Jag skriver ju verkligen om allt här i bloggen och just nu handlar ju större delen av mitt liv om viktnedgång, efter min fina familj såklart. Jag kämpar varenda dag med att gå ner i vikt. Jag tänker alltid på vad jag äter, tränar minst en timme om dagen och trivs väldigt bra med det. Men tufft är det. Att hela tiden kämpa, aldrig känna sig nöjd. Ibland mår jag faktiskt så dåligt så jag knappt kan titta mig själv i spegeln. Det är sanningen. Men jag vet var gränsen går, jag har varit svårt sjuk och kommer aldrig hamna där igen. Men det är ingen lätt utmaning. Absolut inte. Det finns dagar då jag verkligen bara inte vill träna, även om jag älskar det, så känns det så himla drygt och jag önskar att kilona kunde rasa av mig utan träning. Men den känslan går snabbt över när jag väl tagit mig iväg. Det är bara att byta om, klä sig och bege sig ut som ibland känns så jobbigt.

 

Jag har gått ner trettio kilo sedan Elvin föddes. Och det är jag såklart jättestolt över. Jag är glad över vad jag åstadkommit hitills och kollar jag tillbaka på bilder, så känner jag inte igen mig själv. Jag var ofantligt stor mot slutet av graviditeten och jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att jag skulle bli så stor. Jag tänkte inte på hur jag åt när jag var gravid, bara på att äta bra mat så bebis skulle växa och må bra där inne. Men jag åt choklad i massor, godis av alla dess sorter, chips, friterat, glass. Listan kan göras lång. Jag unnade mig mer än vad jag borde gjort. Och jag har ju väldigt lätt för att öka i vikt. Jag är nog en sån som bara behöver kolla på en godispåse för att gå upp 2 kilo. Jag minns inte exakt hur jag såg ut den dagen vi plussade, men om jag inte minns fel så såg jag ut ungefär som jag gör nu. Så nu är det bara dom kilona som jag gått upp just innan som jag vill bli av med. Och det sägs ju att dom sista kilona är dom tyngsta. Det märker jag tydligt.

 

Som jag skrivit tidigare så har jag slutat följa någon diet. Jag gick ner 10 kilo med LCHF och det nöjde jag mig med. Eller rättare sagt, vikten stannade av. Och jag tror inte man kan äta en och samma kost hela tiden för att gå ner i vikt, någon förändring måste man göra. Jag har aldrig varit någon som äter mellanmål, så just nu äter jag tre mål varje dag. Frukost, lunch och middag. Till frukost blir det oftast fil eller yoghurt, till lunch äter jag ibland rester från gårdagen eller gröt. Till middag äter vi oftast något slags kött med sås och sallad. Ibland fisk. Ofta gratänger. Jag äter nyttig och hälsosam mat. Blir jag sugen på något kvällstid så tar jag en frukt, ett äpple eller en morot. Jag tycker att det funkar bra, även om jag märker att jag blev mindre hungrig när jag åt LCHF. Men det är klart, det är ju fet mat och det håller man sig ju längre på. Men just nu känns det bäst att äta såhär, kanske kommer jag hinna ändra kosten igen innan jag är framme vid mål. Kanske börjar jag med LCHF igen. Det visar sig.

 

Eftersom jag har mitt förflutna så är jag tveksam på om jag en dag kommer känna mig nöjd. Jag kommer nog aldrig känna just den känslan, men jag kommer kunna känna att det duger. Acceptera.

Här nedan har ni bilder på mig, från att jag var som störst till idag. Det känns sådär att lägga upp dessa bilder, både för att jag verkligen ogillar att se tillbaka på hur jag såg ut men även för att jag inte riktigt känner mig nöjd idag. Men här får ni se iallafall. Dom första bilderna är från förlossningen, sedan har jag tagit bilder lite nu och då och dom sista bilderna är nytagna.