Jag fick ett mail häromdagen från en tjej som undrade hur jag äter och tränar för att gå ner i vikt, hon ville själv förlora några kilon och såg mig som en inspirationskälla. Blev så himla glad när jag läste mailet, sånt värmer verkligen att höra ♥

 

Jag tror att jag har skrivit det tidigare tror jag men jag kan såklart ta det igen. Jag promenerar i rask takt varenda dag, minst en timme. Nu under tiden jag ammar så har jag inte lagt om kosten på något speciellt sätt, utan jag äter allt men försöker att inte äta så överdrivet mycket kolhydrater och har slutat med sockret. På helgerna unnar jag mig gärna, man lever bara en gång så att följa en strikt diet tror jag inte riktigt på. Man måste få äta något gott ibland för att samla ny energi och orka kämpa vidare! Så på helgerna brukar vi äta någon lite godare maträtt och så om jag blir sugen på något brukar vi göra popcorn, ibland nötter.

 

Det här sättet fungerar bäst för mig och det ger resultat. Jag tror att man måste prova sig fram för att hitta sitt egna sätt att gå ner i vikt, för det som funkar för mig, funkar ju inte alltid för alla. Mycket har ju att göra med viljan, så länge som man verkligen vill gå ner i vikt så klarar man det. Och det är jobbigt att påbörja viktresan neråt, det känns jättetungt. Jag var inte alls laddad efter förlossningen utan kände mig bara hur stor som helst och ville inte visa mig ute ungefär. Men så småningom när all vätska försvunnit, värken började avta och jag såg själv att det redan hunnit försvinna några kilon så blev jag ännu mer taggad och orkade mer. Det gäller bara att ta det där steget, kliva över det där hindret och kämpa.

 

När man förlorar någon nära så försöker man hitta någon sorts tröst och för mig blev det mat. Jag gick upp i vikt efter att min pappa gick bort så innan jag blev gravid med Elvin hade jag redan ökat i vikt och det gör ju såklart att jag har mer kilon att gå ned än bara vätskan och det jag la på mig under graviditeten. Ibland känns målet jättelångt borta, medans det ibland känns så nära. Så fort jag känner mig ledsen och nere brukar jag titta på bilderna från när jag var som störst och då vill jag bara ut och springa, för jag känner mig så fruktansvärt duktig. Det är något jag verkligen kan rekomendera, ta bilder på dig själv och skippa vågen!

 

Tre månader efter förlossningen med Elvin så stod vågen på minus 20 kilo för mig och jag skulle helst vilja gå ned 20 kilo till innan jag är nöjd. Det är mitt mål iallafall, sedan om jag bara skulle gå ned 15 kilo så kanske jag skulle nöja mig med det beroende på hur jag känner själv att jag trivs med min kropp. När jag har gått ner det jag vill så vill jag börja bygga muskler. Lagomt med muskler, bli så tränad som jag var förut.

 

Men det som jag känner är viktigast är allt stöd runtomkring. Jag har världens finaste familj som stöttar mig, min fina Peder som hjälper mig varenda dag och talar om att han verkligen ser skillnad på mig och såklart allt stöd och peppande kommentarer från er läsare! Det betyder verkligen mycket. Att bara få höra att man är duktig gör en tusen gånger starkare och när allting känns tungt så orkar man lite till. Så det vill jag verkligen tacka er för, era ord finns ofta med i mina tankar när målet känns långt borta!

 

Jag hoppas verkligen att jag kan hjälpa andra att gå ner i vikt genom att skriva här på bloggen hur det går för mig, hur jag tränar och hur jag äter för att nå mitt mål. Det känns så kul att hjälpa andra. Så därför skulle jag vilja veta om det finns någon av mina läsare som också försöker gå ner i vikt? Ni får såklart vara anonyma men det skulle vara så kul att veta! Vilket sätt att gå ner i vikt funkar bäst för er, vad är erat mål och hur går det för er? Vore kul om vi kunde kämpa tillsammans och peppa varandra!