn, så jag mår inte dåligt på så vis utan det kan bara bli lite extra jobbigt ibland. Men direkt jag tänker på miraklet som växer och gror i min mage, så suddas dom tankarna ut ganska snabbt. Jag ökar ju i vikt av en helt fantastisk anledning!

Det är okej att skämta om min vikt eller om hur stor jag blivit hitills, men det finns en gräns. Jag blir ledsen när människor kommenterar min kropp på fel sätt. Jag är medveten om att jag ökat i vikt, jag ser ju min kropp varenda dag, så jag behöver faktiskt inte bli påmind om det. När man är gravid är man ju extra känslig också, så ibland när någon bara vill skämta kan jag bli så arg och ledsen, som jag inte skulle blivit annars. Men något att tänka på kanske.

Jag mår bra och trivs med mig själv. Varenda gång jag får dom där onda tankarna om min kropp så säger min fina Peder alltid ''Men du är ju gravid älskling, du ska vara tjock!!'' Haha! Och jag blir så full i skratt varenda gång, min älskade Peder ♥ 

Att kunna bli gravid är den största gåvan som finns och jag har fått den gåvan. Jag älskar att vara gravid, men ser framemot att få börja träna när pyret kommit ut och bli vältränad igen. Då ska jag verkligen köra järnet och jag vet att jag kommer lyckas, för det har jag gjort en gång tidigare. Hela 30 kilo lyckades jag träna bort för några år sedan, direkt jag tänker på det vill jag bara ut och springa. Haha! Men det får vänta och jag är supertaggad för det! :)