Jag får be om ursäkt för den dåliga uppdateringen, har nämligen väldigt ont och hoppas att det inte är alltför länge kvar till bebis väljer att komma ut. Igår när barnmorskan klämde och kände på min mage så sa hon att bebis är fixerad, ej ruckbar och ligger med huvudet vääääldigt långt ned. Jag vill inte hoppas på för mycket, men såklart man hoppas att vårat lilla pyre vill komma ut tidigare än beräknat. Har aldrig varit såhär taggad på att möta smärtan tidigare och aldrig längtat så mycket efter en människa, någonsin.

Det ska bli så spännande och se vad det blir av allt det här. Kanske föder jag inom två veckor, eller så går vi över tiden som många andra förstföderskor. Vi får helt enkelt vänta och se vad pyret bestämmer sig för!

Vill även skriva att min fina Peder är världens bästa stöd. Utan honom hade jag gått under för längesen. Tack finaste du för att du är så fantastisk ♥