Usch fy och blä för allt som har med foglossning, sjukskrivning och försäkringskassan att göra. Jag har så ont, ibland så ont att det känns som att jag håller på att gå sönder inuti. Jag kan inte sitta för länge, jag kan inte ligga för länge och jag kan inte gå för länge. Det känns som att jag inte kan göra någonting utan att få ont. Jag är bara sjukskriven till idag och jag är riktigt less på att bara gå hemma och ha ont, men vad har jag för val? Jag kan inte hjälpa dom äldre för jag får inte lyfta tungt. Så det är bara att acceptera. Men nu ringde jag precis min chef och pratade om lite andra arbetssysslor det enda alternativet som finns är att jag försöker gå ned i halvtid och får vara i tvättstugan eller köket under den tiden. Jag skulle komma in på jobbet på måndag så skulle vi prata mer om det. Blev skitglad till en början och tänkte att gud vad skönt att komma och jobba igen, för jag blir nästan lite galen av att bara gå hemma och inte göra något. Men så kom jag på, jag kan ju inte stå och gå i flera timmar för då får jag ju också ont. Hur ska jag då kunna vara i en tvättstuga eller i ett kök dom timmarna jag ska vara på jobbet? Nej det går ju inte. Jag kommer få ont ändå, oavsett hur mycket jag går ner i tid eller hur annorlunda arbetssysslor jag gör.

Det känns bara kaotiskt allting. Jag får inget klartecken från någon utan det känns grumligt på något vis. Har inte heller fått veta om jag får beviljat graviditetspenning, får jag det så börjar det gälla från och med den 19 April (två månader före BF) och jag vill helst inte gå ned till halvtid fram tills dess. Det känns inte lönt, för när jag kommer tillbaka från mammaledigheten så vill jag jobba så mycket som möjligt och då känns det bara krångligt att göra så nu när det är så lite veckor kvar.

Och alla papper som ska fyllas i och skickas till försäkringskassan, dom gör mig galen. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Och jag förstår knappt hälften av vad det är jag ska fylla i. Haha! Alltså åh.

Jag blir så ledsen över att all denna stress över alla dom här sakerna får mig att inte kunna slappna av och njuta ordentligt. Jag är ibland så orolig över allt det här att jag ibland glömmer bort att jag faktiskt är gravid, nä glömmer bort var väl att överdriva men ni förstår kanske vad jag menar. Jag önskar så att jag inte hade ont och kunde jobba, för jag saknar verkligen mitt jobb och vill träffa människor. Eller så önskar jag att någon sa åt mig att si och så ska du göra, punkt slut. Allt är så krånligt.

Det ska bli intressant och se vad vi kan komma fram till på måndag. Det som jag känner är lite jobbigt är väl kanske att jag inte får göra något vårdarbete överhuvudtaget. Jag vill ju vara med pensionärerna och inte vara i en tvättstuga. Men jag tror på att allting kommer ordna sig i slutändan, förhoppningsvis blir detta mer klart för mig så jag slipper gå runt och oroa mig. Jag vill bara kunna slappna av och njuta av den sista tiden som gravid.

Jag får försöka tänka att ur all denna kaos så kommer det något bra, världens finaste bebis ♥ 


weheartit